Familjer återvänder när kräftfisket drar igång

Det årliga kräftfisket i Råneälven inleddes under torsdagskvällen och fortsätter under fredagen och lördagen. Bland dem som gav sig ut på älven fanns 18-åriga Klara Hammar och hennes pappa Peter Hammar, 60 år. Familjen bor i dag på Kronan i Luleå, men Peter Hammar växte upp vid älven i Råneå och uppger att kräftfisket fortfarande är en tradition som familjen gärna återvänder till.

Peter Hammar beskriver fisket som en aktivitet som på senare år i hög grad drivits vidare av barnens intresse. Klara Hammar uppger att familjen brukar samlas för att fiska och att hon uppskattar gemenskapen kring kräftfisket. När deras fiskekväll var avslutad hade de fått omkring 50 flodkräftor. Intresset för årets fiske var stort redan när korten i Råneå började säljas klockan 18 på onsdagen, då människor väntade på att få köpa. Enligt Peter Hammar har samma starka lokala intresse funnits i omkring ett halvt sekel.

För Råneälvens Norra Kortfiskeområde gäller särskilda regler under kräftfisket 2026. Ett kräftfiskekort omfattar fem burar och ger rätt att fiska mellan klockan 17.00 och 23.00 den dag som kortet gäller. Visit Luleå uppger att flodkräftan planterades in i Råneälven under 1950-talet och att omkring 50 000 kräftor normalt tas upp under de tre fiskekvällarna i augusti.

Flodkräftan har samtidigt minskat kraftigt i Sverige. Havs- och vattenmyndigheten anger att omkring 98 procent av landets bestånd har försvunnit under de senaste hundra åren och att färre än 1 000 bestånd återstår. Arten omfattas även av EU:s art- och habitatdirektiv, vilket enligt Havs- och vattenmyndigheten innebär att Sverige har ett nationellt ansvar för förvaltningen. SLU Artdatabanken klassificerar flodkräftan, Astacus astacus, som akut hotad, CR, i den nationella Rödlistan 2025.

Kräftpest är ett av de främsta hoten mot flodkräftan. Statens veterinärmedicinska anstalt uppger att sjukdomen orsakas av algsvampen Aphanomyces astaci och kan spridas både genom kontakt med smittade kräftor och via sporer i vattnet. Sporerna kan enligt myndigheten överleva i flera veckor beroende på vattentemperaturen. Sveriges lantbruksuniversitet uppger att signalkräftan är kronisk bärare av kräftpest och att utsättningar av signalkräfta har varit en central orsak till flodkräftans tillbakagång. Enligt Sveriges lantbruksuniversitet är själva fisket efter flodkräfta däremot inte det huvudsakliga hotet mot arten.

Råneälven är hittills förskonad från kräftpest och omfattas därför av särskilda skyddsregler. Länsstyrelsen i Norrbottens län uppger att Norrbotten är det enda svenska län där något utbrott av kräftpest inte har registrerats. Myndigheten anger samtidigt att ett allvarligt utbrott inträffade i Skellefteälven 2022, vilket har ökat risken för spridning i riktning mot Norrbotten.

Länsstyrelsen i Norrbottens län kräver att fiskeredskap och båtar som har använts i vatten utanför Norrbotten under de senaste fyra veckorna desinficeras innan de används inom skyddsområdet för flodkräfta. Det är också förbjudet att föra in okokta kräftor i området, med undantag för genomtransport. Peter Hammar uppger att information om bland annat rengöring av båtar, kanoter, burar och andra redskap följer med vid köp av fiskekort och framhåller vikten av att reglerna följs för att minska risken för smittspridning.

Signalkräftan finns enligt Naturvårdsverket på EU:s förteckning över invasiva främmande arter. För levande exemplar gäller bland annat förbud mot att importera, sälja, odla, transportera och släppa ut dem i naturen.