Försvarsmakten testar falska mål för att vilseleda fienden

Med skenmål, värmeavvisande kamouflagenät och mätningar från flera olika positioner genomför Försvarsmakten en övning i Gävle. Militär personal undersöker hur falska fordon och flygplan kan användas för att försvåra en motståndares möjligheter att identifiera verkliga mål.

Övningen utgår från ett scenario där Sverige har utsatts för ett militärt angrepp. Flygbasen F 16 i Uppsala har då ställts till en Natoallierad, medan svenska förband ska förflytta sin verksamhet till en annan ort. Under förflyttningen genomförs olika skenåtgärder för att vilseleda motståndaren.

Överstelöjtnant Johan Brändewall, bataljonschef vid 162:a flygbasbataljonen på Upplands flygflottilj, beskriver arbetet som ett sätt att styra var motståndaren kan upptäcka svensk militär verksamhet. Genom att skapa ett stort antal tänkbara mål vill förbandet göra det svårare för en angripare att välja rätt mål för ett anfall.

En del av övningen består av att konstruera föremål som efterliknar riktiga militära fordon och flygplan. Johan Brändewall uppger att förbandet har genomfört omfattande experiment med sådana lösningar.

Samtidigt undersöks hur militär utrustning och personal kan döljas med nya kamouflagenät som motverkar värmedetektering. Förbandet genomför egna kontroller av skyddet och mäter hur verksamheten framträder vid observationer från marken, luften och rymden.

Liknande arbete genomfördes tidigare under försvarsövningen Aurora 26. Försvarsmakten redovisade den 20 maj 2026 att 162:a flygbasbataljonen då hade upprättat en tillfällig förläggning utanför flottiljområdet för att träna verksamhet från en alternativ plats.

Under den övningen användes även en drönare utrustad med infraröd kamera. Försvarsmakten dokumenterade värmesignaturer för att kunna jämföra olika skyddsmetoder. Av säkerhetsskäl publicerades inga satellitbilder från övningsverksamheten.

Förmågan att observera verksamhet från rymden har också utvecklats. Den 3 maj 2026 skickades Sveriges första militära spanings- och övervakningssatellit upp. Försvarsmakten meddelade att satelliten gav det svenska försvaret en egen nationell kapacitet att upptäcka och analysera hot från rymden.

Totalförsvarets forskningsinstitut har parallellt bedrivit forskning om militär materiel synlighet och möjligheterna att använda vilseledning. I slutrapporten Signaturåtgårder 23–25, som publicerades den 27 mars 2026, redovisades forskning från åren 2023–2025. Arbetet omfattade värderingsmetodik, utveckling av metoder för mätning och analys samt användning av vilseledning och skenmål.

Myndigheten har tillsammans med Försvarsmakten utvecklat metoder för att bedöma hur lätt fordon och annan militär materiel kan upptäckas. Ett av förslagen i rapporten gäller utrustning som förbanden själva kan använda för att kontrollera sina signaturer under utbildning och övningar.

Även skyddet mot drönare har undersökts. I rapporten FOI-R--5883--SE, som presenterades den 9 mars 2026, redovisade Totalförsvarets forskningsinstitut resultat från tre dagars praktiska försök tillsammans med Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Bland annat testades hur maskering och skenmål fungerade mot obemannade flygfarkoster.

Resultaten användes också i scenariobaserade analyser av en mekaniserad bataljon, en artilleribataljon och en norrlandsjägarbataljon. Forskningsinstitutet identifierade fortsatta behov av teknikutveckling, utbildning och realistiska övningar inom skydd mot drönare.

FOI-forskaren Hans Kariis beskrev redan i januari 2023 hur bilder från drönare och satelliter kan avslöja vilken typ av militärt förband som finns på en plats. Genom att studera fordonens placering kan en motståndare dra slutsatser om förbandets sammansättning. Han pekade samtidigt på möjligheten att påverka sådana bedömningar genom att använda falska förband och skenmål.

Kamouflage och vilseledning ingår även i Natos gemensamma försvarsarbete. I den uppdaterade policyn för integrerat luft- och robotförsvar som fastställdes den 13 februari 2025 anges bland annat döljande av verksamhet, utspridning och redundans som delar av det passiva skyddet av kritisk militär infrastruktur och materiel.

Samtidigt utvecklas tekniken för att upptäcka mål. Försvarets materielverk meddelade den 19 maj 2026 att en ny infraröd tillsats till Försvarsmaktens bildförstärkarsystem hade introducerats under 2025. Utrustningen kombinerar mörkerseende med termiska bilder och ger enligt myndigheten bättre möjligheter att upptäcka och identifiera mål i komplexa miljöer.

Upplands flygflottilj F 16, som ingår i scenariot för den aktuella övningen, ansvarar för driften av Uppsala flygplats. Flottiljen har även uppgifter inom stridsledning av Flygvapnets stridsflygplan och den fortlöpande bevakningen av Sveriges luftrum.

Gävleområdet användes också under Aurora 26 i maj. Inför den övningen meddelade Polismyndigheten att omkring 18 000 personer skulle delta, däribland förband från tolv andra länder. I Gävleborg planerades militär verksamhet den 27–29 maj, bland annat i Valboområdet och vid Gävle hamn.

Gävle kommun deltog då genom att öva värdlandsstöd. Kommunens beredskapsstrateg Oskar Bergman uppgav att arbetet bland annat omfattade förmågan att ordna mat och sovplatser åt militär personal.