Föreningar i Umeå pressas av brist på föräldraengagemang

Flera idrottsföreningar i Umeå har svårt att bemanna styrelser och andra uppgifter som bygger på ideella insatser från föräldrar. IFK Umeås fotbollssektion, som enligt föreningen har omkring 580 spelare och 120 ledare i 20 lag, har kallat till ett krismöte den 10 september 2026 klockan 18.30–20.00 i klubblokalen på Hyggesvägen 19. Klubbchefen Andrea Collén uppgav till Sveriges Radio att bristen främst gäller personer som kan ta ett övergripande ansvar i styrelsen. När den nuvarande ordföranden lämnar återstår endast en person i fotbollssektionens styrelse.

Även Umeå simsällskap har försökt förändra hur familjernas insatser organiseras. Föreningen har tidigare tagit bort obligatorisk försäljning av bland annat lotter, rabatthäften och andra varor efter att föräldrar och simmare beskrivit försäljningen som belastande. Istället höjdes träningsavgifterna något. Föreningen har samtidigt infört en straffavgift när tilldelade arbetsinsatser inte genomförs. Södra Umeå Ryttarförening har under 2026 infört nya rutiner för att medlemmarna ska få information om ideella uppgifter tidigare. Medlemmar från 15 års ålder kan själva utföra sin tilldelade insats, medan uppgifter för yngre medlemmar måste genomföras av någon som är minst 15 år.

Frågan studeras också vid Umeå universitet. Forskningsprojektet Ideellt arbete i idrottsföreningar – självklart eller förhandlingsbart? pågår vid Idrottshögskolan från den 1 september 2025 till den 31 december 2026. Louise Lindkvist är projektansvarig och Oskar Solenes vid Høgskolen i Molde deltar som extern projektmedlem. Inom projektet har forskarna intervjuat föräldrar med barn i olika idrottsföreningar för att undersöka hur de ser på ideellt arbete och vilka förväntningar som finns på föreningsidrotten.

Louise Lindkvist beskriver att människor kan ha olika uppfattningar både om idrottens uppgift och om vad ett ideellt engagemang ska omfatta. Enligt Louise Lindkvist visar tidigare forskning att föräldrarnas engagemang i idrottsföreningar inte har minskat, utan varit relativt stabilt under en längre period. Projektets intervjuer visar samtidigt att synen på vad som räknas som ideellt arbete varierar. Louise Lindkvist anser därför att föreningar kan behöva diskutera vilka krav och förväntningar som ställs och om medlemmarna efterfrågar alla aktiviteter som kräver frivillig arbetskraft.

Centrum för idrottsforskning redovisar i en befolkningsundersökning från 2024 att 50 procent av dem som arbetar ideellt inom idrottsrörelsen har barn. Bland ideellt engagerade i andra organisationer är motsvarande andel 22 procent. Personer mellan 40 och 54 år har under de senaste två decennierna varit den största och mest stabila åldersgruppen bland dem som arbetar ideellt inom idrotten.

Riksidrottsförbundet uppgav i juni 2026 att svensk idrott omfattar drygt 18 000 föreningar, fler än tre miljoner medlemmar och omkring 850 000 personer med ledaruppdrag. En majoritet av ledaruppdragen är ideella. Riksidrottsförbundet uppgav även i april 2025 att sex av tio unga i idrottsföreningar hade gjort någon ideell insats under det föregående året. Bland unga som inte hade blivit tillfrågade uppgav en fjärdedel att de ändå var intresserade av att hjälpa till.

Frågan om föreningarnas villkor har även aktualiserats politiskt i Umeå. Kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg uppgav den 8 september 2026 att ett förslag innebär ytterligare tre miljoner kronor till idrottsföreningarna och att stödet ska höjas från 15 till 17 kronor per deltagare. Hans Lindberg kopplade förslaget till de ekonomiska och praktiska krav som föräldrar möter inom föreningsidrotten. Umeå kommuns fritidsnämnd har samtidigt under 2026 delat ut förenings- och idrottsstipendier till sex personer för bland annat ideellt ledarskap och föreningsengagemang. Varje stipendiat fick 10 000 kronor.