Illustration
Forskning visar gemensamt skratt hos människor och människoapor
En ny studie visar att människor och människoapor har skrattat enligt samma grundläggande rytm i omkring 15 miljoner år. Forskarna bedömer att den rytmiska strukturen har bevarats sedan människans och människoapornas senaste gemensamma förfader.
Forskargruppen vid University of Warwick analyserade totalt 140 ljudinspelningar från fyra orangutanger, fyra schimpanser, tre dvärgschimpanser, två gorillor och fyra barn under åtta år. Materialet bestod av tidigare inspelningar av kittlade människoapor samt nyinspelade skratt från små barn under lek och kittling i hemmiljö. Analysen visade att både människor och människoapor har jämnt återkommande pauser mellan skrattljuden och därmed samma grundläggande rytmiska mönster. Studiens huvudförfattare Dr Chiara De Gregorio uppgav att denna struktur varit oförändrad sedan arternas gemensamma förfader.
Peter Gärdenfors, professor emeritus i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, uppger att människoapornas skratt liknar människans mer än andra djurarters skratt, vilket talar för att liknande hjärnmekanismer ligger bakom. Enligt honom tyder det också på att skrattet har haft en viktig funktion för primaternas sociala liv. Han uppger samtidigt att aporna främst skrattar spontant under lek och när de kittlas, medan människor använder skratt i betydligt fler sociala situationer och även kan skratta medvetet, hånfullt eller manipulativt.
Forskarna konstaterar dessutom att människans skratt har utvecklats till att bli snabbare och att människor har betydligt större kontroll över tonhöjd och tajming än de studerade aporna. Dr Chiara De Gregorio uppger att den ökade kontrollen över skrattet kan ha varit ett viktigt steg i utvecklingen av talförmågan. Peter Gärdenfors säger också att människans bättre kontroll över stämbanden är en nödvändig förutsättning för utvecklingen av språk.
Trots skillnaderna finns även likheter i vad som väcker skratt. Peter Gärdenfors uppger att schimpanser har visat skrattreaktioner när någon ramlar, exempelvis genom att halka på ett bananskal, vilket enligt honom visar att de uppskattar samma typ av fysisk komik som människor. Studien har publicerats i den vetenskapligt granskade tidskriften Communications Biology.
Analys
Förklaring:
Artikeln är skriven med ett tydligt sakligt och neutralt språk utan egna värderingar, överdrifter eller spekulationer från journalisten. Informationen återges i huvudsak utan förstärkningar eller förminskningar och utan emotionellt eller styrande språk. Alla påståenden och värderingar framställs som återgivna från forskare och andra källor, vilket tydligt markeras, till exempel genom verben "uppger" och "säger". Eventuella värdeladdade eller hårda uttryck härleds till källor och räknas inte som journalistens egna ord. Inga egna slutsatser eller spekulationer läggs till, och artikeln undviker också att göra aktörer bättre eller sämre än vad fakta berättigar. Den relativt höga poängen på 95 beror främst på att vissa formuleringar såsom "Forskarna konstaterar dessutom..." är lite närmare journalistens egen återgivning och kunde eventuellt uppfattas som något mer förstärkande, men detta är marginellt och kan accepteras inom journalistisk praktik. Sammantaget är språkbehandlingen mycket oberoende och neutral.
Förklaring:
Artikeln främjar främst en mittenorienterad politisk riktning då den bygger på vetenskaplig kunskap, expertutlåtanden och en neutral framställning utan ideologisk koppling. Fokus ligger på naturvetenskapliga fakta och evolution, vilket stämmer väl överens med ett teknokratiskt och sakligt perspektiv som varken gynnar vänster- eller högeridéer.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden är vetenskapligt positiv och neutral, där både människor och människoapor framstår som intressanta varelser med en gemensam evolutionär historia. Forskare och deras upptäckter framställs som centrala aktörer utan någon tydlig konflikt eller problematik.
Språk och ton:
Språket är sakligt och beskrivande utan värdeladdade ord som gynnar någon politisk sida. Det finns varken förstärkningar eller förminskningar som fördelar eller missgynnar någon aktör.
Källbalans:
Artikeln bygger på uttalanden från forskare och professorer inom kognitionsvetenskap och biologi, vilket ger en balanserad expertbaserad tyngd. Det förekommer inga politiska aktörer eller organisationer, och ingen tydlig motpart saknas i denna kontext.
Utelämnanden och kontext:
De eventuella politiska eller samhälleliga implikationerna av forskningen saknas, men det är inte relevant för denna artikel. Ingen annan fakta som skulle förändra den politiska tolkningen saknas eftersom artikeln är strikt vetenskapligt inriktad.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
ANNONS
Senaste nyheter
Hoppet minskar efter jordbävningarna i Venezuela
Fyra dygn efter de kraftiga jordbävningarna i Venezuela blir möjligheterna att hitta fler överlevande allt...
Micael Stohms ovanliga ö har blivit viral
En specialutformad ö i en damm söder om Ulricehamn har på kort tid fått stor...
Alexandra Hallgren bröt nacken efter ridolycka
En ridträning inför en kommande hopptävling slutade med en allvarlig olycka för Alexandra Hallgren, 35....
Minst 50 gripna vid förbjuden pride i Istanbul
Minst 50 personer greps när deltagare i en pridemanifestation och demonstranter för hbtq-rättigheter försökte samlas...
