Fyra dömda i organiserad narkotikahärva med fasta löner

Fyra personer har dömts till fleråriga fängelsestraff i en omfattande narkotikahärva som utreds av polisen i Västernorrland. Verksamheten har haft fasta arbetstider, grundlön, interna instruktioner och ett organiserat system för narkotikaleveranser. Ytterligare fyra personer väntas inom kort åtalas i ärendet vid Sundsvalls tingsrätt.

Utredningen gäller en distributionskedja där stora narkotikapartier har hanterats av personer med uppgifter som lagerhållare och kurirer. De inblandade har kommit från skilda samhällsgrupper och varit i olika åldrar. Polisens arbete har särskilt inriktats på mellanhänderna i narkotikahandeln.

En man i 50-årsåldern från Stockholmsområdet har dömts till fyra år och tre månaders fängelse. En kvinna i 30-årsåldern från samma område har fått tre år och nio månader. Därutöver har en man i 40-årsåldern från Sundsvall dömts till tre år och sex månaders fängelse. Hans sambo, en kvinna i 40-årsåldern med sekretesskyddad adress, har dömts till två år och sex månader. Domarna gäller bland annat grovt narkotikabrott.

I det fortsatta ärendet finns även en tidigare ostraffad man i 20-årsåldern från Umeå. Han är häktad på sannolika skäl misstänkt för bland annat medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott. En 35-årig man från Stockholm sitter också häktad på sannolika skäl misstänkt för bland annat synnerligen grovt narkotikabrott. Han har tidigare dömts för synnerligen grov misshandel och vållande till annans död mot ett treårigt barn.

Bland de häktade finns dessutom en kvinna i 50-årsåldern från Mellansverige. Hon är fembarnsmamma, tidigare ostraffad och på sannolika skäl misstänkt för grovt narkotikabrott.

Polisutredningen tog sin början när en patrull observerade en person i Kvissleby, söder om Sundsvall. Poliserna kände igen personen och reagerade på att denne uppträdde nervöst och avvikande. Händelsen ledde till att patrullen upptäckte en narkotikaleverans som placerats i ett skogsområde.

Metoden som använts kallas dead drops, eller döda brevlådor. Den bygger på att narkotika placeras på undanskymda platser i stället för att överlämnas direkt mellan två personer. Lagerhållare och kurirer har tagit emot större mängder av olika narkotiska preparat, delat upp dem i mindre försändelser och placerat ut paketen.

Information om leveranserna har därefter delats i den krypterade meddelandeappen Signal. En gemensam konversation för de inblandade har innehållit fotografier av paketen och kartkoordinater som visat var narkotikan funnits. Andra personer i distributionskedjan, alternativt kunderna själva, har sedan kunnat hämta försändelserna utan direktkontakt med den som lämnat dem.

Polis och åklagare beskriver användningen av sådana gömställen som en växande företeelse inom organiserad brottslighet i Sverige. Förfarandet används inte enbart för narkotika, utan även för överlämning av exempelvis vapen och kontanter.

Brottsförebyggande rådet beskrev redan i rapporten Narkotikamarknader från 2021 hur den svenska narkotikahandeln blivit mer professionaliserad samtidigt som distributionskedjorna fått färre led. Myndigheten pekade särskilt ut krypterade kommunikationslösningar som en central del av utvecklingen och hanteringen inom narkotikamarknaden.

I mars 2026 redovisade Brottsförebyggande rådet också uppgifter från det brottsförebyggande arbetet i Storuman. Representanter för Polismyndigheten, Tullverket och länsstyrelserna hade beskrivit hur narkotikasäljare i större omfattning börjat använda utplacerade leveranser i stället för postförsändelser efter förändringar i postlagen.

De aktuella lagändringarna började gälla den 2 januari 2023. Regeringen har redovisat att reglerna ger personal inom postverksamhet möjlighet att på eget initiativ lämna information om misstänkta brott till brottsbekämpande myndigheter, under förutsättning att fängelse ingår i straffskalan. Ett av syftena med ändringarna är att försvåra narkotikaförsäljning genom posten.

Den offentliga delen av förundersökningen i Sundsvall innehåller även detaljer om hur narkotikaverksamheten organiserats internt. Personer som rekryterats har erbjudits fasta arbetstider utan helgtjänstgöring och en bestämd grundlön. Därutöver har det funnits möjlighet att få högre ersättning genom extra arbetsinsatser.

De rekryterade har dessutom fått ett omfattande internt regelverk på drygt två A4-sidor. Instruktionerna har bland annat behandlat hur de ska uppträda vid leveranser och undvika att väcka misstankar. De har uppmanats att röra sig naturligt, inte visa onormal uppmärksamhet mot omgivningen och kunna ge en trovärdig förklaring till varför de befinner sig i ett skogsområde om polisen ställer frågor.

Bland polisens bevis finns också bokföringsmaterial, uppgifter om lagersaldon och protokoll från ekonomiska redovisningar. Ersättningar, förskottsbetalningar och andra transaktioner inom verksamheten har hanterats genom kryptoplånböcker.

Ekobrottsmyndigheten har tidigare uppmärksammat användningen av kryptovalutor vid penningtvätt av brottsvinster. Myndigheten beskriver hur möjligheten att snabbt föra pengar över nationsgränser, genomföra transaktioner med viss anonymitet och undvika traditionella finansiella mellanhänder kan försvåra spårningen. Ekobrottsmyndigheten har samtidigt avslöjat och lagfört sådan penningtvätt i flera ärenden.

Den person som misstänks befinna sig högst upp i den aktuella narkotikaorganisationen använder signaturen Paco. Någon identitet bakom namnet har ännu inte kunnat fastställas. Verksamheten tros ha haft sin utgångspunkt i Stockholmsområdet och därifrån omfattat även andra orter i Sverige.

De domar som hittills meddelats av Sundsvalls tingsrätt kan överklagas till Hovrätten för Nedre Norrland, vars domkrets omfattar Sundsvalls tingsrätt. Sveriges Domstolar anger att överklagandetiden för en brottmålsdom normalt är tre veckor från den dag då domen meddelas. Såväl åklagaren som den dömde har rätt att överklaga.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?