Första svenska fångarna flyttas till Tartu i augusti

De första svenska intagna ska föras till Tartuanstalten i Estland med start i augusti 2026. Kriminalvården uppger att den första gruppen omfattar 100 personer. Därefter ska omkring 100 ytterligare intagna tillkomma varje kvartal, med målet att upp till 600 svenska intagna ska kunna finnas i Tartu sommaren 2027. Estlands justitie- och digitaliseringsministerium uppger att antalet kan vara upp till 200 redan vid slutet av 2026.

Överföringarna sker sedan Sverige och Estland ingått ett femårigt avtal, med möjlighet till tre års förlängning, om att Sverige får använda upp till 600 fängelseplatser i Tartu. Kriminalvården hyr platserna eftersom de svenska anstalterna är fulla. Sverige betalar 8 500 euro per månad och intagen och måste betala för minst 300 platser per år, vilket motsvarar en minsta årlig kostnad på drygt 330 miljoner kronor. Om samtliga 600 platser används blir årskostnaden omkring 670 miljoner kronor. Kostnaden för en intagen i Sverige är drygt 11 000 euro per månad. Estlands justitie- och digitaliseringsministerium uppger att ersättningen till Estland indexeras med 3,5 procent per år och att Sverige står för samtliga kostnader kopplade till de svenska intagna.

Sveriges riksdag fastställde att godkännandet av avtalet och överlåtelsen av myndighetsutövning till Estland krävde minst tre fjärdedelar av de röstande och stöd från mer än hälften av riksdagens samtliga ledamöter. De svenska lagregler som krävs för överföringarna började gälla den 3 juli 2026. Estlands parlament Riigikogu godkände avtalet den 10 juni med 52 röster för och 42 emot och antog samtidigt de nationella lagändringar som behövdes.

Estland har enligt landets justitie- och digitaliseringsministerium det slutliga avgörandet om vilka personer som får tas emot. Minderåriga, kvinnor och personer dömda för terroristrelaterade brott ska inte föras över. Avtalet utesluter även personer som bedöms vara säkerhetsrisker, har misskött sig eller är gängkriminella. Estlands kriminalvårdschef Rait Kuuse uppger att estniska myndigheter gör egna kontroller av de personer som Sverige föreslår och har rätt att skicka tillbaka intagna till Sverige.

De svenska intagna ska enligt Estlands justitie- och digitaliseringsministerium flygas till landet och därefter eskorteras direkt till Tartuanstalten av en beväpnad eskortstyrka. Ett fängelsestraff ska både inledas och avslutas i Sverige. Riigikogu uppger att de intagna ska återföras minst en månad innan strafftiden löper ut och friges i Sverige. Kriminalvårdens sektionschef Stefan Solhjort uppger att den genomsnittliga tiden i Tartu beräknas bli omkring nio månader, möjligen något längre.

Tartuanstalten har 933 platser och byggdes i början av 2000-talet. Anstalten är den äldsta i Estland och har till stor del tömts på estniska intagna. Projektansvarige Konstantin Nikiforov uppger att Estland våren 2025 hade omkring 3 000 fängelseplatser men cirka 1 600 intagna. Den lediga kapaciteten var enligt Konstantin Nikiforov en bakgrund till att Estland ville använda anstaltslokalerna i stället för att hålla tomma byggnader i drift.

De svenska intagna ska hållas åtskilda från estniska fångar och placeras i S-huset, anstaltens största byggnad. Där finns 400 celler. Sveriges riksdag fastställde att de ska användas som enkelceller eller delas av högst två personer. Genom avtalet garanterar Estland också att förhållandena ska följa Europarådets europeiska fängelseregler och CPT-standarder. Estlands justitie- och digitaliseringsministerium uppger att verksamheten i den öppna anstaltsdelen samt förvars- och tillnyktringsverksamheten ska fortsätta i Tartu men hållas separerad från de svenska intagna.

Cellerna för de svenska fångarna har bland annat toalett, våningssäng, väggfast bord, pallar, vattenkokare, radioapparater, låsbara förvaringslådor och tv-apparater med svenska kanaler. Konstantin Nikiforov uppger att nattljuset som används för estniska intagna inte ska vara tänt i de svenska cellerna. De svenska intagna ska inte heller betala för el och ska kunna ringa till Sverige till samma pris som för samtal inom Sverige. Vitt snus ska säljas i anstaltens kiosk.

Anhöriga ska kunna göra besök som sträcker sig över flera dagar och övernattningsrum finns att hyra på anstalten. Den 5 augusti 2026 undertecknade Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta och Kriminalvårdens generaldirektör Rikard Jermsten ett kompletterande samarbetsdokument. Estlands public servicebolag ERR uppger att dokumentet reglerar praktiska frågor om bland annat kläder, cellförhållanden, nikotinprodukter och informationskanaler.

Uppemot 300 kriminalvårdare och andra anställda ska rekryteras lokalt för verksamheten och personalen ska kunna engelska. Anstaltschefen Merle Ulst uppger att nyanställda kriminalvårdare genomgår fem månaders arbetsplatsförlagd utbildning och att grundlönen för en kriminalvårdare i Tartu under 2026 är 2 400 euro. Personalen får inte bära elpistol i arbetet med svenska intagna, till skillnad från vad som normalt gäller i arbetet med estniska fångar.

Kriminalvården uppger att svensk personal ska finnas på plats som stöd till den estländska personalen och vid anstaltens lärcentrum. Tolk ska kunna användas vid behov. Estlands kriminalvårdschef Rait Kuuse uppger att omkring 20 svenska tjänstemän ska arbeta på plats dagligen för att bistå och ge råd till sina estländska kollegor.

Konstantin Nikiforov uppger att säkerheten inte ska äventyras och att anstalten har tillgång till de resurser som krävs om situationen skulle kräva det. Merle Ulst uppger samtidigt att anstalten avser att hålla sig till de högst 600 svenska intagna som avtalet omfattar, även om Tartu har ytterligare fysisk kapacitet. Frågan om ett större antal är enligt Merle Ulst i första hand politisk.