Färre oroar sig för brott – polisens förtroende stiger

Andelen svenskar som känner stor oro för brottsligheten har sjunkit från 54 till 45 procent på ett år. Samtidigt har förtroendet för Polismyndigheten stigit till 65 procent. Det framgår av Nationella trygghetsundersökningen 2026, som Brottsförebyggande rådet presenterade den 14 oktober.

Minskningen av oron markerar ett trendbrott efter flera års uppgång. År 2014 uppgav 28 procent att de oroade sig mycket för brottsligheten i samhället. Andelen hade ökat till 54 procent 2025, men har nu fallit med nio procentenheter. Förändringen syns i samtliga åldersgrupper och oavsett var människor bor.

Även uppfattningen om brottslighetens utveckling har förändrats. Brottsförebyggande rådet redovisar att 69 procent anser att brottsligheten har ökat under de senaste tre åren. År 2025 var motsvarande andel 83 procent. Nedgången är något större bland män än bland kvinnor.

Maria Molin, utredare vid Brottsförebyggande rådet, framhåller att så omfattande förändringar mellan två undersökningar är ovanliga. Människors uppfattningar om brottsligheten brukar enligt Maria Molin förändras gradvis. Hon betonar samtidigt att kommande mätningar behöver visa om den minskade oron blir bestående.

Rikspolischefen Petra Lundh välkomnar utvecklingen. Hon framhåller att polisens insatser mot organiserad brottslighet har haft stor betydelse och hänvisar även till att antalet poliser i yttre tjänst har ökat. Enligt Petra Lundh har regeringen gett Polismyndigheten i uppdrag att stärka den lokala närvaron, samtidigt som polisernas dagliga arbete är avgörande för verksamheten.

Förtroendet för Polismyndigheten har ökat för tredje året i rad. Andelen personer med ganska eller mycket stort förtroende uppgår nu till 65 procent, jämfört med 62 procent 2025 och 60 procent 2024. Även förtroendet för hela rättsväsendet når en ny högstanivå med 56 procent.

– Medborgarnas förtroende är grunden för att vi ska kunna utföra vårt uppdrag. Att de ger oss ökat förtroende visar att vi är på rätt väg – och det är något vi ska förvalta väl, säger Petra Lundh.

Nära 19 procent av befolkningen uppgav att de utsatts för brott mot enskild person under 2025. Det är en liten minskning jämfört med 2024, från 20 procent. Alla kategorier av brott mot egendom minskar. Cykelstölder minskar mest följt av stöld ur/från fordon, bostadsinbrott och bilstöld.

Av de som utsatts för brott uppger 34 procent att de är nöjda med den information de fått om hur polisen arbetar med ärendet. Minst nöjd är man med polisens effektivitet i att utreda och klara upp brottet, 22 procent.

Mer om undersökningen hos Brottsförebyggande rådet.

Siffrorna visar andelen som har ganska eller mycket stort förtroende för polisen. Övriga aktörer inom rättsväsendet: Åklagarna 48 procent, domstolarna 45 procent och Kriminalvården 37 procent. Nationella trygghetsundersökningen på Brottsförebyggande rådets webbplats.

EXTRA VERIFIERADE FAKTA ATT ANVÄNDA VID OMSKRIVNING: - Brottsförebyggande rådet meddelade den 14 oktober 2026 att andelen svenskar som anser att brottsligheten har ökat under de senaste tre åren har minskat från 83 procent 2025 till 69 procent 2026. Minskningen är något tydligare bland män än bland kvinnor. - Brås utredare Maria Molin framhöll att förändringar av denna storlek är ovanliga från ett år till ett annat, eftersom människors uppfattningar om brottsligheten normalt förändras långsamt. Hon betonade att kommande undersökningar får visa om den lägre oron består. - Brottsförebyggande rådet införde 2026 nya frågor om funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsidentitet och transerfarenhet i NTU. Myndigheten redovisade att 14,5 procent av kvinnorna med funktionsnedsättning hade utsatts för sexualbrott, jämfört med 5,8 procent bland kvinnor utan funktionsnedsättning. - Åklagarmyndigheten redovisade den 15 oktober 2026 att förtroendet för åklagarnas arbete ökat från 46 till 48 procent på ett år. Myndigheten konstaterade att ökningen är en fortsättning på en utveckling som pågått sedan 2018. - Åklagarmyndigheten redovisade att 49 procent av kvinnorna och 47 procent av männen har stort förtroende för åklagarna. Samtidigt har 12 procent av befolkningen litet förtroende, medan 23 procent varken har stort eller litet förtroende och 17 procent saknar uppfattning eller inte vet. - Brottsförebyggande rådet redovisade att 37 procent av befolkningen oroar sig mycket eller ganska mycket för bedrägerier på internet, vilket gör nätbedrägerier till den brottstyp som störst andel oroar sig för. - Brottsförebyggande rådet redovisade att 6,2 procent uppgav att de utsattes för försäljningsbedrägerier under 2025 och att 3,9 procent utsattes för bedrägerier genom att konto- eller personuppgifter användes för att komma över pengar. - Brottsförebyggande rådet redovisade att mer än 35 procent av de boende i socioekonomiskt utsatta områden känner sig ganska eller mycket otrygga utomhus på kvällen. Motsvarande andel i områden med goda socioekonomiska förutsättningar ligger omkring 20 procent. - Brottsförebyggande rådet redovisade att NTU 2026 bygger på ett urval om 200 000 personer i åldrarna 16–84 år. Undersökningen genomförs genom webb- och postenkäter och ingår i Sveriges officiella statistik. - Brottsförebyggande rådet förklarar att undersökningens mått avser olika tidsperioder. Uppgifter om brottsutsatthet gäller föregående kalenderår, medan uppgifter om otrygghet och förtroende gäller situationen när enkäten besvaras. Det innebär att NTU 2026 redovisar brottsutsatthet under 2025. - Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2026 att NTU:s undersökningsmetod förändrades 2017. Urvalet utökades då från 20 000 till 200 000 personer och flera nya brottstyper infördes. Brå har därefter räknat om äldre resultat för att förbättra jämförbarheten över tid. - Brottsförebyggande rådet redovisade i en särskild analys från februari 2026 att uppföljningsintervjuer används för att undersöka omständigheter kring misshandel, hot, sexualbrott och rån. Intervjuerna görs med personer som tidigare uppgett brottsutsatthet i NTU. Denna form av uppföljning har genomförts sedan 2019. - Sveriges riksdag redovisade i budgetpropositionen för 2026 att allmänhetens förtroende för rättsväsendet används som en indikator i regeringens resultatbedömning. Regeringen framhöll att förtroendet har betydelse för människors benägenhet att polisanmäla brott, medverka i brottsutredningar och vittna.