
AI-genererad illustration
Färre barn använder cykelhjälm trots lagkrav
Användningen av cykelhjälm har minskat bland barn i Sverige. Det visar en ny undersökning från Nationella trafiksäkerhetsförbundet, NTF, där närmare 96 000 cyklister och elsparkcyklister har observerats. Samtidigt visar statistik från Transportstyrelsen att antalet skadade barn och ungdomar på elsparkcyklar ökade kraftigt under 2025.
I NTF:s undersökning använde 66 procent av barnen upp till 15 år hjälm. Vid motsvarande mätning 2023 var andelen 69 procent. Bland vuxna har utvecklingen gått åt motsatt håll, med en mindre ökning till 46 procent. Sammantaget använder ungefär hälften av cyklisterna och elsparkcyklisterna hjälm.
Undersökningen genomfördes mellan april och oktober 2026 och omfattade totalt 95 875 personer i Sveriges samtliga 290 kommuner. Av dessa var 41 325 barn som var högst 15 år gamla. Observationerna gjordes på cykelstråk och i anslutning till grundskolor.
Resultaten skiljer sig mellan olika typer av fordon. Bland barn som färdades på vanliga cyklar eller elcyklar använde 68 procent hjälm. För personer från 16 års ålder var motsvarande andel 49 procent. Totalt omfattade denna del av undersökningen 83 830 observationer.
Även bland elsparkcyklister varierar hjälmanvändningen. På privatägda elsparkcyklar hade 55 procent av barnen hjälm, jämfört med 24 procent av personer som var minst 16 år. NTF registrerade sammanlagt 9 222 personer på privata elsparkcyklar och ytterligare 2 823 på hyrda fordon.
NTF noterade dessutom 223 barn som var 15 år eller yngre på hyrda elsparkcyklar. Det skedde trots att uthyrningsföretagen vanligtvis tillämpar en åldersgräns på 18 år. Agneta Berlin, projektledare för undersökningen vid NTF, har uttryckt förvåning över hur lätt barn kan få tillgång till dessa fordon.
Enligt NTF:s utbildningsverksamhet Trafiken i skolan finns det däremot ingen generell lagstadgad lägsta ålder för att köra en elsparkcykel som räknas som cykel. Uthyrningsföretagens åldersgränser är därför inte samma sak som ett allmänt lagkrav.
Undersökningen visar också betydande skillnader mellan länen. Stockholms län hade högst sammanlagd hjälmanvändning med 69 procent. Därefter följde Västra Götalands län med 57 procent och Västernorrlands län med 56 procent.
I andra delar av landet var nivåerna betydligt lägre. Kalmar län hade 25 procent, Örebro län 28 procent och Västerbottens län 29 procent. Jämförelsen omfattar samtliga undersökta fordonstyper och åldersgrupper.
I ett pressmeddelande den 28 oktober 2026 uppgav Agneta Berlin att NTF tidigare hade undersökt hjälmanvändningen genom enkäter. Då svarade 45 procent av cyklisterna och 35 procent av elsparkcyklarna att de använde hjälm. Organisationen har nu jämfört dessa självrapporterade uppgifter med resultaten från de direkta observationerna.
Inställningen till hjälm skiljer sig också mellan personer som använder cykel. Tolvårige Ted Garemark berättar att vissa barn väljer bort hjälmen för att framstå som coola. Själv prioritera han säkerheten.
Christina Wetterholm beskriver hur hon tidigare uppfattade cykelhjälmen som löjlig, men att hennes inställning har förändrats med åren.
Johan Lundell började använda hjälm för ungefär ett år sedan. Han menar att det länge har funnits en känsla av att hjälmen är något att skämmas över, men tror att attityderna håller på att förändras. Han pekar bland annat på att hjälmar numera finns i fler färger och utföranden.
Samtidigt visar Transportstyrelsens olycksstatistik att 6 624 personer skadades och sju personer omkom i elsparkcykelolyckor under 2025. Antalet olyckor med elsparkcyklar ökade med omkring 38 procent jämfört med 2024.
Transportstyrelsens trafiksäkerhetsanalytiker Khabat Amin uppgav i juni 2026 att nästan hälften av de allvarligt skadade elsparkcyklisterna var yngre än 25 år. Omkring två tredjedelar var män. Singelolyckor utgjorde mer än tre fjärdedelar av samtliga registrerade elsparkcykelolyckor.
Barn och ungdomar stod för en betydande del av personskadorna. Enligt uppgifter som Transportstyrelsen presenterade den 20 augusti skadades 1 746 elsparkcyklister upp till 17 år under 2025. Året innan var antalet 1 208, vilket motsvarar en ökning med omkring 45 procent. Mer än var fjärde skadad elsparkcyklist var därmed under 18 år.
Mot bakgrund av olycksutvecklingen har Transportstyrelsen inlett en översyn av reglerna för elsparkcyklar. Myndighetens enhetschef Katarina Norén meddelade den 27 juli 2026 att arbetet ska undersöka om dagens bestämmelser behöver ändras eller kompletteras.
Vilka regler som gäller beror bland annat på fordonets tekniska egenskaper. Åklagarmyndighetens trafikbrottsexpert Johan Bülow förklarade i april 2026 att en elsparkcykel som är konstruerad för hastigheter över 20 kilometer i timmen eller har en motor med högre effekt än 250 watt enligt domstolspraxis inte räknas som cykel. Fordonet kan i stället klassificeras som moped eller motorcykel, med andra bestämmelser för bland annat körkort och hjälm.
För barn under 15 år är cykelhjälm obligatorisk enligt lag. Transportstyrelsen förklarar att polisen får stoppa barn som cyklar utan hjälm, men att barnen inte kan få böter för själva överträdelsen. Däremot kan en person som fyllt 15 år bötfällas om denne skjutsar ett barn som saknar cykelhjälm. Kravet på hjälm gäller även inom inhägnade områden.
Försäkringsbolaget Folksam bedömer att ungefär två tredjedelar av huvudskadorna vid cykelolyckor skulle kunna undvikas genom hjälmanvändning. Bolagets analyser visar också att cykelhjälm hade kunnat förhindra dödlig utgång i närmare hälften av de dödsolyckor som ingår i undersökningsunderlaget.
Folksam genomför även egna tester av cykelhjälmar där skyddet vid sneda islag undersöks. Sådana islag kan orsaka rotationskrafter mot huvudet. Enligt försäkringsbolaget återger de grundläggande europeiska certifieringstesterna, som bland annat mäter energiupptagning vid raka islag, inte fullt ut de skadeförlopp som uppstår vid verkliga olyckor.
Det nationella målet är att 80 procent av cyklisterna och elsparkcyklisterna ska använda hjälm. NTF konstaterar att resultaten från 2026 års mätning ligger långt under den nivån, samtidigt som hjälmanvändningen bland barn har minskat sedan den föregående undersökningen.
Källor
Analys
Förklaring:
Texten är i stor utsträckning saklig och neutralt språkbrukad. Den bygger huvudsakligen på uppgifter från och citeringar av myndigheter, organisationer och personer med insyn (NTF, Transportstyrelsen, Folksam, Åklagarmyndigheten, individer i berättningar). Det finns få eller inga starkt värderande eller dramatiskande formuleringar skrivna av journalisten själv; när åsikter eller bedömningar nämns görs de som attribution till källor eller personer (t.ex. ”uttryckt förvåning”, ”bedömer att…”). Strukturmässigt följer texten ett konsekvent källhänvisningsmönster där påståenden kopplas till källor och uppgifter, och sammanfattningar av data presenteras utan journalistiska slutsatser. Eftersom texten tydligt signalerar när den refererar till källor och behåller ett faktabaserat och icke-analytiskt språk, bedöms den som mycket oberoende, inom normalintervallet för neutralt nyhetsrapportering. Inga tydliga journalistiska försök att påverka läsarens känslor eller att rangordna aktörer har observerats i språket. Det enda mindre märkliga inslaget är enstaka grammatiska fel i direktcitat, vilket inte anses utgöra journalistiskt värderande språk.
Förklaring:
Artikeln betonar skadebegränsning och behovet av myndighetsöversyn/teknokratiska lösningar (mitten). Den primära källan är en statlig/näringslivsregleringskontext (NTF, Transportstyrelsen) och den behandlar reglering av elsparkcyklar och hjälmanvändning på ett sätt som främjar en pragmatisk, institutionsbaserad politik snarare än vänsterns betoning av omfördelning eller högerns fokus på fri marknad och minskad statlig inblandning.
Rubrik och framing:
Framställningen fokuserar på säkerhet och reglering av hjälmanvändning bland barn och ungdomar, med betoning på statistik, myndighetsuttalanden och behov av översyn av regler.
Språk och ton:
faktabaserad
Källbalans:
Största utrymmet ges till NTF:s undersökning och Transportstyrelsen, följt av Folksam och individuella berättelser; få tydliga motparter eller kritiska röster om statlig reglering.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: ekonomiska konsekvenser för familjer att tillhandahålla hjälmar, tillgång och kostnader för olika hjälmtyper, konsekvenser av reglering i privat uthyrning, eventuella negativa effekter av ökad reglering och jämförande internationell kontext.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Två växelfel stoppar pendeltåg – flera avgångar inställda
Pendeltågstrafiken i Stockholmsområdet drabbades under tisdagsmorgonen den 3 november av omfattande störningar efter växelfel i...

Cyklist död efter kollision med bil i Norrtälje
En man har avlidit efter att ha blivit påkörd i samband med en trafikolycka på...

Moped började brinna efter kollision med vildsvin
En mopedförare fördes till sjukhus efter att ha kolliderat med ett vildsvin utanför Finspång på...

Stockholm inleder plantering av 50 000 nya träd
De första träden har börjat planteras inom ramen för Miljöpartiets satsning på att utöka grönskan...
