Frivilliga piloter kartlägger ryska skuggflottan

Frivilliga svenska piloter genomför regelbundet övervakningsflygningar längs landets kuster för att bistå marinen med att identifiera fartyg som misstänks tillhöra den ryska skuggflottan. En av dem är Mika Hanski, 54, som flyger uppdrag genom Frivilliga Flygkåren på uppdrag av Försvarsmakten.

Från marinens sjöbevakningscentraler får piloterna uppdrag att kontrollera fartyg som inte identifierar sig korrekt eller som saknas i de ordinarie systemen. I vissa fall flyger de mot radarekon för att fastställa vad som faktiskt befinner sig på havet. Mika Hanski uppger att han ofta möter fartyg kopplade till skuggflottan när han flyger över Kattegatt, Skagerrak och andra områden där fartygstrafiken till och från Östersjön passerar.

Vid ett tidigare uppdrag över Skagerrak cirklade han kring ett ryskt örlogsfartyg. Först efter flygningen upptäckte han på sina fotografier att fartygets stora kanon hade följt hans flygplan under delar av övervakningen. Han uppfattade det som en signal om att hans närvaro inte var uppskattad.

Enligt Mika Hanski flyger han normalt på omkring 60 meters höjd under skarpa uppdrag och passerar ofta 50–100 meter från de fartyg som ska dokumenteras. Syftet är bland annat att fotografera fartygens IMO-nummer, som följer fartyget under hela dess livslängd oavsett ägare, flagg eller transponderuppgifter. Många fartyg i skuggflottan använder flera olika AIS-transpondrar eller lämnar felaktiga uppgifter, vilket gör visuell kontroll viktig.

Skuggflottan är en samlingsbenämning på fartyg som används för att hjälpa Ryssland att kringgå västliga sanktioner mot oljeexport. Fartygen använder ofta komplicerade ägarstrukturer, olika flaggstater och varierande dokumentation för att undvika de begränsningar som gäller för rysk olja. Kustbevakningen har tidigare uppskattat att det kan röra sig om mellan 500 och 1 000 fartyg.

Frivilliga Flygkåren har enligt organisationens egna uppgifter omkring 2 500 medlemmar, varav fler än 800 är piloter. Uppdragen utförs bland annat för Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, länsstyrelser, räddningstjänster, Polisen och Sjöräddningen. Beställaren står för flygkostnaderna medan piloter och spanare arbetar ideellt. Organisationen uppger även att den kan leverera fotografier och lägesbilder i realtid genom systemet TBOS, Ta Bild Och Sänd.

Sjöövervakningen bedrivs från omkring tio platser längs Sveriges kust. Frivilliga Flygkåren uppger att cirka 330 schemalagda sjöövervakningspass genomförs varje år och att omkring 80 av dessa tidigare utgick från Säve flygplats utanför Göteborg.

Enligt Mika Hanski är möten med beväpnade vakter på fartyg numera vanligt förekommande. Han säger att besättningarna ofta försöker undvika att synas när flygplanet närmar sig. Under vissa flygpass kan han kontrollera mellan 25 och 30 fartyg, vilket han beskriver som krävande.

Jimmie Adamsson, kommunikationschef för marinen inom Försvarsmakten, säger att de frivilliga piloterna fyller en viktig funktion. Han uppger att verksamheten ger Försvarsmakten en förmåga som annars skulle vara både dyrare och svårare att upprätthålla. Under föregående år genomförde de frivilliga piloterna omkring 500 flygpass för marinen.

De observationer som samlas in från luften har varit en del av underlaget vid flera ingripanden mot misstänkta fartyg i svenska vatten under 2026. Den 6 mars togs fartyget Caffa under kontroll på svenskt sjöterritorium utanför Trelleborg. Kustbevakningen uppgav att ingripandet skedde klockan 15.50 och att myndigheten betraktade fartyget, som förde guineansk flagg, som statslöst enligt nationell och internationell lagstiftning. Nationella insatsstyrkan, Kustbevakningens nationella bordningsgrupp och polishelikopter deltog i bordningen. Efteråt belade Transportstyrelsen fartyget med internationellt nyttjandeförbud. Den ryske befälhavaren misstänktes för brott men släpptes senare ur häkte och besättningen lämnade Sverige.

Den 12 mars bordades tankfartyget Sea Owl I utanför Trelleborg strax efter klockan 20.30. Kustbevakningen uppgav att det 228 meter långa fartyget, byggt 2007, fanns på EU:s sanktionslista. Fartyget kom från Santos i Brasilien med destination Primorsk och gick utan last. Polismyndigheten uppgav att insatsen hade operationsnamnet Strix och att både Nationella insatsstyrkan och Polisflyget deltog. Fartyget seglade under falsk flagg och ligger fortfarande kvar utanför Trelleborg med internationellt nyttjandeförbud. Kaptenen dömdes till dagsböter efter att ha vägrat stanna och misstänktes även för brukande av falsk urkund innan han senare släpptes ur häkte.

Den 3 april genomfördes ett ingripande utanför Gotland där misstankar om miljöbrott inte kunde styrkas. Fartyget lämnade därefter Sverige.

Den 12 april utanför Ystad konstaterades att bulkfartyget Hui Yuan inte bedömdes tillhöra skuggflottan. Kustbevakningen uppgav att befälhavaren erkände brott mot miljöbalken efter att kolrester spolats ut i havet. Han deponerade pengar för framtida böter och fartyget fick därefter lämna Sverige.

Ytterligare ett ingripande genomfördes den 3 maj söder om Trelleborg mot fartyget Jin Hui. Kustbevakningen uppgav att bordningen genomfördes tillsammans med Polismyndigheten och att en förundersökning om bristande sjövärdighet pågick. Enligt Åklagarmyndigheten anhölls befälhavaren misstänkt för brukande av falsk urkund, grovt brott, samt för brott mot sjölagen om bristande sjövärdighet. Fartyget seglade under falsk flagg, belades med nyttjandeförbud och ligger kvar på svenskt vatten.

Samtidigt har förutsättningarna för övervakningsflygningarna förändrats på västkusten. Säve flygplats stängdes för flygtrafik vid årsskiftet och verksamheten flyttades till Backamo flygfält i Ljungskile. Enligt Mika Hanski har nära hälften av medlemmarna i Göteborgs aeroklubb försvunnit efter flytten. Flera piloter har slutat och fyra av klubbens åtta flygplan kan behöva säljas. Han säger att särskilt brandflyget kan påverkas om sommaren blir torr och att tillgången på piloter redan är begränsad.