Illustration
Fler insatser mot våld i relationer
Polismyndigheten har under de senaste åren utvecklat sitt arbete för att förebygga våld i nära relationer. Arbetet omfattar bland annat kartläggning av personer som bedöms ha hög risk att begå grova eller dödliga våldsbrott mot nuvarande eller tidigare partner. Mot dessa personer riktas operativa åtgärder och insatser för att minska risken för fortsatt våld.
En ögonblicksbild baserad på ett slumpmässigt urval av 200 kartlagda individer visar att ungefär hälften av de granskade våldsutövarna initialt bedöms ha upphört med eller minskat sitt våldsutövande.
Rikspolischef Petra Lundh säger att polisens arbete i större utsträckning än tidigare inriktas på att förebygga våldsbrott innan de sker. Enligt Petra Lundh har polisen blivit bättre på att identifiera varningssignaler, upptäcka våldsutövare och genomföra förebyggande åtgärder. Hon säger också att en tydlig lägesbild över våldsutövare i nära relation är en förutsättning för att kunna förebygga grova våldsbrott och ge stöd till våldsutsatta.
För att arbeta mer riktat används flera olika metoder. Dessa omfattar bland annat längre frihetsberövanden, kontaktförbud, riskreducerande samtal samt ökad samverkan med andra samhällsaktörer.
Kriminologen Anders Östlund säger att det inte går att fastställa med säkerhet vilken påverkan de förändrade arbetssätten haft på våldsnivåerna eller hur utvecklingen annars skulle ha sett ut. Enligt Anders Östlund tyder dock de redovisade exemplen på att arbetet ger resultat.
Brottsförebyggande rådet kartlägger och utvärderar polisens arbete mot våld i nära relation. Syftet är att ta fram kunskap som kan användas i det fortsatta utvecklingsarbetet.
Polisen framhåller också att lagföring kan ha en brottsförebyggande effekt genom att pågående eller eskalerande våld avbryts och att utsatta personer får möjlighet till skydd. Därför bedöms även lagföring av lindrigare våld i ett tidigt skede vara betydelsefull.
För att stärka utredningsarbetet i ärenden om våld i nära relation har Polismyndigheten genomfört utbildningsinsatser och ökat användningen av metodstöd för inledande utredningsåtgärder. Under 2025 redovisade polisen 7,8 procent fler ärenden som rörde våld mot kvinna i parrelation jämfört med 2024.
En polisoperation med uppdrag att stärka förmågan att förebygga och förhindra grovt och dödligt våld mot kvinnor har också bidragit till förändrade arbetssätt. Enligt Polismyndigheten ligger nu ett större fokus på våldsutövare och på brottsförebyggande insatser inom arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation.
Analys
Förklaring:
Artikeln är skriven med ett övervägande sakligt och neutralt språk utan tydliga värderingar, förstärkningar eller spekulationer från journalisten själv. Texten återger på ett neutralt sätt polisens arbete, citerar källor såsom rikspolischefen och en kriminolog, och redovisar fakta utan att dra egna slutsatser. Eventuella värderande eller laddade uttryck som förekommer är tydligt tillskrivna källor, vilket inte sänker oberoendet. Då vissa formuleringar som "polisen framhåller" och "enligt Polismyndigheten" förekommer, håller artikeln tydligt isär källor från journalistens egna ord. Några få formuleringar som "arbetet ger resultat" återges som källa från kriminologen och innebär inte journalistiskt värderande språk. Poängen är därför hög, med ett litet avdrag för att artikeln till viss del använder ett återgivande språk som kan uppfattas som lätt förstärkande (till exempel "Polismyndigheten ligger nu ett större fokus"), men som i kontexten ändå kan anses vara rapporterande utan värdering.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst en mittenorienterad linje då den fokuserar på polisens operativa och förebyggande metoder som teknokratiska och pragmatiska lösningar. Staten framställs som en nödvändig aktör för ordning och säkerhet, utan ideologisk förstärkning för vare sig statlig expansion i sociala frågor eller kritik mot statlig styrning. Perspektivet är sakligt och pragmatiskt med fokus på institutionell funktion och samverkan enligt en neutral expertlinje.
Rubrik och framing:
Artikeln framställer Polismyndigheten som en aktiv och ansvarstagande aktör i kampen mot våld i nära relationer, där våldsutövare är problemet och polisen är lösningen genom förebyggande insatser.
Språk och ton:
Ordval är neutralt och fokuserat på faktabaserade beskrivningar av polisens arbetsmetoder och resultat, vilket ger en saklig och teknokratisk ton utan ideologiska förstärkningar.
Källbalans:
Polismyndigheten och en kriminolog (Anders Östlund) ges utrymme, samt Brottsförebyggande rådet nämns. Det saknas dock perspektiv från våldsutsatta, ideologiska debattörer eller andra samhällsaktörer som socialtjänst eller civilsamhället.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv på sociala, strukturella orsaker till våld i nära relationer eller diskussion om eventuella behov av sociala skyddsnät och stödjande insatser utanför polisens arbete. Det saknas också motperspektiv kring effektiviteten av insatser eller kritik mot resursallokering.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
ANNONS
Senaste nyheter
Ovanligt väderfenomen utanför Hjärnarp
Sent på tisdagskvällen fick Jimmy Lundgren, 40, från Hjärnarp syn på ett ovanligt väderfenomen när...
Pojke avled efter olycka i container
En pojke har avlidit efter en olycka i Sandviken på fredagen. Enligt polisen fastnade pojken...
EU tar nästa steg med kandidatländer
EU:s 27 medlemsländer har enats om att Ukraina och Moldavien ska gå vidare i processen...
EU-länder eniga om nya flygregler
EU:s medlemsländer har nått en överenskommelse om nya regler för flygpassagerares rättigheter. Enligt diplomater uppger...
