Fyra regioner får gemensamt ansvar för beredskapssjukhus

Regionerna i norra Sverige blir först med att gemensamt utveckla en modell för beredskapssjukhus. Region Norrbotten ska leda arbetet tillsammans med Region Västerbotten, Region Västernorrland och Region Jämtland Härjedalen. Satsningen ingår i regeringens arbete med att stärka sjukvårdens kapacitet att hantera ett stort antal skadade vid krig eller andra allvarliga händelser.

Socialstyrelsen meddelade den 14 oktober att sammanlagt 38,5 miljoner kronor avsatts som särskilda pilotmedel för 2026. Av dessa tilldelas Region Norrbotten 37 miljoner kronor för uppbyggnad av lager med sjukvårdsmaterial på strategiskt betydelsefulla platser. Region Västerbotten får ytterligare en miljon kronor och Region Jämtland Härjedalen 500 000 kronor för deltagandet i de gemensamma förberedelserna. Medlen kan rekvireras mellan den 14 oktober och den 16 november 2026.

Arbetet bygger på ett regeringsuppdrag som Socialstyrelsen fick i mars, med beteckningen S2026/00603. Myndigheten ska genomföra en pilotverksamhet för beredskapssjukhus och andra berörda instanser. Regeringen har särskilt pekat ut Norrland, Gotland och Ostkusten som områden där sjukvårdens beredskap behöver förstärkas, inte minst när det gäller omhändertagande av traumaskadade.

Utgångspunkten är att befintliga sjukhus och andra vårdenheter ska kunna samverka. Några nya sjukhus planeras inte inom modellen. Beredskapsverksamheten ska i stället bedrivas parallellt med den ordinarie sjukvården.

Erfarenheterna från Ukraina har visat behovet av att fördela vårdinsatser mellan flera regioner, snarare än att koncentrera beredskapen till ett enskilt sjukhus. Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson har framhållit att norra Sveriges stora geografiska avstånd, klimatförhållanden och svårigheter med sjuktransporter gör samordning mellan flera vårdinrättningar särskilt betydelsefull.

De fyra regionerna ska gemensamt planera verksamhetens organisation, resursbehov och geografiska fördelning. Region Norrbotten har meddelat att regionerna själva ska besluta hur resurserna fördelas mellan vårdinrättningarna. Vilka platser som slutligen ska kunna fungera som beredskapssjukhus ska därefter fastställas i samarbete med Socialstyrelsen och Försvarsmakten.

I samarbetet deltar de fyra regiondirektörerna Sara Lewerentz från Region Jämtland Härjedalen, Anna Alm Andersson från Region Norrbotten, Tommy Svensson från Region Västerbotten och Åsa Bellander från Region Västernorrland.

Sara Lewerentz har framhållit att erfarenheterna från samarbetet ska användas både i utvecklingen av Jämtland Härjedalens egen vårdberedskap och i det fortsatta nationella arbetet. Regiondirektörerna beskrev satsningen som ett långsiktigt utvecklingsarbete där bemanning, utrustning, arbetsmetoder och samverkan ingår.

Region Västernorrland har tidigare lämnat ett strategiskt underlag till Socialstyrelsen. Där behandlas bland annat behovet av läkemedel, diagnostik, logistik och ledningsförmåga som fungerar. Beredskapsöverläkaren Fredrik Granholm framhöll den 15 oktober att regionen nu kan gå vidare med en mer konkret planering tillsammans med de övriga nordliga regionerna.

Region Västernorrland har samtidigt meddelat att verksamheten under 2026 redan finansieras med andra statliga anslag. Regionen har därför inte behövt rekvirera några av årets särskilda pilotmedel, men avser att ansöka om särskild statlig finansiering för det fortsatta arbetet under 2027.

Frågan om den befintliga sjukhusstrukturen ingår också i regeringens tidigare direktiv. I ett pressmeddelande den 25 mars angav regeringen att Socialstyrelsen särskilt ska uppmärksamma sjukhus som kan komma att avvecklas när deltagare till pilotverksamheten väljs ut. Sollefteå sjukhus nämndes uttryckligen som ett exempel. Regeringen angav även att satsningen ska bidra till att motverka minskningen av antalet vårdplatser, särskilt i norra Sverige.

Region Västernorrland meddelade dock den 31 mars att regionens sedan tidigare beslutade förändringar av sjukhusstrukturen fortsatte trots regeringens nya uppdrag om beredskapssjukhus. Tillförordnade hälso- och sjukvårdsdirektören Roger Westerlund förklarade då att förändringsarbetet utgår från patientsäkerhet, kompetensförsörjning och långsiktig ekonomisk hållbarhet.

Bemanningen är ytterligare en del av beredskapsplaneringen. Civilplikt ska kunna användas för delar av personalförsörjningen. Även sjukvårdsutbildade personer som inte längre arbetar inom vården ska kunna tas i anspråk. Frivilliga ska dessutom kunna utbildas till exempelvis sjukvårdare genom försvaret och värnplikten.

Regeringen har getgett Socialstyrelsen i uppdrag att undersöka hur utbildning och övningar kan utveckla kompetensförsörjningen. Myndigheten ska också utreda hur nationell vårdförmedling kan användas för att öka patientunderlaget vid de berörda sjukhusen.

Den 14 oktober presenterades pilotverksamheten vid ett besök i Östersund. På plats fanns sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson och myndighetens krisberedskapschef Taha Alexandersson.

Utvecklingsarbetet omfattar även andra delar av landet. Socialstyrelsen för samtal med Gotland om deltagande i det fortsatta utvecklingsarbetet. Planeringen behöver där ta hänsyn till att sjukvården ska kunna fungera även om transporterna mellan Gotland och fastlandet begränsas.

För ostkusten ska vårdberedskapen dessutom omfatta möjligheten att ta emot skadade från Baltikum. Socialstyrelsen ska i nästa steg undersöka vilka regioner som bör delta i den delen av planeringen.

Myndigheten meddelade redan i augusti att utvecklingen av beredskapssjukhus ska samordnas med Sveriges totalförsvarsplanering och Natos planering. Därför ska dialog föras med samtliga regioner, Försvarsmakten och andra berörda aktörer, däribland Myndigheten för civilt försvar.

Region Västernorrland meddelade den 31 mars att de tidigare beslutade förändringarna av länets sjukhusstruktur fortsatte trots regeringens nya uppdrag om beredskapssjukhus. Tillförordnade hälso- och sjukvårdsdirektören Roger Westerlund förklarade att regionens befintliga förändringsarbete utgår från patientsäkerhet, kompetensförsörjning och långsiktig ekonomisk hållbarhet.