Fler utlandssvenskar registrerar sig inför riksdagsvalet

AI-genererad illustration

Nyheter

Fler utlandssvenskar registrerar sig inför riksdagsvalet

Av Peter KarlssonPublicerad: 16 aug 12:213 min

Omkring 220 000 utlandssvenskar har rösträtt i årets riksdagsval. Förtidsröstningen utomlands kan börja tidigast den 20 augusti och sker på ambassader, konsulat och på vissa andra platser. I flera länder används även Ikeavaruhus som röstmottagningslokaler. Sveriges ambassad i New Delhi uppger att röstmottagning i Indien bland annat ordnas på Ikea i Hyderabad den 23 och 24 augusti samt hos Business Sweden i Bangalore den 29 och 30 augusti.

Valdeltagandet bland utlandssvenskar låg på 32 procent i det förra valet. Svenskar i Världens generalsekreterare Cecilia Borglin uppger att intresset inför årets val är stort och att praktiska hinder är en viktig förklaring till att många tidigare har avstått från att rösta. Organisationens valrapport inför valet 2026 bygger på enkätsvar från 2 500 utlandssvenskar. I svaren anges bland annat långa avstånd till ambassader och konsulat, begränsade öppettider, bristande kunskap om hur röstningen går till och upplevelsen av att vara för dåligt insatt i svensk politik.

Antalet röstmottagningslokaler utomlands har ökat från 266 vid förra valet till omkring 290 i år. I Adelaide i Australien går det exempelvis att rösta på Ikea endast den 3–5 september. Cecilia Borglin uppger att utlandssvenskar därför i många fall måste rösta innan valrörelsens avslutande dagar och inte kan vänta till själva valdagen.

Utlandssvenskar kan också brevrösta. Sådana röster fick börja skickas den 30 juli, men postgången kan innebära problem. Valmyndighetens Anna Nyqvist uppgav att 13 procent av brevrösterna från utlandet vid förra valet underkändes på grund av formella fel. Om det ordinarie röstkortet inte har kommit fram uppger Valmyndigheten att ett dubblettröstkort kan beställas från myndigheten eller en utlandsmyndighet och skickas via e-post.

För att finnas kvar i röstlängden måste en utlandssvensk anmäla sig på nytt vart tionde år. Valmyndigheten skickade i våras brev till 82 000 personer som hade fallit ur röstlängden eller var på väg att göra det. Därefter anmälde sig 13 000 personer. Totalt har omkring 164 000 utlandssvenskar fallit ur röstlängden, men utskicket kunde endast gå till dem som hade en adress registrerad i folkbokföringsregistret. Regeringen har uppgett att Valmyndighetens informationsuppdrag omfattar utlandssvenskar som har fallit ur röstlängden under de senaste 15 åren.

Skatteverket uppger att en anmälan om ny adress i utlandet samtidigt gäller som anmälan till röstlängden. Blanketten SKV 7842 används både för adressändring och för att förnya registreringen efter tio år. Valmyndigheten uppger dessutom att den som redan har fallit ur röstlängden kan återupptas genom att rösta från utlandet, men rösten måste ha kommit till Sverige senast den 12 september 2026 för att räknas i årets val. Den som befinner sig i Sverige kan i stället förtidsrösta till och med valdagen den 13 september och på så sätt återupptas i röstlängden.

Utlandssvenskar är svenska medborgare som tidigare har varit folkbokförda i Sverige och därefter flyttat utomlands. Valmyndigheten uppger att personer som är folkbokförda utomlands endast har rösträtt i riksdagsvalet. För rösträtt i kommun- och regionval krävs folkbokföring i Sverige.

Cecilia Borglin uppger att vissa utlandssvenskar avstår från att rösta eftersom de inte anser att det är rätt att delta i ett val i ett land där de inte längre bor. Hon framhåller samtidigt att svenska politiska beslut fortfarande kan beröra personer som bott utomlands länge, bland annat i frågor om medborgarskap, pension och skatter, och beskriver rösträtten som en demokratisk rättighet.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 95%
95%
5%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk genomgående utan egna värderingar eller spekulationer från journalisten. Alla laddade begrepp och åsikter presenteras som formulerade av källor, såsom Cecilia Borglin och Valmyndigheten, vilket följer korrekt hantering av källhänvisningar. Det finns inga överdrifter, förstärkningar, förminskningar eller egna slutsatser i texten. Faktan återges utan dramatiserande eller känslostyrt språk. Eventuella starka uttryck eller värderingar är tydligt tillskrivna källor och påverkar därmed inte oberoendet i artikeln. Därför bedöms artikeln som mycket oberoende och neutralt skriven, bara med ett mycket marginellt avdrag för att språket är något torrt och sakligt vilket är typiskt i nyhetsjournalistik.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
30%
60%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln fokuserar på pragmatiska och teknokratiska aspekter av utlandssvenskars röstning, med en neutral framställning av myndighetshantering och civilsamhällesinsatser utan ideologisk kritik eller partiskhet. Det saknas tydliga vänster- eller högerpreferenser, och presentationen av fakta och praktiska lösningar främjar ett mittenperspektiv.

Rubrik och framing:
Rubriken och artikeln framställer ökningen av registrerade utlandssvenska väljare som ett positivt demokratiskt fenomen utan att peka ut någon tydlig problemaktör eller skuld. Fokus ligger på möjliggörande och information, där både myndigheter och organisationer ses som solutionsprovidors.

Språk och ton:
Språket är faktabaserat och neutralt, utan ordval som framhäver eller förminskar någon aktör. Det saknas laddade ord som skulle gynna tydligt vänster- eller högerperspektiv.

Källbalans:
Artikeln tar in röster från Valmyndigheten, Skatteverket och organisationen Svenskar i Världen, vilket ger ett balanserat perspektiv mellan officiella myndigheter och en civilsamhällesaktör. Det saknas dock kritik från exempelvis högerpolitiska röster om kostnader eller rätt till röstning från utlandet.

Utelämnanden och kontext:
Texten saknar perspektiv kring eventuella politiska debatter om rösträtt för utlandssvenskar eller kostnader för staten, vilka skulle kunna ge en mer högerorienterad kritisk kontext. Det finns inte heller diskussion om eventuella risker eller problem med rösträttens omfattning.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.