Genmodifierad behandling kan förändra diabetesvård

Forskare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har genomfört en behandling där en patient med typ 1-diabetes fått genmodifierade insulinproducerande celler transplanterade utan samtidig behandling med immundämpande läkemedel. Patienten, en man i 40-årsåldern, har följts under 14 månader och resultaten har publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine.

Vid typ 1-diabetes har kroppens egen produktion av insulin upphört eftersom immunförsvaret förstör de celler som tillverkar hormonet. Den nya metoden bygger på att Langerhanska ö-celler från en avliden donator förändrats genetiskt före transplantationen. Akademiska sjukhuset har uppgett att behandlingen är den första i världen där patienter med typ 1-diabetes erbjudits transplantation av så kallade hypoimmuna insulinproducerande ö-celler utan samtidig immundämpande behandling.

Genmodifieringen har gjort att cellerna kan undvika att upptäckas av mottagarens immunförsvar. Enligt forskarna användes bland annat CRISPR-baserad teknik och annan genetisk modifiering för att minska risken för immunavstötning. Cellerna transporterades till universitetssjukhuset i Oslo där de förändrades genetiskt innan de användes i behandlingen.

Per-Ola Carlsson, ansvarig för studien vid Akademiska sjukhuset, har uppgett att insulinproducerande celltransplantationer har genomförts i Sverige i över 20 år, men att behandlingen tidigare främst varit aktuell för patienter som samtidigt behövt en njurtransplantation och därför redan behandlats med immundämpande läkemedel.

Resultaten från uppföljningen visar enligt New England Journal of Medicine att de genetiskt modifierade donatorcellerna överlevde efter transplantationen utan immunsuppression och att de fortsatt hade betacellsfunktion efter 14 månader. Studien har främst varit inriktad på att undersöka säkerheten, och de nya cellerna har även visat förmåga att producera insulin hos patienten.

Immundämpande läkemedel kan ge biverkningar som ökad infektionskänslighet och högre risk för cancer. Att kunna genomföra en celltransplantation utan sådan behandling har därför varit ett viktigt mål för forskningen. Per-Ola Carlsson har uppgett att förhoppningen är att tekniken på sikt ska kunna förändra typ 1-diabetes från en livslång sjukdom till en sjukdom som kan botas.

Forskargruppen planerar nu att gå vidare med studier där större mängder insulinproducerande celler används. Målet är att undersöka om en tillräcklig cellmängd kan uppnås för att ge en behandling med botande effekt. ClinicalTrials.gov har registrerat studien som en först-i-människa-säkerhetsstudie med identifieraren NCT06239636, där forskarna undersöker om genetiskt modifierade Langerhanska ö-celler från avlidna donatorer kan återställa insulinproduktion utan immundämpande läkemedel.

Forskarna ska även undersöka om framtida behandlingar kan baseras på stamceller som odlats fram till insulinproducerande celler. Per-Ola Carlsson har uppgett att donerade celler från avlidna personer inte kommer att räcka om metoden ska kunna användas för många patienter.

Typ 1-diabetes behandlas i dag med insulin under hela livet. Sjukdomen debuterar ofta under barndomen eller tonåren men kan utvecklas i alla åldrar. För att anpassa insulindoser behöver personer med sjukdomen regelbundet kontrollera sitt blodsocker.