Flera osäkerhetsfaktorer pressar marknaden

Börserna har inlett veckan med nedgångar efter en period av mycket stark kursutveckling. Under måndagsförmiddagen föll Stockholmsbörsen med drygt en procent. I USA backade Nasdaq-indexet med 4,2 procent i fredags, vilket var den största nedgången under en enskild handelsdag sedan tullbeskeden från Donald Trump i april 2025. Samtidigt sjönk S&P 500 med 2,6 procent.

Nedgångarna kommer efter en längre period av uppgångar. S&P 500 hade dessförinnan stigit nio veckor i följd och Nasdaq nådde rekordnivåer så sent som förra veckan. Särskilt bolag kopplade till utbyggnaden av AI, däribland halvledarföretag och mikrochiptillverkare, har haft mycket kraftiga kursökningar.

Fredagens kursfall var störst inom halvledarsektorn. Ett index med halvledarbolag tappade mer än tio procent under handelsdagen. Trots detta har indexet stigit över 70 procent under året och mer än 140 procent under de senaste tolv månaderna. Halvledarbolaget Micron Technology föll samtidigt drygt 13 procent, men aktien är ändå upp 174 procent under 2026.

En bidragande orsak till marknadsreaktionen var ny statistik från USA som visade att 172 000 nya jobb skapades i maj, vilket var bättre än väntat. Den starkare arbetsmarknaden har ökat bedömningen att den amerikanska centralbanken Federal Reserve kan behöva höja räntan under året. Högre räntor brukar påverka högt värderade teknikaktier särskilt mycket eftersom investerare då kan välja säkrare placeringar som obligationer.

Samtidigt finns en fortsatt osäkerhet kring utvecklingen inom artificiell intelligens. Investeringarna i datacenter och annan AI-relaterad infrastruktur uppgår till mycket stora belopp, och optimismen kring tekniken har bidragit till att aktiekurserna nått nya rekordnivåer. Nio av världens tio högst värderade börsbolag är nu AI-relaterade. Om investeringarna inte leder till de vinster som marknaden räknar med finns en risk att efterfrågan på AI-tjänster minskar och att värderingarna pressas ned.

Ett kommande test för marknadens syn på AI väntas senare i veckan när Elon Musks SpaceX börsnoteras. Noteringen beskrivs som den största i historien. Bolaget värderas till nära 1 800 miljarder dollar och räknas av många investerare som ett AI-bolag genom sitt ägande i xAI samt planer på datacenter i rymden.

Utöver AI-utvecklingen följer investerare även situationen i Mellanöstern. Hormuzsundet har varit i det närmaste stängt i mer än tre månader, och under helgen genomfördes nya attacker och missilbeskjutningar mellan Iran och Israel. Hittills har en djupare global kris uteblivit, bland annat eftersom Kina minskat sin import samtidigt som globala reserver har använts i stor omfattning. Riskerna bedöms dock öka ju längre situationen består.

Konflikten har också bidragit till stigande inflation. I USA väntas inflationen överstiga fyra procent i maj, vilket ytterligare ökar trycket på Federal Reserve att överväga räntehöjningar. Samtidigt driver Donald Trump linjen att räntorna bör sänkas. Detta placerar den nye Fed-chefen Kevin Warsh i en svår situation, eftersom signaler om politisk påverkan riskerar att minska förtroendet för centralbanken.

Marknaden påverkas även av osäkerheten kring Donald Trumps framtida agerande. Nya internationella konflikter eller kriser bedöms kunna få negativa effekter på investerarnas riskvilja.

Trots återkommande perioder av oro har börserna under de senaste åren återhämtat sig efter flera kriser, och tidigare kursfall har visat sig vara tillfälliga. Samtidigt är värderingarna höga och flera riskfaktorer sammanfaller. Marknaden befinner sig därför i ett läge där även relativt små förändringar kan få stor påverkan på utvecklingen.