Flera partier säger nej till Elisabeth Thand Ringqvists regeringsförslag

Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist möter motstånd från flera av de partier hon vill samla i en blocköverskridande regering. Miljöpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har redan avvisat delar av den föreslagna regeringslösningen, där Magdalena Andersson från Socialdemokraterna är tänkt som statsminister.

Miljöpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Janine Alm Ericson bedömer att möjligheterna att bilda en sådan regering är små. Hon anser samtidigt att Centerpartiets sondering kan fylla en funktion genom att klargöra vilka regeringsalternativ som faktiskt har stöd. Om förslaget visar sig sakna förutsättningar kan partierna, enligt Alm Ericson, gå vidare med andra samtal om regeringsbildningen.

Riksdagens talman Andreas Norlén gav Elisabeth Thand Ringqvist det formella uppdraget att undersöka regeringsförutsättningarna den 19 oktober 2026. Resultatet ska redovisas senast måndagen den 26 oktober. Före beslutet hade Norlén hållit enskilda samtal med partiföreträdare, överlagt med de vice talmännen och informerat kungen.

Centerpartiets förslag omfattar en regering med Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Miljöpartiets främsta invändning gäller ett regeringssamarbete med Kristdemokraterna, eftersom partierna har betydande politiska motsättningar inom klimatområdet.

Även Kristdemokraterna och Liberalerna motsätter sig att ingå i en socialdemokratiskt ledd regering. Kristdemokraterna har dock öppnat för ett undantag vid krig eller någon annan allvarlig samhällskris.

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson har efter talmannens beslut framhållit att hon i stället vill undersöka möjligheten att samla de icke-socialistiska partierna bakom Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. Mohamsson har också klargjort att Liberalerna avser att inta en oppositionsroll om Sverige får en regering ledd av Socialdemokraterna.

Trots partiernas invändningar har samtliga riksdagspartier accepterat Elisabeth Thand Ringqvists inbjudan till samtal. Det bekräftade Centerpartiets partisekreterare Hannes Hervieu i SVT:s Aktuellt den 19 oktober. Hervieu konstaterade samtidigt att det blir svårt att nå en överenskommelse om den föreslagna regeringskonstellationen.

Centerpartiet meddelade samma dag att Thand Ringqvists uppdrag inte handlar om att hon själv ska bli statsminister. Partiet vill i stället undersöka möjligheten att skapa en regering med politiska prioriteringar inom bland annat sysselsättning, minskade klimatutsläpp och stärkt välfärd.

I SVT:s Morgonstudion den 20 oktober förklarade Elisabeth Thand Ringqvist att Centerpartiets avståndstagande från regeringssamarbete med Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna fortfarande gäller. Hon pekade samtidigt på motsättningarna mellan Liberalerna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet som ett problem för sonderingsarbetet.

Thand Ringqvist utvecklade samma ståndpunkt i Sveriges Radios P1 Morgon den 20 oktober. Där framhöll hon att andra partier behöver ompröva vissa av sina politiska gränser om ett mittenalternativ ska kunna bildas. Centerpartiet avser däremot inte att ändra sin inställning till regeringssamarbete med Vänsterpartiet eller Sverigedemokraterna.

Martin Ådahl, Centerpartiets ekonomiskpolitiska talesperson, betonar att det finns sakpolitiska frågor där partierna i den föreslagna mittenkonstellationen har gemensamma uppfattningar. Han anser att dessa möjligheter måste finnas med i diskussionerna, även om skillnaderna mellan partierna är omfattande.

Ådahl framhåller också att Elisabeth Thand Ringqvist varit tydlig med att det parlamentariska läget är komplicerat. Centerpartiet underskattar inte svårigheterna men vill samtidigt undersöka de möjligheter till samarbete som finns.

Tankarna på ett bredare regeringssamarbete presenterades av Centerpartiet redan den 19 augusti 2026. Vid en pressträff i Strängnäs redogjorde Elisabeth Thand Ringqvist och Hannes Hervieu för partiets önskemål om ett långsiktigt blocköverskridande samarbete. Särskild vikt lades vid fler arbetstillfällen, klimatåtgärder och ekonomisk utveckling.

Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Mikael Damberg beskriver det parlamentariska läget som svårt, men avstår från att bedöma Elisabeth Thand Ringqvists möjligheter att samla de aktuella partierna. Damberg anser att partierna behöver hitta en politisk väg framåt och hantera det valresultat väljarna har gett dem.

Den 15 oktober röstade riksdagen nej till Magdalena Andersson som statsminister. Omröstningen slutade med 248 nejröster och 99 ja-röster, medan två ledamöter var frånvarande. Endast Socialdemokraternas ledamöter röstade ja, medan även Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade nej.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson framhöll i en kommentar till SVT den 19 oktober att de fyra partier som pekat ut Magdalena Andersson som statsministerkandidat tillsammans har 176 mandat i riksdagen. Han ansåg därför att dessa partier bör få möjlighet att undersöka sina regeringsalternativ innan processen fortsätter.

Andreas Norlén har samtidigt klargjort att det ännu inte är bestämt vem som kommer att föreslås vid nästa statsministeromröstning. Talmannen utesluter inte att Magdalena Andersson kan bli aktuell igen, trots att riksdagen redan har röstat ned hennes kandidatur.

Sedan den tidigare statsministern begärde sitt entledigande den 17 september har Sverige en övergångsregering. Regeringskansliet har förklarat att en sådan regering främst hanterar löpande och brådskande ärenden fram till ett regeringsskifte. En övergångsregering får inte själv besluta om extra val.

Enligt riksdagens regler kan talmannen lägga fram högst fyra statsministerförslag som förkastas. Om riksdagen röstar nej till samtliga fyra ska extra val hållas. För att ett statsministerförslag ska godkännas krävs att färre än 175 riksdagsledamöter röstar nej.

Elisabeth Thand Ringqvist fortsätter nu samtalen med partierna inför redovisningen till Andreas Norlén den 26 oktober. Miljöpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna håller hittills fast vid sina invändningar mot den föreslagna regeringslösningen.