Feministerna kritiserar V efter omstridd Pride-ramsa

AI-genererad illustration

Nyheter

Feministerna kritiserar V efter omstridd Pride-ramsa

Av RedaktionenPublicerad: 9 juli 16:514 min

Feministerna riktar kritik mot Vänsterpartiet efter den uppmärksammade ramsa som hördes under Prideparaden i Malmö den 4 juli 2026. I ett Facebookinlägg skriver partiet att det hade varit ett lämpligt tillfälle för Vänsterpartiet att förklara varför vissa uttrycker hat mot polisen, men att partiet i stället valde att ta avstånd från händelsen. Feministerna, som fram till 2025 hette Feministiskt initiativ, beskriver också att det enligt partiet är rimligt att hata polisen, särskilt i Pride-sammanhang, med hänvisning till sin syn att polisen använder våld för att skydda maktens intressen.

Bakgrunden är ett videoklipp från Prideparaden i Malmö där personer i Vänsterpartiets del av tåget hörs skandera att hela Malmö hatar polisen. Klippet blev utgångspunkt för en politisk debatt. Justitieminister Gunnar Strömmer kallade ramsan helt skandalös och framhöll att Pride står för frihet och inkludering samt att poliser förtjänar respekt och uppskattning.

Vänsterpartiet Malmö har uppgett att ramsan inte var ett officiellt slagord från partiet utan framfördes av några enskilda personer, samtidigt som partiets deltagare enligt ordföranden Tove Karnerud skanderade andra slagord under paraden. Tove Karnerud har vidare sagt att ramsan enligt hennes tolkning syftade på kritik mot vad partiet anser vara rasism, homofobi och andra repressiva inslag inom Polismyndigheten och inte skulle uppfattas bokstavligt. På nationell nivå har Vänsterpartiets verkställande utskottsledamot Jonas Lindberg beskrivit uttryckssättet som klart olämpligt och meddelat att partiet ska föra interna diskussioner för att motverka att liknande händelser upprepas. Vänsterpartiets presstjänst har hänvisat till Jonas Lindbergs uttalande som partiets centrala kommentar. Expressen har sökt både Vänsterpartiet och Feministerna.


Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 97%
97%
3%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett övervägande sakligt och neutralt språk utan egna värderingar från journalisten. Den återger kritik, uttalanden och uppgifter från olika parter på ett korrekt sätt med tydliga källhänvisningar, till exempel ord som 'uppgett', 'beskriver', 'har sagt' och liknande. Hårda ord som 'hat', 'skandalös' och 'rimligt att hata' återges som åsikter från intervjupersoner eller källor och är således inte journalistens egna värderingar, vilket inte sänker poängen. Det finns ingen förstärkning, förminskning, spekulation eller emotionellt laddat språk från journalisten. Däremot hade det kunnat finnas större tydlighet om att vissa uttalanden är tolkningar, men det påverkar inte i större grad oberoendet. Eftersom inga tydliga exempel finns på värderande eller vinklad journalistisk framställning ges en mycket hög poäng i oberoende.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
40%
40%
20%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln ger uttryck för en konflikt där Vänsterpartiet kritiseras från en feministisk position men också från högerregeringen, samtidigt som V:s försök till nyansering och självkritik lyfts fram. Genom att inkludera flera perspektiv och sakna entydig förmån för någon sida pekar materialet mest mot en mittenposition som förmedlar komplexitet och debatt snarare än ideologisk vinkling.

Rubrik och framing:
Artikeln fokuserar på en konflikt med koppling till Vänsterpartiet och en kritisk ramsa mot polisen under en Prideparad, där V ses som ansvariga för ett kontroversiellt uttryck. Feministerna framstår som kritiker och Polisen samt Justitieminister som sympatiska parter i debatten.

Språk och ton:
Språket innehåller beskrivningar som neutralt återger olika aktörers uttalanden, men orden 'hatar polisen' och 'skandalös' kopplas till V vilket ger partiet en negativ ljussättning, medan rätten till kritik från feministerna framställs som en ideologisk ståndpunkt.

Källbalans:
Flera källor ges utrymme: Feminister (kritiker), Vänsterpartiets lokal- och nationella företrädare, och Justitieminister från högerpolitisk regering. Polisens perspektiv finns indirekt via ministerns uttalande. Det saknas dock tydliga röster från mitten eller andra partier för balans.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln fokuserar på kontroversen kring ramsan men tar inte upp exempel på andra aktörers (t.ex. rättsväsendets eller medborgares) syn på rimlighet i kritiken mot polisen. Andra perspektiv på problemet med polisen inom Pride eller V:s politik i bredare sociala frågor lyfts inte fram, vilket kunde ge en mer nyanserad bild.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Dela artikel:FacebookTwitter

ANNONS

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.