Föräldrar uppmanas bevaka barns pass vid gängrekrytering

Polismyndigheten uppmanar vårdnadshavare att förvara barns pass och nationella id-kort på ett säkert sätt. Bakgrunden är att kriminella som försöker rekrytera barn till brott ofta efterfrågar bilder på deras id-handlingar. Enligt Polismyndigheten används sådana bilder bland annat i en så kallad gröningsprocess, där kriminella försöker kontrollera att personen bakom skärmen verkligen är en ungdom och inte exempelvis polis.

Kontakterna kan inledas i digitala miljöer och därefter fortsätta i slutna eller krypterade chattar. Brottsförebyggande rådet uppger att uppdrag om grova våldsbrott och annan kriminalitet kan publiceras öppet på sociala medier innan fortsatt planering sker i slutna grupper. Kommunpolisen Henrik Blusi i Sundsvall uppgav i maj 2026 att rekrytering av barn förekommer i bland annat Telegram, Signal och Wire. Han uppgav också att polisen känner till flera fall i andra delar av Sverige där barns id-uppgifter använts i samband med sådan rekrytering.

Polismyndigheten uppger att tillgång till en ungdoms pass eller nationella id-kort kan ge kriminella ett övertag som används för att hota barnet eller dess familj om barnet försöker dra sig ur ett uppdrag. Myndigheten uppger även att ungdomar rekryteras för att utföra brott utomlands och att tillgång till pass i sådana fall kan vara central för att uppdraget ska kunna genomföras.

Alexander Wallenius, operativ koordinator vid polisens nationella driftcenter, uppger att det bör ses som ett varningstecken om ett barn ber om sitt pass utan att kunna förklara tydligt varför. Enligt Alexander Wallenius bör vårdnadshavare då ställa fler frågor.

Skolverket uppger att skolor behöver agera snabbt vid tecken på att barn håller på att rekryteras eftersom förloppet ofta går fort och tiden för att ingripa kan vara begränsad. Skolverket framhåller också fungerande kontaktvägar till områdespolisen som viktiga vid akuta situationer. Sedan den 1 juli 2025 finns ett nytt kapitel i skollagen om brottsförebyggande säkerhetsarbete. Skolverket uppger att tidig samverkan mellan skola, socialtjänst och polis ska bidra till att förhindra att barn dras in i organiserad brottslighet.

Brottsförebyggande rådet arbetar samtidigt med ett regeringsuppdrag där myndigheten bland annat ska granska rättsfall där barn rekryterats digitalt. I uppdraget ingår också att undersöka hur bestämmelsen som kriminaliserar involvering av personer under 18 år i brott eller brottslig verksamhet används. Uppdraget ska redovisas senast den 15 oktober 2026.

Regeringen har dessutom föreslagit att Polismyndigheten ska kunna kräva att digitala plattformar inom en timme tar bort innehåll som används för rekrytering till grov brottslighet. Regeringen uppger att sanktionsavgiften kan uppgå till fem miljoner kronor och vid systematiska överträdelser till som mest fyra procent av leverantörens globala omsättning.

Socialstyrelsen uppger samtidigt att myndighetens kartläggning har identifierat fall där personer med LSS-insatser rekryterats till att utföra kriminella handlingar. Enligt Socialstyrelsen har de rekryterade personerna ofta haft flera riskfaktorer, bland annat psykisk ohälsa, social isolering, skadligt bruk eller beroende samt brist på sysselsättning.