Forskare överför dofter digitalt mellan länder

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat teknik som gör det möjligt att registrera en lukt, överföra informationen digitalt och återskapa doften på en annan plats. Arbetet sker inom det EU-finansierade projektet D2Smell, som startade den 1 februari 2024 och pågår till den 31 januari 2030. Projektets totala EU-finansiering är 11 835 892 euro.

I ett pilotförsök registrerades en lukt i Mainz i Tyskland. D2Smell-projektet uppger i sin rapportering till EU-kommissionen att informationen därefter skickades via internetprotokoll till Rehovot i Israel, där lukten kunde återskapas. Tekniken bygger på att luktens kemiska sammansättning mäts och omvandlas till en digital signal. För att ta emot och återge doften krävs en särskild kemiskärm.

Johan Lundström, professor i psykologi med inriktning på luktperception vid Karolinska Institutet, beskriver kemiskärmen som luktens motsvarighet till en vanlig bildskärm. Forskarna har hittills lyckats återskapa och överföra tre dofter. Johan Lundström har inte velat ange vilka dofter det gäller eftersom forskargruppen konkurrerar med en amerikansk teknikjätte.

D2Smell har två centrala tekniska mål. Systemet SmelloVision ska kunna skapa en lukt som motsvarar innehållet i en digital bild, medan TeleSmell ska registrera en luktmiljö och återskapa en motsvarande doft på en annan plats. I projektet deltar psykologer, kemister, matematiker och forskare inom artificiell intelligens och maskininlärning.

Karolinska Institutet uppger att projektet leds tillsammans med Noam Sobel vid Weizmann Institute of Science och Jonathan Williams vid Max Planck Society. Danica Kragic Jensfelt vid KTH deltar med kompetens inom artificiell intelligens och maskininlärning. KTH uppger också att projektet ska samla in data om hur den mänskliga hjärnan bearbetar lukter.

En del av forskningen handlar om att kartlägga vilka dofter människor möter i vardagen. Max Planck Institute for Chemistry använder inom D2Smell appen SmellIT i en internationell studie där deltagare återkommande registrerar vilka lukter de upplever. Forskarna har även analyserat flyktiga kemiska ämnen i luften i Mainz domkyrka för att kartlägga platsens kemiska doftprofil.

Forskarna Nona Rajabi, Irene Zanettin, Antônio H. Ribeiro, Miguel Vasco, Mårten Björkman, Johan N. Lundström och Danica Kragic publicerade 2025 en D2Smell-finansierad studie om möjligheten att använda hjärnsignaler för att avgöra när en person registrerar en lukt. Gruppen fann att signaler direkt kopplade till luktbulben kunde ge jämförbar klassificeringsprestanda med EEG trots färre datakanaler. Forskarna bedömde samtidigt att datamaterialet var för litet för att på ett robust sätt skilja mellan försök med och utan lukt.

D2Smell-konsortiet använder dessutom bärbar forskningsutrustning som samtidigt kan registrera deltagarnas sniffbeteende, neural aktivitet, den visuella omgivningen och nivåerna av flyktiga organiska ämnen. Utrustningen kan även samla in luktprover för senare kemisk analys.