Fågelskådning lockar allt fler unga

Intresset för fågelskådning bland unga fortsätter att öka i Sverige. Enligt BirdLife Sverige har antalet ungdomsmedlemmar stigit varje år sedan 2020, från 149 till 357. För 2026 finns hittills 411 registrerade ungdomsmedlemmar, även om alla ännu inte har betalat medlemsavgiften. Samtidigt lämnar varje år en del medlemmar ungdomsgruppen när de passerar åldersgränsen.

BirdLife Sveriges generalsekreterare Stina Rigbäck uppger att fler ungdomsgrupper har bildats, bland annat vid universitet. Hon lyfter särskilt fram fågelklubben Starpatrullen vid Linnéuniversitetet, som enligt BirdLife Sverige driver holkprojekt för starar vid Kalmar dämme och kattugglor i Kalmarområdet. Mörbylånga kommun har tidigare uppgett att föreningen startades av biologistudenter vid Linnéuniversitetet och samarbetar med naturum Ottenby och Ölands Ornitologiska Förening i aktiviteter för unga. Stina Rigbäck säger också att de regionala ornitologiska föreningarna erbjuder allt fler ungdomsaktiviteter.

En av de unga fågelskådarna är 17-åriga Maya Eriksson, som sitter i BirdLife Sveriges ungdomskommitté och även är aktiv i Skånes Ornitologiska Förenings ungdomsgrupp. Hon beskriver utvecklingen som mycket positiv och säger att föreningens ungdomsläger snabbt blir fullbokade. Hennes eget intresse tog fart efter att hon började fotografera under 2023, och hon har sedan dess observerat arter som törnskata, tordmule, skärsnäppa och gråsiska.

Maya Eriksson har också en ledande roll i Skånes Ornitologiska Förenings ungdomsverksamhet och medverkar bland annat vid den årliga ringmärkningskursen. Där fångas vilda fåglar in och förses med individuella ringar som gör det möjligt att följa bland annat överlevnad, häckning, flyttvägar och ålder. Skånes Ornitologiska Förening uppger att verksamheten riktar sig till både nybörjare och mer erfarna ungdomar och omfattar exkursioner, ringmärkning, fågelräkning och andra naturaktiviteter. Naturhistoriska riksmuseets Ringmärkningscentral uppger att omkring 900 personer har licens för ringmärkning i Sverige varje år och att det svenska registret innehåller uppgifter om ringmärkta fåglar och återfynd från perioden 1911–2024. Under 2024 ringmärktes omkring 226 000 fåglar i Sverige, vilket enligt Naturhistoriska riksmuseet var den lägsta årssiffran på 35 år.

Ungdomsgruppen inom Skånes Ornitologiska Förening har omkring 90 medlemmar. Många deltar regelbundet i exkursioner där fokus ligger på fågelskådning, men verksamheten omfattar även exempelvis sök efter paddor och fladdermöss. Falsterbo fågelstation och Skånes Ornitologiska Förening har tidigare arrangerat ringmärkningskurser tillsammans med Ungdomsskådarna i Skåne, BirdLife Sveriges ungdomsskådare och Studiefrämjandet.

Gymnasieläraren Ola Svensson leder exkursionerna ideellt. Han säger att intresset är mycket stort och att de åtta platserna på ringmärkningskurserna fylls omedelbart. Vanliga exkursioner samlar mellan fem och 15 deltagare. Enligt honom uppskattar ungdomarna inte bara fåglarna utan också möjligheten att vistas ute i naturen och umgås.

Maya Eriksson uppger att antalet ungdomsskådare har ökat kraftigt sedan hon gick med i BirdLife Sveriges ungdomskommitté i början av 2025. Enligt henne är de nu ungefär tre gånger fler än när hon började.

Tolvårige Albert, som också deltar i Skånes Ornitologiska Förenings verksamhet, beskriver fåglarnas långa flyttningar och färgrikedom som det som fascinerar honom mest. Ett av hans starkaste minnen är en exkursion utanför Helsingborg där gruppen letade efter amerikansk sjöorre och senare fick se både mandarinand och kungsfiskare. Han uppskattar särskilt ringmärkningen eftersom den ger möjlighet att studera fåglarnas ålder och rörelsemönster på nära håll. Ottenby fågelstation uppger att dess standardiserade ringmärkning genomförs mellan den 15 mars och 15 juni på våren samt mellan den 25 juli och 15 november på hösten.

Albert säger också att verksamheten har gett honom möjlighet att träffa andra ungdomar med samma intresse, något han beskriver som svårt att hitta annars eftersom deltagarna bor utspridda i Skåne.

Miljö- och naturvårdsfrågor är en viktig del av engagemanget inom föreningarna. Albert berättar att han försöker återvinna och panta samt sprida kunskap till jämnåriga. Han anser att frågorna får för lite utrymme i skolan. Maya Eriksson uttrycker samtidigt oro över hur klimatförändringar påverkar fågellivet. Hon säger att flera arter numera anländer redan i februari i stället för under april eller maj, vilket kan skapa problem om kylan återkommer och tillgången på föda försämras. Ringmärkaren Caroline Sjöström har tidigare uppgett att vissa fågelarter i större utsträckning stannar kvar i Sverige över vintern och att ringmärkning används för att följa populationsförändringar och hur fåglar anpassar sig till ett förändrat klimat.

Maya Eriksson säger att hennes främsta drivkraft är att bidra till bättre villkor för fåglarna. Tillsammans med Ola Svensson ansvarar hon för Skånes Ornitologiska Förenings tidskrift, som de utvecklar för att inspirera fler unga att engagera sig. BirdLife Sverige, tidigare Sveriges Ornitologiska Förening, bildades 1945 och är den svenska partnern i BirdLife International. Organisationen arbetar med fågelskydd, fågelforskning och att främja intresset för fåglar genom 25 regionala föreningar. BirdLife International lanserade dessutom ett internationellt ungdomsledarinitiativ 2022 där fler än 30 unga deltagare medverkade för att utveckla arbetet med att engagera fler jämnåriga i natur- och fågelskydd.