Förtidsröstningen ökar kraftigt i utsatta områden

AI-genererad illustration

Lokalt Väst

Förtidsröstningen ökar kraftigt i utsatta områden

Av Sofia NilssonPublicerad: 6 sep 06:363 min

Förtidsröstningen fortsätter att öka inför årets val, och uppgången är särskilt stor i områden som Polismyndigheten klassar som utsatta eller särskilt utsatta. Under de första sex dagarna hade 44 procent fler förtidsröster registrerats i Sverige än under motsvarande period inför valet 2022. I de utsatta och särskilt utsatta områdena var ökningen 90 procent.

I Hjällbo i nordöstra Göteborg, som klassas som ett särskilt utsatt område, har antalet förtidsröster stigit med drygt 200 procent jämfört med motsvarande period vid valet 2022. Hjällbo bibliotek på Bergsgårdsgärdet 80 används som röstningslokal. Göteborgs Stad uppger att biblioteket har böcker och tidningar på omkring 20 språk.

Bibliotekarien Faruk Abdullahi uppger att köerna vissa dagar har varit mycket långa och att verksamheten därför har anpassats efter det stora antalet besökare. Besökaren Bishenk Ahmed bedömer att den hårda tonen som hon upplever i samhällsdebatten, särskilt kring migrationsfrågor, kan ha gjort valet viktigare för boende i området.

Maria Solevid, docent i statsvetenskap och universitetslektor vid Göteborgs universitet, framhåller att det ännu är svårt att fastställa orsakerna till den kraftiga ökningen. Hon pekar på information och mobilisering från partier, civilsamhälle och kommuner som möjliga förklaringar. Göteborgs universitet uppger att Maria Solevid forskar om bland annat valdeltagande och hur familj, nätverk och grannskap påverkar politiskt beteende.

Maria Solevid är tillsammans med Mikael Persson huvudansvarig forskare för Valundersökningen 2026. Det svenska Valforskningsprogrammet har enligt Göteborgs universitet genomfört väljarundersökningar vid varje svenskt val sedan 1956. Samtidigt beskriver Maria Solevid forskningen om just förtidsröstning som begränsad.

Ökningen märktes redan när förtidsröstningen inleddes den 26 augusti. Valmyndigheten meddelade att fler än 145 000 väljare röstade den första dagen, 38 procent fler än första dagen 2022. Röstningslokalen i Nordstan i Göteborg tog emot flest röster i landet den dagen, totalt 1 285.

I Västra Götalands län hade 194 346 förtidsröster registrerats fram till den 3 september, enligt en sammanställning från Newsworthy baserad på Valmyndighetens statistik. Det var 37 procent fler än vid motsvarande tidpunkt under valet 2022. Valmyndigheten uppger samtidigt att statistiken bygger på registreringar i den digitala väljarförteckningen och att siffrorna kan släpa efter när röster tas emot utan internetuppkoppling.

Antalet förtidsröster har ökat vid varje val sedan 2010. SCB konstaterade efter valet 2022 att valdeltagandet var lägst i områden med stora socioekonomiska utmaningar och högst i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Enligt SCB var också nedgången i valdeltagande mellan valen 2018 och 2022 störst i områden med stora socioekonomiska utmaningar.

Polismyndigheten uppgav i sin nationella lägesbild för 2025 att 58 av de 59 områden som klassades som utsatta 2023 fortfarande fanns kvar i kategoriseringen. Ett område hade tillkommit och ett annat tagits bort. Totalt klassades 19 områden som särskilt utsatta, samtidigt som kategorin riskområde togs bort ur de nationella bedömningarna.

Inför årets val gäller även ändringar i vallagen som trädde i kraft den 1 december 2025. Regeringen uppger att Valmyndigheten genom lagändringen fick ett uttryckligt ansvar för att stödja och samordna skyddet av val och att kraven på röstningens tillgänglighet skärptes. Kommuner, länsstyrelser och utlandsmyndigheter ska dessutom skyndsamt rapportera incidenter som kan påverka genomförandet av ett val till Valmyndigheten.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett övervägande sakligt och neutralt språk. Journalisten använder inga egna värderingar, förstärkningar, spekulationer eller laddade formuleringar för att påverka läsarens uppfattning. Rapporteringen bygger på uppgifter från olika källor, såsom Polismyndigheten, Göteborgs stad, forskare och Valmyndigheten, och källhänvisningarna anges tydligt. Hårda eller laddade uttryck återges endast som återgivna uttalanden eller beskrivningar från källor, vilket inte påverkar poängen. Inga egna slutsatser dras av journalisten och språket är neutralt och faktabaserat. Den enda anmärkningen är att vissa formuleringar som beskriver ökningar som "kraftiga" kan uppfattas som en mild förstärkning, men i kontexten finns tydliga källhänvisningar och det handlar om konkreta statistiska förändringar, vilket gör att det inte bedöms som journalistens egna värderingar. Därför ges en mycket hög oberoendepoäng men inte perfekt.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
30%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar vänster eftersom den fokuserar på utsatta områden, sociala faktorer och vikten av statliga institutioners insatser för att stödja valdeltagandet. Den lyfter fram behovet av inkluderande och jämlika processer i samhället samt forskning om social bakgrund, vilket överensstämmer med vänsterns värdegrund. Kritiska perspektiv mot staten eller betoning på individuellt ansvar lyser med sin frånvaro, vilket minskar högerns andel.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en bild av ökat politiskt engagemang i utsatta områden och lyfter fram sociala faktorer som påverkar valdeltagandet. Utsatta områden beskrivs som aktiva och viktiga för valprocessen, utan att skuldbelägga eller kritisera. Staten och akademiska institutioner framstår som viktiga aktörer för att analysera och stödja valprocessen.

Språk och ton:
Språket är informativt och faktabaserat utan känsloladdade ordval. Det ger en positiv bild av ökat valdeltagande i utsatta områden och betonar forskning och myndigheters roll, vilket gynnar en bild av stat och institutioner som lösningsaktörer.

Källbalans:
Fokus ligger på aktörer som Polismyndigheten, Göteborgs stad, forskare och Valmyndigheten, medan politiska motståndare eller kritiker av myndighetsinsatser inte ges utrymme. Det finns ingen tydlig motpart eller kritik som balanserar framställningen.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv från politiska partier eller kritiska röster om lagändringar och valprocessens säkerhet. Den nämner inte eventuella negativa konsekvenser av att kategorisera områden som utsatta, vilket skulle kunna ge en annan politisk tolkning.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.