Fritidskortet ska nå fler unga och utvecklas

AI-genererad illustration

Lokalt Öst

Fritidskortet ska nå fler unga och utvecklas

Av Peter KarlssonPublicerad: 1 sep 15:072 min

Regeringen ger flera myndigheter i uppdrag att vidareutveckla Fritidskortet och försöka nå fler barn och unga. Särskilt fokus ska enligt regeringen ligga på unga i socioekonomiskt utsatta hushåll och unga med funktionsnedsättning. Myndigheterna ska också undersöka om kommuner och andra lokala aktörer, exempelvis stiftelser, kan få en större roll och bidra till att höja värdet på Fritidskortet lokalt.

E-hälsomyndigheten har det samordnande ansvaret för arbetet mellan de fem berörda myndigheterna. Enligt E-hälsomyndigheten ska utvecklingsuppdraget slutredovisas senast den 31 mars 2027. Myndigheten ansvarar även för handläggningen av ärenden om Fritidskort, vilket Sveriges riksdag beslutade 2025.

Fritidskortet infördes hösten 2025 och är ett ekonomiskt stöd för fritidsaktiviteter för barn och unga mellan sex och sexton år. Grundbeloppet är 550 kronor per barn och år. Hushåll som fick bostadsbidrag eller bostadstillägg året före kan få 2 500 kronor per barn. Riksdagen har beslutat att stödet inte ska påverka beräkningen av en familjs försörjningsstöd.

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har uppgett att en bakgrund till reformen är att många barn och unga är mer stillasittande. Regeringen hoppas enligt Jakob Forssmed att Fritidskortet ska kunna motverka psykisk ohälsa och sjukdomar som obesitas och diabetes. Den statliga satsningen kostar 800 miljoner kronor per år.

Den 31 augusti 2026 visade Fritidskortets officiella statistik att 387 542 fritidskort hade använts under året och att totalt 490 319 hade beviljats. Tidigare under året, i början av augusti, hade 1 482 personer använt Fritidskortet i Motala. Motsvarande antal var då 15 422 i hela Östergötland och 346 275 i landet.

Försäkringskassan ansvarar för registret över föreningar och kommunala kulturskolor som kan ta emot betalningar med Fritidskortet. Myndigheten prövar vilka verksamheter som får ansluta sig. MUCF redovisade i maj 2026 att drygt 6 800 föreningar och kulturskolor var anslutna. Det var nästan 1 700 fler än i november 2025 och motsvarade omkring hälften av de verksamheter som kunde ansluta sig.

Kommunala kulturskolor omfattas också av stödet. Kulturrådet uppger att aktiviteterna bland annat kan bestå av musik, dans, cirkus, teater, bild och film. Vid införandet uppgav Kulturrådet att kommunal kulturskola fanns i 288 kommuner. Enligt Riksidrottsförbundet måste årets pengar på Fritidskortet användas senast den 30 november. Medel som inte används kan inte sparas till nästa kalenderår.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Texten är till stora delar saklig och neutral med ett tydligt faktabaserat innehåll. Journalisten använder inga laddade ord, inga förstärkningar eller förminskningar, och gör inga egna slutsatser eller spekulationer. Informationen presenteras i en neutral ton och med tydliga källhänvisningar (exempelvis till regeringen, myndigheter och socialminister Jakob Forssmed). Hårda eller värderande uttryck återges endast som citerade uppgifter från källor och påverkar därför inte poängen. Några små justeringar hade kunnat göras för ännu säkrare källropyta men i helhet finns ingen relevant journalistisk vinkling eller eget värdeladdat språk. Därför får artikeln en mycket hög oberoendepoäng.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
70%
25%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst vänster genom att framhäva statens roll i att stötta socioekonomiskt utsatta grupper och barn med funktionsnedsättning. Fokus på omfördelning via ekonomiskt stöd och satsningar på sociala skyddsnät utan ifrågasättande förstärker denna riktning. Avsaknaden av kritiska högerperspektiv om statens kostnader och effekter indikerar en tydlig betoning på vänsterpolitikens värden.

Rubrik och framing:
Regeringen och myndigheter framställs som aktiva och ansvariga för att stötta unga, särskilt utsatta grupper, genom en ekonomisk reform som syftar till jämlikhet och hälsa.

Språk och ton:
Neutral och faktabaserad med fokus på positiva aspekter av statliga satsningar för barn och unga, utan negativa värdeladdningar.

Källbalans:
Framförallt statliga myndigheter och regeringsföreträdare ges utrymme, inga kritiska röster från opposition eller andra perspektiv presenteras.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv som potentiell kritik mot statliga kostnader, effektiviteten i stödet eller privata alternativ saknas, vilket skulle kunna ge en mer nyanserad bild.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.