Göteborg planerar gemensamma gravplatser – möter kritik från religiösa grupper

Göteborgs kyrkogårdsförvaltning vill sluta dela in begravningsplatser efter religion. I stället ska nya gravkvarter kunna användas av personer med olika trosuppfattningar. Förslaget har väckt invändningar från flera religiösa samfund som vill behålla möjligheten till särskilda begravningsområden.

Den planerade förändringen är en del av arbetet med att möta stadens växande behov av gravplatser. Fram till 2050 beräknas omkring 124 000 personer i Göteborg avlida. Kyrkogårdsförvaltningen bedömer därför att det behövs fler kistgravar och askgravlundar.

Förvaltningschefen Erik Gedeck beskriver att utbyggnaden kräver ett mer flexibelt system. Enligt honom ska gravplatser inte längre reserveras för särskilda trosinriktningar, även om gravarnas placering kan anpassas efter religiösa önskemål.

Ett av områdena som berörs är Tuve, där nya gravkvarter planeras. Flera gravar ska orienteras mot Mecka, vilket är betydelsefullt för många muslimer. Utbyggnaden av Tuve kyrkogård omfattar fyra hektar och ska ge utrymme för 1 900 nya gravplatser. Där ingår även en askgravlund och en ceremoniplats. Arbetet beräknades vara färdigt under hösten 2026.

Enligt Göteborgs begravningssamfällighet ska huvuddelen av de nya kistgravarna anläggas med trippelt djup. Det betyder att tre kistor kan placeras i samma grav. Därutöver planeras omkring 180 urngravar, med plats för upp till nio urnor i varje grav.

Behovet av fler gravplatser märks redan på flera håll i Göteborg. Den muslimska begravningsplatsen i Kviberg har varit full sedan omkring ett år tillbaka. En utbyggnad med 800 muslimska kistgravplatser färdigställdes där i maj 2022. Hälften av gravarna har riktats mot Mecka. Efter en överenskommelse med muslimska samfund byggdes varje grav för att kunna rymma tre kistor på olika djup.

Även i Billdal har begravningsområdena byggts ut vid flera tillfällen. De första muslimska kvarteren, M1 och M2, anlades 1986 och var fullbelagda 1999. Under 2024 tillkom ytterligare fyra kvarter, M3 till M6, som började användas sommaren 2025. Sammantaget omfattar den muslimska begravningsplatsen omkring 1 700 gravar.

Göteborgs begravningssamfällighet uppger också att ungefär 80 procent av stadens avlidna kremeras. Andelen har legat på ungefär samma nivå under flera år.

Förändringen av gravplatsindelningen motiveras bland annat med att särskilda kvarter för varje trosuppfattning skulle vara svåra att hantera. Erik Gedeck framhåller att det går att tillgodose önskemål om gravarnas riktning utan att reservera hela områden för en viss religion.

Flera religiösa företrädare är dock kritiska. Kalsoom Kaleem, talesperson för Muslimska samverkansgruppen i Göteborg, anser att gemensamma begravningsområden kan försvåra för muslimer som vill besöka sina anhörigas gravar. Inom islam finns traditioner kring regelbundna besök vid begravningsplatser, och enligt henne är det både av religiösa och praktiska skäl viktigt att anhöriga kan samlas på samma plats.

Hon vill därför fortsätta verka för särskilda muslimska gravfält och planerar att lämna ett förslag till kyrkogårdsförvaltningen. Hon efterlyser samtidigt dialog om hur önskemålen från andra religiösa grupper kan hanteras.

Även den syrisk-ortodoxa kyrkan i Angered har framfört önskemål om en egen begravningsplats. Fader Besim Kurt uppger att en gemensam plats skulle underlätta när församlingen besöker gravarna och ber tillsammans vid påsk och allhelgona. Han framhåller samtidigt att församlingen följer svensk lagstiftning.

Katolska kyrkan i Sverige accepterar blandade gravområden om andra alternativ saknas. Kommunikationschefen Kristina Hellner uppger att det viktigaste för kyrkan är att jordfästningen genomförs av en katolsk präst eller diakon.

Begravningslagen, som har beslutats av Sveriges riksdag, anger att gravsättning på en allmän begravningsplats inte får villkoras av att den avlidne tillhör ett visst trossamfund. Lagstiftningen innehåller samtidigt särskilda bestämmelser om gravplatser för personer som inte tillhör något kristet trossamfund.

Frågan om ytterligare begravningsmark har också behandlats inom Göteborgs stad. I juni 2025 godkände politiker i stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden att ett område i Skogome på Hisingen skulle detaljplaneläggas för en ny större begravningsplats.

En lokaliseringsutredning om framtida begravningsområden färdigställdes i juni 2024 efter ett arbete som intensifierats 2021. I ett planeringsunderlag från stadsbyggnadsförvaltningen i april 2025 pekades Skogome västra, Skogome östra samt områden norr om Gerrebacka respektive Rösered ut som möjliga alternativ. Skogomeområdena föreslogs utredas tillsammans med Fridhems begravningsplats.

I kommunens planeringsunderlag har även behovet av begravningsmark vid kris och krig tagits upp. Exploateringsnämnden anser att kommunen behöver fortsätta samarbetet med begravningssamfälligheten för att säkra sådan mark. Behovet av beredskapsmark för begravningsändamål uppskattas till omkring 25 hektar.

Göteborgs kyrkogårdsförvaltning planerar att börja tillämpa den nya inriktningen för gravplatser från nästa år. Ett formellt beslut om förändringen väntas fattas under 2027.