Fler brännmaneter syns längs västkusten

AI-genererad illustration

Nyheter

Fler brännmaneter syns längs västkusten

Av Sofia NilssonPublicerad: 11 juli 10:315 min

Antalet röda och blå brännmaneter har ökat under de senaste åren, enligt marinbiologen Christin Appelqvist vid Tjärnö marina laboratorium utanför Strömstad. Den senaste tiden har stora mängder maneter rapporterats från Västkusten, samtidigt som liknande observationer gjorts längs den norska kusten från Skagerrak upp mot Bergen. Havforskningsinstituttet har också uppgett att stora mängder unga röda och blå brännmaneter observerades i inre Skagerrak och Oslofjorden redan under juni 2025. Enligt institutet kan havsströmmar samla stora mängder maneter i vikar och på stränder utan att det behöver spegla en lika stor ökning i hela havsområdet.

Christin Appelqvist uppger att kraftiga vindar kan flytta maneterna mellan olika områden, men att det under föregående vecka fanns mycket stora mängder av både röda och blå brännmaneter. Hon startade 2025 medborgarforskningsprojektet Leta maneter, som drivs av Göteborgs universitets Institutionen för marina vetenskaper. Projektet har fått in över 2 000 rapporter och samlar, utöver vanliga observationer, även in uppgifter om skadade maneter, maneter med avvikande utseende, fastsittande polyper och vårens första frisimmande maneter.

Enligt Christin Appelqvist är ett av målen att förstå varför öronmaneter längs Västkusten tycks dö tidigt under sommaren innan de hinner föröka sig. Orsaken är fortfarande okänd, men hon uppger att öronmaneternas tillbakagång sammanfaller med en ökning av både röda och blå brännmaneter. Hon säger också att högre temperaturer kan gynna brännmaneterna. Samtidigt uppger Havforskningsinstituttet att laboratorieförsök i Nordsjöområdet har visat högre produktion av blå brännmaneter efter varmare vintrar. Institutet uppger även att röd brännmanet inte trivs när vattentemperaturen överstiger 20 grader och därför kan söka sig till djupare och kallare vatten. Under sommaren 2024 registrerade Havforskningsinstituttet drygt 600 norska manetobservationer, varav mer än 500 gällde blå brännmanet.

Flera nya arter har dessutom påträffats i svenska vatten under senare år. Christin Appelqvist uppger att kompassmaneten blivit vanligare och att hon förra året observerade en lysmanet, som enligt henne bränns kraftigare än de vanliga brännmaneterna. SLU Artdatabanken uppger att kompassmaneten normalt endast förekommer sporadiskt i Sverige men observerades ovanligt talrikt från norra Bohuslän till Halland under hösten 2018. Havs- och vattenmyndigheten uppger att den första svenska rapporten om lysmanet registrerades 2024 i Gullmarsfjorden på Västkusten. Myndigheten uppger också att arten kan bli omkring tolv centimeter i diameter och har förmåga att producera ljus genom bioluminiscens.

Enligt Christin Appelqvist sprids nya arter delvis med människans hjälp, bland annat genom fartygs barlastvatten, samtidigt som varmare havsvatten gör det möjligt för sydligare arter att etablera sig längre norrut. Havs- och vattenmyndigheten uppger att barlastvatten och påväxt på fartygsskrov är de två viktigaste spridningsvägarna för främmande arter i marina miljöer. Myndigheten uppger även att den internationella barlastvattenkonventionen trädde i kraft 2017 med målet att begränsa spridningen av organismer via fartygens barlastvatten och sediment.

Brännmaneter har nässelceller med gift i sina trådar. När trådarna kommer i kontakt med huden avfyras små hullingförsedda trådar som sprutar in gift. Vanliga besvär är rodnad, sveda, svullnad, klåda och lätt till måttlig smärta. Giftinformationscentralen uppger att kompassmanet, liksom röd och blå brännmanet, har tillräckligt kraftiga nässelceller för att orsaka brännskador, medan öronmanet och lungmanet normalt inte ger några eller endast lindriga besvär. Om bränntrådar hamnar i ögonen rekommenderar Giftinformationscentralen omedelbar sköljning i minst fem minuter och kontakt med sjukvården.

Trådar bör i första hand sköljas bort med havsvatten. Om de sitter kvar kan de försiktigt avlägsnas med exempelvis ett betalkort eller bred tejp. Att gnugga huden bör undvikas eftersom fler nässelceller då kan brista och avge gift. Enligt 1177 kan lindrigare smärta behandlas med receptfria läkemedel som innehåller paracetamol eller ibuprofen, och salva med lidokain kan ge lokal smärtlindring.


Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk utan att göra egna värderingar, spekulationer eller förstärkningar. Den återger information och uttalanden från flera namngivna och anonyma källor med tydlig källhänvisning, vilket gör att även hårda eller ovanliga uttryck bedöms som källåtergivna och inte journalisternas egna ord. Journalisten drar inga egna slutsatser och undviker att styra läsarens känslor. Beskrivningarna av maneternas egenskaper och spridning är faktabaserade och källhänvisade, och texten håller en konsekvent neutral ton genom hela artikeln. Därför får texten mycket högt oberoende, med en liten poängavdrag för vissa formuleringar som skulle kunna anses något värderande, men som ändå är neutrala i sin framställning.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
85%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln fokuserar på vetenskapliga fakta och myndigheters rapportering utan politisk vinkling eller ideologisk konflikt. Den lyfter fram teknokratiska och institutionella lösningar och saklig kunskap, vilket gynnar ett mittensinne som värdesätter pragmatism och neutral expertis.

Rubrik och framing:
Artikeln presenterar en vetenskaplig och informativ verklighetsbild om en ökning av brännmaneter längs västkusten samt nya arter i svenska vatten. Problemet är naturfenomen och miljöförändringar medan lösningar är kopplade till forskning och myndigheters insatser.

Språk och ton:
Språket är sakligt och objektivt med fokus på fakta från experter och myndigheter utan värderande ord som gynnar någon politisk riktning.

Källbalans:
Källorna är främst forskare, marina institut och myndigheter som Havforskningsinstituttet, SLU Artdatabanken och Havs- och vattenmyndigheten. Det finns ingen uppenbar motpart eller ideologisk aktör närvarande.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar politiska eller ekonomiska perspektiv på miljöproblem, t.ex. koppling till klimatpolitik, miljölagstiftning eller näringslivets roll. Därför kan olika politiska tolkningar vara möjliga men detta är inte framträdande i texten.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Källor

Dela artikel:FacebookTwitter

ANNONS

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.