Författare satsar på lättläst när barns läsning minskar

En av fem elever i årskurs fyra saknar grundläggande läsförståelse, enligt Skolverket. Samtidigt har barnens läsning minskat både i skolan och på fritiden. I Delsbo arbetar två lokala författare med lättläst litteratur, ett format som de anser kan få fler barn och unga att läsa.

Skolverkets fördjupade rapport, som presenterades den 16 juni 2026, visar att elever i genomsnitt ägnar omkring en timme mindre per vecka åt läsning i skolan jämfört med för 20 år sedan. Myndigheten konstaterar även att barn har färre böcker i hemmet och läser mindre på fritiden än tidigare.

Rapporten bygger på resultaten från den internationella undersökningen PIRLS under perioden 2001–2021 samt en kompletterande fallstudie som genomfördes 2025 vid skolor i två kommuner. Skolverket framhåller bland annat skolbibliotekens betydelse och samverkan med vårdnadshavare i arbetet med att främja läsning.

I PIRLS 2021 fick Sverige 544 poäng i läsförståelse, en nedgång med 12 poäng jämfört med 2016. Resultatet låg fortfarande 17 poäng över genomsnittet för de deltagande EU- och OECD-länderna. Totalt deltog 5 175 svenska elever från 146 skolor. Internationellt omfattade undersökningen drygt 400 000 elever i 65 länder.

En av dem som arbetar med litteratur anpassad för läsare är Veronica Olofsson från Delsbo. Hon har tidigare skrivit fyra böcker för ungdomar och vuxna. Erfarenheter från hennes arbete i en livsmedelsbutik, där hon bland annat fått höra kunders berättelser, har inspirerat henne att börja skriva lättläst.

Bland hennes tidigare utgivningar finns Barnhemmet Oppli, som gavs ut av Jengel Förlag 2024. Berättelsen följer Katja, som startar ett bed and breakfast i ett renoverat barnhem där märkliga saker inträffar. Året därpå publicerade förlaget Stjärnträdgården, som handlar om Marie. Efter sin lillasysters död kommer hon till en främmande by där det finns en möjlighet att få kontakt med avlidna.

Veronica Olofsson tror att lättlästa böcker kan vara ett sätt att väcka läsintresset hos barn och ungdomar. Hon beskriver samtidigt skrivandet som krävande. Till skillnad från mer traditionellt utformade böcker använder hon bland annat betydligt kortare textrader och eftersträvar ord med högst sex bokstäver.

Lättläst litteratur kännetecknas också av större typsnitt, kortare stycken och illustrationer som hjälper läsaren att förstå innehållet. Myndigheten för tillgängliga medier framhåller dock att svårighetsgraden inte enbart avgörs av ordlängden. Även berättelsens uppbyggnad, antal personer, ordförråd och vilka förkunskaper som krävs skiljer sig mellan nivåerna.

I november 2025 meddelade myndigheten att LL-förlaget, Vilja förlag och Easy Peasy hade tagit fram ett gemensamt system med sex lättlästnivåer för vuxna. Systemet är avsett att underlätta för bland andra lärare och bibliotekarier att hitta litteratur som passar olika läsares förutsättningar.

Även bibliotekarien Carola Linde i Delsbo skriver lättlästa böcker. Nypon förlag presenterar henne dessutom som lektör och frilansjournalist. Hennes utgivning omfattar bland annat faktalitteratur om autism och adhd.

Boken Fakta om adhd publicerades 2025 och omfattar 40 sidor. Den riktar sig till läsare från nio års ålder, ingår i Nypon förlags serie Fakta om och är klassificerad på lättlästnivå två av sex. Förlaget erbjuder också särskilt arbetsmaterial till lärare och elever i anslutning till hennes faktaböcker.

Carola Lindes Fakta om autism behandlar bland annat hur en autismutredning genomförs och vilka stödinsatser som finns tillgängliga, enligt Region Stockholms habiliteringsverksamhet. Boken ingår i verksamhetens boktips för 2026. Även Region Värmland uppmärksammade titeln i maj samma år och lyfte då fram att den tar upp både utmaningar och styrkor vid autism.

Carola Linde anser att lättlästa böcker fyller en viktig funktion. Hon framhåller att formatet kan ge barn möjlighet att läsa böcker som de annars kanske inte skulle ha tagit sig igenom. Samtidigt ser hon en risk för att vissa läsare stannar kvar vid lättläst litteratur i stället för att gå vidare till mer omfattande och avancerade böcker. Hon bedömer ändå att fördelarna väger tyngre.

Utifrån sina erfarenheter som bibliotekarie uppger Carola Linde att lättlästa titlar lånas ut i stor omfattning. Hon beskriver böckernas utformning och illustrationer som uppskattade inslag.

Hur barn själva ser på läsning framkommer i samtal med fem fjärdeklassare på Ede skola. Eleverna uppger att de läser mycket under skoltid, men att läsningen hemma är betydligt mer begränsad för de flesta.

Ett undantag är Lykke Eliasson, som berättar att hon läser Harry Potter på fritiden. Hon började själv med lättlästa böcker och upplever att de till viss del hjälpte henne vidare med läsningen.

Elevernas läsning i skolan har den senaste tiden också präglats av att klassen deltar i en nationell lästävling. Mary Krantz berättar att de tävlar mot andra skolklasser runt om i Sverige och har möjlighet att vinna ett pris.

Den stora läsutmaningen pågår mellan den 15 september och den 1 december 2026. Klasserna samlar gemensamt läsminuter, där såväl läsning i skolan som hemma räknas. Resultaten viktas efter antalet elever för att klasser av olika storlek ska kunna tävla på jämförbara villkor. Deltagarna får läsa på sin egen nivå och de anpassningar som används i undervisningen gäller även under tävlingen.

Förstapriset är en klassresa till Astrid Lindgrens Vimmerby. Årets tävlingsledare är David Sundin, vilket Bonniers Familjestiftelse meddelade den 3 juni. Under hösten deltar också barnboksförfattarna Oskar Kroon, Jenny Bicho och Max Byström Beydogan i digitala författarsamtal med eleverna.

En särskild läsutmanardag arrangeras den 23 oktober, då deltagande klasser får uppmärksamma läsningen vid tävlingens halvtid. Klassernas resultat ska rapporteras mellan den 2 och 14 december. Prisutdelningen är planerad till den 21 januari 2027.

För eleverna på Ede skola finns samtidigt andra aktiviteter som konkurrerar med böckerna på fritiden. Både Leo Nordberg och Myra Östberg pekar på skärmanvändning som en anledning till att de inte läser mer hemma.

Leo Nordberg svarar att han skulle vilja ägna mindre tid åt skärmar och mer åt böcker. Myra Östberg är också delvis positiv till en sådan förändring och beskriver det som roligt att få upptäcka nytt innehåll genom läsningen.