Forskningsidéer fastnar innan de når marknaden

Svenska universitet och högskolor tar fram forskningsresultat med kommersiell potential, men många lösningar utvecklas aldrig till företag eller produkter på marknaden. Det framgår av rapporten Steget ut ur labbet, som Kista Limitless publicerade den 5 augusti 2026. Kista Limitless uppger att rapporten bygger på erfarenheter från åtta personer som arbetar med att föra forskningsresultat från akademin mot marknaden.

Rapporten pekar ut tre återkommande hinder. Forskare kan behöva gå från ett försiktigt och noggrant akademiskt arbetssätt till en roll där försäljning och affärsutveckling ingår. Företag som vill öka produktionen kan dessutom ha svårt att hitta lämpliga lokaler, samtidigt som finansieringen beskrivs som ett problem.

Nélida Leiva Eriksson, universitetslektor vid Lunds universitet och entreprenör, uppger att hon känner igen de hinder som beskrivs i rapporten. Lunds universitet uppger att hon arbetar vid institutionen för process- och livsmedelsteknik. Nélida Leiva Eriksson grundade enligt Tidningen Curie Ironic AB 2020 och har deltagit i det nordiska Reach-programmet i Silicon Valley, där forskare får mentorsstöd för att föra forskningsprojekt närmare kommersialisering. Sverige representeras i programmet av Vinnova.

Nélida Leiva Eriksson forskade på blod när hon startade verksamheten som arbetar med järntillskott som kroppen lätt kan ta upp. Lunds universitet uppger att Ironic Biotech har patenterat ett icke-animaliskt hemjärn med ett upptag som är jämförbart med järn i kött. Ironic Biotech uppger att bolaget arbetar med ett patenterat hemjärnprotein som ska ge ett järnupptag liknande det från kött.

Av de 126 miljarder kronor i offentliga medel som enligt rapporten gick till forskning och innovation under perioden 2020–2025 gick 27 procent till innovation i företag. Av dessa medel gick 11 procent till startups, alltså nygrundade företag.

Nélida Leiva Eriksson uppger att offentliga bidrag är betydelsefulla men inte kan användas som en stabil finansieringskälla för företag. Hon anser även att svenska investerare värderar bolag lägre än investerare i andra länder och uppger att svenska företag därför lämnar Sverige snabbt, vilket enligt henne gör att innovationer inte stannar i landet.

Business Sweden uppgav i en kartläggning 2025 att svenska startupbolag tog in sammanlagt 2,4 miljarder euro i riskkapital under 2024. Business Sweden uppgav samtidigt att Sverige låg etta i Europa räknat i riskkapitalinvesteringar per invånare sedan 2020. I en tidigare kartläggning uppgav Business Sweden att Sverige 2023 låg på tredje plats i Europa för riskkapitalinvesteringar i deeptech och på femte plats räknat på värdet som skapats av avknoppningsbolag från universitet.

Sverige lägger samtidigt en stor andel resurser på forskning och utveckling. Eurostat uppger att landets samlade utgifter för forskning och utveckling motsvarade 3,6 procent av BNP under 2024, vilket var den högsta FoU-intensiteten bland EU-länderna det året.

Statistiska centralbyrån beräknar att staten anslår 49,349 miljarder kronor till forskning och utveckling under 2026. Det motsvarar 3,20 procent av statsbudgeten och är enligt Statistiska centralbyrån den lägsta budgetandelen sedan 2008. Statistiska centralbyrån uppger att 32,6 miljarder kronor av de statliga FoU-anslagen 2026 ligger inom utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning, medan näringslivsområdet får 4,5 miljarder kronor.

Regeringen gav i februari 2026 Patent- och registreringsverket och Vinnova i uppdrag att stärka kunskapen om strategisk hantering av bland annat patent, upphovsrätt, formskydd och varumärken. Regeringen angav att arbetet ska öka nyttiggörandet och värdeskapandet från forskning och innovation och avsatte 12 miljoner kronor för 2026. Regeringen beräknade även 12 miljoner kronor per år för 2027 och 2028.

Universitetskanslersämbetet har konstaterat att det saknas heltäckande statistik över innovationer, kommersialisering och nyttiggörande av kunskap inom den svenska högskolan. Universitetskanslersämbetet uppger att bristen på statistik försvårar bedömningen av hur effektivt lärosätenas innovationsstöd fungerar.

Nélida Leiva Eriksson uppger att mycket starka forskningsidéer riskerar att aldrig nå marknaden. Hon anser att utformningen av det offentliga stödet behöver anpassas bättre till nya företag som försöker föra forskningsresultat vidare till kommersiell verksamhet.