Fästingbett gav Johanna Cagner svår köttallergi

Johanna Cagner, 39, levde i flera år med återkommande allergiska reaktioner utan att orsaken kunde fastställas. Hon drabbades bland annat av nässelutslag, blodtrycksfall, magsmärtor, svimningskänslor och svårigheter att tala. När hon sökte akutvård hade besvären ofta redan gått över.

Efter att en antibiotikakur utlöst nya nässelutslag remitterades Johanna Cagner till en allergolog. Specialistläkaren bedömde att hon sannolikt hade alfa-gal-syndrom, även kallat köttallergi. Beskedet förvånade henne eftersom hon redan var vegetarian. Läkaren uppgav att den vegetariska kosten troligen hade minskat risken för en livshotande reaktion.

Allergin kopplades till ett fästingbett som Johanna Cagner hade fått flera år tidigare. Livsmedelsverket uppger att alfa-gal-syndrom orsakas av en IgE-förmedlad immunreaktion efter att en fästing har överfört kolhydraten alfa-gal till människan. Internetmedicin anger att den vanliga fästingen Ixodes ricinus är den art som har förknippats med syndromet i Sverige.

Karolinska Institutet och Södersjukhuset har i svensk forskning visat att alfa-gal finns i fästingens mag- och tarmkanal och att ett bett kan utlösa allergiantikroppar mot rött kött. Karolinska Institutet uppger att det första svenska fallet beskrevs 2009 och att tillståndet därefter har blivit en etablerad diagnos. Sveriges Radio uppgav i april 2023 att flera hundra personer beräknas ha fått diagnosen i Stockholmsområdet sedan 2009.

Alfa-gal finns i produkter från däggdjur, bland annat kött från ko och gris. Gelatin och vissa mejeriprodukter kan också orsaka besvär. Astma- och Allergiförbundet uppger att inälvsmat innehåller höga halter och kan framkalla svåra reaktioner. Halten i mjölk är lägre, vilket gör att toleransen varierar mellan patienter. Fisk och fågel innehåller enligt förbundet inte alfa-gal.

Reaktionerna kan komma långt efter en måltid. 1177:s nationella kunskapsstöd anger att symtom vid IgE-förmedlad köttallergi kan uppträda fyra till sex timmar efter att personen har ätit, medan andra IgE-förmedlade matallergier vanligen ger besvär tidigare. Fördröjningen kan göra det svårt för både patienten och vården att koppla reaktionen till ett särskilt livsmedel.

Alkohol, fysisk ansträngning och inflammationshämmande läkemedel kan förvärra symtomen. Läkartidningen uppger även att vissa läkemedel kan orsaka allergiska reaktioner hos personer med alfa-gal-allergi, framför allt det blodförtunnande läkemedlet heparin.

CDC uppger att diagnosen ställs genom en samlad bedömning av sjukdomshistoria, läkarundersökning och ett blodprov som mäter IgE-antikroppar mot alfa-gal. Någon botande behandling finns enligt myndigheten inte. Hanteringen består främst av att undvika utlösande produkter och förebygga nya fästingbett.

Johanna Cagner har alltid en adrenalinspruta i närheten. Hon beskriver att den största omställningen har varit att lära sig vilka livsmedel hon kan äta. Hon undviker bland annat restaurangbesök och vill inte grilla sin mat på samma grill som produkter från däggdjur.

Nya fästingbett orsakar numera klåda som kan sitta kvar i flera månader. Astma- och Allergiförbundet uppger att upprepade bett kan höja mängden IgE-antikroppar mot alfa-gal och öka risken för allergiska reaktioner. Cancer- och Allergifonden återger professor Marianne van Hages uppgift att de flesta diagnostiserade fallen upptäcks under sensommaren, mot slutet av fästingsäsongen.