Glenn Hysén lever med Parkinson – tar tio tabletter dagligen

Den tidigare fotbollsstjärnan Glenn Hysén, 66, behandlas för Parkinsons sjukdom och tar sammanlagt tio tabletter om dagen. Diagnosen har inte förändrat hans vardag i någon större omfattning, men skakningarna i högerhanden märks fortfarande vid vissa tillfällen. Hysén beskriver själv sin sjukdom som förhållandevis lindrig och fortsätter med sina vanliga aktiviteter.

Hysén fick diagnosen för omkring ett år sedan efter att ha haft skakningar i handen under ungefär sex månader. Det var en person på gymmet som uppmärksammade symtomen och rekommenderade honom att kontakta sjukvården. I en intervju med Svensk Damtidning den 1 oktober 2026 berättade Hysén att personen själv hade erfarenhet av Parkinsons sjukdom.

Den tidigare landslagsspelaren har inte för vana att söka vård om han inte upplever smärta. Han beskriver bland annat hur han tidigare fortsatte gå med en avsliten hälsena under tre veckor innan svårigheterna att röra sig fick honom att kontakta läkare. När handskakningarna började uppfattade han dem inte som särskilt besvärande, men anser i efterhand att det var bra att det med skakningarna blev utrett.

Den 27 juli 2026 berättade Glenn Hysén offentligt om sin Parkinsondiagnos i en intervju med Hänt. Han förklarade då att skakningarna kunde bli tydligare när han befann sig bland många människor, särskilt om omgivningen inte kände till hans sjukdom.

Sonen Tobias Hysén berättade i en intervju som Hänt återgav den 19 augusti att pappan inledningsvis försökte dölja sina symtom. Glenn Hysén kunde bland annat stoppa handen i fickan för att skakningarna inte skulle synas. Tobias Hysén betonade samtidigt vikten av att fadern fortsätter följa sin ordinerade behandling.

Medicinerna tas vid fyra tillfällen varje dag. Hysén berättar att läkarna förklarat att sjukdomen inte går att bota, men att symtomen kan behandlas med läkemedel. Han upplever att medicineringen fungerar och att han fortfarande kan göra det han vill.

I en intervju med Sportbibeln den 4 oktober 2026 berättade Hysén att han då hade använt läkemedel mot Parkinsons sjukdom i ett och ett halvt år. Han beskrev behandlingen som fungerande och uppgav att vardagen inte innebar några större begränsningar så länge han skötte medicineringen.

Det har dock förekommit att han glömt sina tabletter. Hustrun Camilla Lendott har vid flera tillfällen reagerat när medicinerna blivit kvar hemma inför middagar eller resor. Hysén menar att han fortfarande håller på att vänja sig vid rutinerna och att det successivt går bättre.

Camilla Lendott, 57, har också varit ett betydelsefullt stöd sedan sjukdomen upptäcktes. Det berättade Hysén för Svensk Damtidning den 1 oktober. Han upplever att både hustrun och hans fem vuxna barn har reagerat starkare på diagnosen än han själv.

Familjens oro förknippar han med föreställningar om omfattande skakningar och stora fysiska begränsningar. Hysén betonar att hans egna symtom hittills är betydligt lindrigare. Samtidigt är han medveten om att Parkinsons sjukdom kan vara allvarlig och att andra drabbade kan ha betydligt större besvär.

Han beskriver sin inställning som att fortsätta leva på samma sätt som tidigare utan att ägna alltför mycket tid åt oro för en eventuell försämring. Hysén uppger att han hittills inte fått några besked som tyder på att hans tillstånd är på väg att försämras. Om situationen förändras vill han hantera det när det blir aktuellt. Hans förhoppning är att få leva ytterligare 25 år.

Parkinsons sjukdom är en kronisk neurologisk sjukdom som påverkar hjärnans kontroll över kroppens rörelser. Till de vanligaste symtomen hör skakningar, muskelstelhet, långsammare rörelser och balanssvårigheter. Sjukdomen kan också orsaka trötthet, sömnproblem och försämrat luktsinne.

Den bakomliggande orsaken är inte fullständigt klarlagd. Sjukdomen är bland annat kopplad till att nervceller som producerar signalsubstansen dopamin bryts ned. Någon botande behandling finns inte, men läkemedel kan lindra symtomen.

I augusti 2026 angav det nationella programområdet för nervsystemets sjukdomar inom svensk kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården att omkring 18 000 personer i Sverige lever med Parkinsons sjukdom. Organisationen framhöll att diagnosen huvudsakligen grundas på läkarens kliniska bedömning, eftersom det saknas specifika biomarkörer som med säkerhet kan bekräfta sjukdomen.

1177 beskriver att läkemedelsbehandlingen kan behöva justeras när sjukdomen utvecklas och läkemedlens effekt förändras. Levodopa används för att kompensera för dopaminbristen och kan kombineras med andra preparat för att ge bättre och mer långvarig lindring.

Vid mer omfattande besvär kan avancerade behandlingsmetoder bli aktuella. En sådan är djup hjärnstimulering, DBS, där tunna elektroder opereras in i hjärnan och ansluts till en stimulator som placeras under huden vid nyckelbenet. Elektriska impulser används för att minska vissa symtom.

Glenn Hysén har tagit del av information om behandlingsmetoden och sett hur personer med svårare Parkinsonsymtom påverkas av sjukdomen. Han berättar att han skulle kunna tänka sig en sådan operation om hans eget tillstånd försämrades kraftigt och ingreppet bedömdes kunna hjälpa.

Socialstyrelsen konstaterade i en utvärdering från 2025 att den svenska Parkinsonvården hade förbättrats, men att betydligt fler patienter behöver få tillgång till avancerade behandlingar. Myndigheten identifierade även regionala skillnader i vårdens kvalitet.

Socialstyrelsen rekommenderar regelbunden kontakt med sjukvårdspersonal som har särskild kompetens om sjukdomen. Vid behov kan rehabiliteringen samordnas mellan läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och andra yrkesgrupper.

Parkinsonförbundet, som arbetar med information, stöd till patienter och anhöriga samt forskningsfrågor, har omkring 9 000 medlemmar i 24 länsföreningar. Organisationen arbetar även för att förbättra levnadsvillkoren för personer som lever med sjukdomen.

Glenn Hysén har redan träffat andra personer med Parkinsons sjukdom och fått ytterligare förfrågningar om liknande möten. Han ställer sig positiv till att dela med sig av sina erfarenheter, men understryker att han endast kan beskriva hur sjukdomen påverkar honom personligen.

Även hans offentliga framträdanden har påverkats i vissa situationer. När han håller i en vanlig mikrofon kan koncentrationen på att försöka kontrollera handskakningarna göra dem mer märkbara. Därför föredrar han numera ett headset när det är möjligt.

Utanför sjukdomsbehandlingen fortsätter Hysén med ett aktivt pensionärsliv. Han tränar på gym fem gånger i veckan, följer fotboll och ishockey och deltar i olika framträdanden runt om i Sverige.

Tillsammans med Peter Karlsson, som har smeknamnet Mussla, arrangerar han frågesportskvällar på mindre orter. Karlsson ansvarar för frågorna medan Hysén står för underhållningen mellan momenten. Vid vissa tillfällen medverkar även en trubadur.

Vid ett nyligen genomfört arrangemang i Grästorp kom omkring 200 personer. Hysén beskriver dessa framträdanden som uppskattade och anser att mindre orter lämpar sig väl för upplägget, eftersom konkurrensen från andra evenemang är mindre än i storstäderna.

Han följer fortfarande sina tidigare klubbar IFK Göteborg och Liverpool samt ishockeylaget Frölunda HC. Fotbollsintresset har varit en central del av hans liv sedan uppväxten.

Glenn Hysén föddes den 30 oktober 1959 i Göteborg och växte upp på Hisingen. Fotbollen fanns i familjen sedan tidigare. Farfadern Erik Hysén och dennes bror Carl Hysén representerade IFK Göteborg, medan fadern Kurt Hysén spelade ett antal matcher i klubbens B-lag.

Det stora genombrottet kom i IFK Göteborg 1979. Hysén var med och vann Uefacupen både 1982 och 1987. Under sin karriär representerade han även PSV Eindhoven, Fiorentina, Liverpool och Gais.

Som mittback spelade han 68 landskamper för Sverige och gjorde sju mål. Hans insats när Sverige spelade 0–0 mot England 1988 uppmärksammades särskilt och belönades med sex getingar i en spelarbedömning. Elitkarriären avslutades 1994.

Efter fotbollsåren har Hysén arbetat som expertkommentator och medverkat i flera tv-produktioner, däribland FC Z, Rampfeber, Let's Dance, Mästarnas mästare, Hyséns och Farmen VIP. Han medverkar även i Över Atlanten, som har premiär 2027.

Familjelivet omfattar hustrun Camilla Lendott, som han gifte sig med 2019, och fem barn från tidigare äktenskap. Tobias och Charlotte är barn från äktenskapet med Kerstin Mellbin, medan Alexander, Anton och Annie är från äktenskapet med Helena Hysén.

Paret bor numera i en lägenhet vid Hills golfbana i Mölndal, efter att tidigare ha bott vid Redbergsplatsen i Göteborg. Hysén beskriver flytten från stadsmiljön som positiv, inte minst eftersom närheten till ett stort antal pubar tidigare gjorde att besöken blev alltför många.

Han berättar att alkoholkonsumtionen har minskat och att han är noggrann med kosten för att hålla vikten. Öl dricker han helst i sociala sammanhang, exempelvis på puben eller i samband med fotboll och ishockey. På senare år har han även börjat uppskatta ett glas vin hemma i soffan.

På frågan om alkohol i kombination med Parkinsonmedicinerna uppger Hysén att han inte fått några särskilda invändningar från vården.

I vardagen dricker han framför allt mjölk med isbitar, gärna direkt ur en kanna. Han tycker att drycker ska vara ordentligt kalla och har skaffat en särskild ismaskin för att alltid ha tillgång till is.

En ny medlem i hushållet är den fyra månader gamla hunden Cosmo, vars namn Camilla har valt. Hunden behöver rastas flera gånger dagligen och har förändrat parets rutiner mer än Glenn Hyséns sjukdom hittills gjort.

I november planerar Glenn och Camilla att resa till Florida under tre veckor. Under den perioden behöver de ordna någon som kan ta hand om Cosmo.

Förutom hundpromenaderna skjutsar Hysén regelbundet Camilla till och från hennes arbete på Avenyn i Göteborg. Han besöker också ofta sin mamma Elvy, 92, som bor på Hisingen.

Trots att han är pensionär har Glenn Hysén flera inkomstkällor. Utöver den allmänna pensionen får han fortfarande, under en begränsad tid, idrottspension från åren som Liverpoolspelare under 1990-talet. Han har dessutom ett betalt uppdrag för ett spelbolag och får ersättning för sina frågesportskvällar.

Däremot är fortsättningen på hans tidigare arbete med organiserade fotbollsresor till England och Berlin osäker. Efter ungefär tio år med oförändrad ersättning ville Hysén få bättre betalt, men arrangören accepterade inte kravet. Han beskriver uppdraget som något han kan vara utan om parterna inte kommer överens.

Glenn Hysén och Camilla Lendott driver även ett aktiebolag tillsammans. Han uppger att deras samlade ekonomi är god och att de har möjlighet att gå ut och äta eller resa utan att behöva oroa sig särskilt för kostnaderna. Samtidigt beskriver han parets konsumtion som förhållandevis måttlig.

När det gäller vardagsteknik förlitar sig Hysén fortfarande på hjälp från andra. Han berättar att han aldrig har druckit kaffe och att han sedan länge fått assistans med bland annat e-post och bankärenden på internet.

Parkinsondiagnosen har hittills inte medfört några större förändringar i hans planer. Han fortsätter att träna, resa, arbeta med underhållning och umgås med familjen. För Glenn Hysén är det viktigaste att följa behandlingen och fortsätta med de aktiviteter som fortfarande fungerar i vardagen.