Försvaret redo för hela konfliktskalan

Försvarsmakten uppger att man har planerat för ett brett spektrum av säkerhetspolitiska scenarier i Sveriges närområde. Viceamiral Ewa Skoog Haslum, chef för Försvarsmaktens operationsledning, säger att beredskap finns för händelser i hela eskalationstrappan mot bakgrund av att Ryssland bedöms ta allt större politiska och militära risker i regionen.

Sveriges överbefälhavare Michael Claesson, som innehar posten sedan den 1 oktober 2024, har vid flera tillfällen varnat för att Ryssland kan försöka pröva Natos sammanhållning. Ett exempel som lyfts fram är att en mindre obebodd ö i Östersjön skulle kunna tas i besittning för att testa alliansens vilja att agera gemensamt. Nato beskriver artikel 5 som principen att ett väpnat angrepp mot ett medlemsland ska betraktas som ett angrepp mot samtliga medlemmar. Frågan hanteras av Nordatlantiska rådet, Natos högsta politiska beslutsorgan, som enligt alliansen sammankallas omedelbart vid ett väpnat angrepp mot ett medlemsland för att avgöra om artikel 5 ska tillämpas.

Ewa Skoog Haslum säger att Sverige inte avvaktar ett kollektivt beslut innan nationella åtgärder vidtas. Hon framhåller att varje Natoland ansvarar för att förebygga och möta angrepp mot det egna territoriet samt att stöd kan ges till grannländer som utsätts. Hon hänvisar bland annat till samarbetet med Finland, avtal som gäller även utanför fredstid samt EU:s försvarsklausul. Enligt henne finns ett starkt förtroende för att Nato skulle agera snabbt i ett pressat läge.

Bedömningen från Ewa Skoog Haslum är att sannolikheten för att Ryssland i dagsläget skulle försöka ta kontroll över ett mindre område är låg. Samtidigt beskriver hon omvärldsläget som osäkert och föränderligt och betonar vikten av att vara förberedd på snabba förändringar.

I en delrapport som Försvarsberedningen överlämnade till försvarsminister Pål Jonson den 12 juni 2026 beskrivs återkommande sabotage, cyberangrepp, GPS-störningar och andra incidenter i Östersjöområdet med olika former av ryska kopplingar. Regeringskansliet har uppgett att rapporten innehåller en uppdaterad bild av säkerhetsläget, Sveriges medlemskap i Nato samt utvecklingen inom det civila och militära försvaret. Försvarsberedningen, som består av representanter från riksdagens åtta partier samt sakkunniga och experter från myndigheter och departement, ska återkomma med en slutrapport.

I den tidigare rapporten Allvarstid skrev Försvarsberedningen att Ryssland utgör det mest direkta och allvarliga hotet mot svensk och europeisk säkerhet på både kort och lång sikt. Där framhålls också att hotbilden omfattar såväl militära som icke-militära metoder och att Ryssland enligt bedömningen har sänkt tröskeln för användning av militärt våld samt uppvisar hög riskbenägenhet.

Försvarsmakten bedömer att Ryssland under de närmaste åren främst kommer att fortsätta med hybrida operationer som ligger under gränsen för ett väpnat angrepp. Ewa Skoog Haslum säger att myndigheten har en mycket god lägesbild över utvecklingen i Östersjöområdet och att ansvaret är att vara beredd på både eskalationer och oväntade händelser, även om det inte går att förutse exakt vad som kommer att inträffa.

Aktiviteten från den ryska flottan har ökat i Östersjön sedan ryska örlogsfartyg börjat eskortera handelsfartyg som kopplas till landets så kallade skuggflotta. Ewa Skoog Haslum ser dock ingen omedelbar risk för konfrontation så länge internationella regler och bestämmelser följs på internationellt och svenskt vatten. Hon beskriver varningsskott som en etablerad del av den varningskedja som används av krigsfartyg, men konstaterar samtidigt att det är ovanligt att sådana skott avlossas mot civila fartyg, som i det uppmärksammade fallet i Engelska kanalen där en rysk fregatt sköt varningsskott mot en yacht.

Hon råder fritidsbåtsägare som kommer nära ryska örlogsfartyg att följa gällande sjötrafikregler och framhåller att närvaron av ett krigsfartyg i sig inte är skäl till särskild oro. Försvarsmakten har samtidigt tidigare lyft fram Gotlands strategiska betydelse för Nato på grund av öns centrala läge i Östersjön. Under 2025 genomförde Sverige och Polen operationen Gotland Sentry för att pröva försvarsplaner för regionen och den gemensamma beredskapen att försvara både Gotland och Östersjön.