Falsklarm ledde till stor polisinsats i Örnsköldsvik

En misstänkt falsk larmsignal i Örnsköldsvik, föräldrars oro över trafiken på en skolväg i Timrå och forskning om klassrumsmiljöer hör till nyheterna från Västernorrland onsdagen den 21 oktober.

Polismyndigheten fick klockan 13.14 in ett larm om att ett grovt brott skulle ha begåtts i Örnsköldsvik och att en person hade skadats. En omfattande polisinsats följde, men efter kontroller i Örnsköldsvik med omnejd kunde polisen konstatera att ingen skadad person hade hittats. Det fanns heller ingenting som tydde på att uppgifterna i larmet var riktiga.

Klockan 16.16 meddelade Polismyndigheten att en man hade blivit misstänkt i ärendet. Mannen skulle förhöras inom ramen för en utredning om falskt larm.

I Laggarberg i Timrå kommun har samtidigt föräldrar reagerat på trafiksäkerheten längs länsväg 631, där barn använder vägen för att ta sig till skolan. Ronni Andersson och Victoria Andersson är två av föräldrarna som har uppmärksammat situationen och krävt en säkrare skolväg.

Vägen har även använts som omledningssträcka i samband med Trafikverkets ombyggnad av väg 86 mellan Silje och Kovland. Under perioden 15 juni–23 augusti 2026 var väg 86 avstängd för genomfart och trafiken hänvisades i stället via väg 622, E4 och länsväg 631 genom Laggarberg.

Trafikverkets projektledare Jörgen Stjärne har förklarat att terrängförhållandena längs väg 86 inte medgav någon tillfällig förbifart intill den ordinarie vägen under byggarbetet.

Den 14 oktober inträffade dessutom en olycka mellan en lastbil och ett hästekipage i Laggarberg. Händelsen registrerades i Trafikverkets trafikinformation klockan 18.29 och vägen stängdes tillfälligt i båda färdriktningarna medan räddningsarbetet pågick.

Ombyggnaden av väg 86 inleddes i januari 2026 och beräknas enligt Trafikverket vara slutförd 2029. Projektet omfattar bland annat en separat gång- och cykelväg samt förändringar av busshållplatser och åtgärder för bättre sikt.

En annan nyhet under onsdagen handlar om hur elever påverkas av klassrummens utformning. Ett forskningsprojekt vid Högskolan i Gävle visar att förändringar i undervisningsmiljön kan ge eleverna bättre upplevd koncentration och en mer positiv upplevelse av lärandet.

Undersökningen genomfördes under läsåret 2024/2025 och omfattade 1 240 elevenkäter, 354 lärarloggar och 16 intervjuer med lärare. Forskarna använde även kontrollklassrum för att jämföra resultaten med undervisningsmiljöer som inte hade förändrats.

Högskolan i Gävle uppger att de förbättringar som noterades i de omgjorda klassrummen inte kunde ses på motsvarande sätt i kontrollklassrummen. När elever återvände till sina tidigare klassrum försämrades deras upplevda fokus. Resultaten blev åter bättre när den förändrade miljön återinfördes, vilket Forskning.se redovisade den 29 september.

Professor Anneli Frelin, verksam inom didaktik vid Högskolan i Gävle, är en av forskarna bakom undersökningen. Projektet genomfördes i samarbete med University of Melbourne, Edith Cowan University och företagen Fagerhult och Lekolar.

Helena Amrén, biträdande rektor för högstadiet vid Matfors skola, bedömer att den förändrade klassrumsmiljön lämpar sig bäst för grupper med ungefär 20–25 elever. Vid större elevgrupper ställs enligt hennes bedömning högre krav på lärarens ledarskap.

Högskolan i Gävle framhåller samtidigt att forskningen inte har undersökt om förändringarna påverkar elevernas betyg eller faktiska studieresultat. Resultaten avser i huvudsak hur eleverna själva upplever sin koncentration och sitt lärande.