Facket kräver överprövning efter rektors fällande dom

Fackförbundet Sveriges Skolledare vill att hovrätten prövar domen mot en rektor i Västerbotten som dömts för tjänstefel efter att ha underlåtit att polisanmäla misstänkta brott mellan elever. Även åklagaren Henning Signarsson anser att målet bör prövas i högre instans om domen överklagas.

Umeå tingsrätt har dömt rektorn till 30 dagsböter, sammanlagt 18 900 kronor. Han ska dessutom betala drygt 20 000 kronor till staten för sina advokatkostnader. Rektorn har förnekat brott.

Målet gäller två händelser under höstterminen 2025 då en pojke i mellanstadiet ska ha utsatt en flicka på samma skola för våld och kränkningar. Tingsrätten bedömde att rektorn av oaktsamhet hade åsidosatt sina skyldigheter genom att inte göra en polisanmälan.

Enligt Sveriges Skolledare är det första gången en rektor döms för tjänstefel på grund av en utebliven polisanmälan om ett misstänkt brott mellan elever. Förbundsordföranden Ann-Charlotte Gavelin Rydman uppger att avgörandet har skapat omfattande oro inom rektorskåren och aktualiserat frågor om både myndighetsutövning och ansvarsfördelning.

Förbundet vill därför att domen överklagas. Ann-Charlotte Gavelin Rydman framhåller att rektorer är skyldiga att följa lagstiftningen, men anser att de principiella frågor som det aktuella målet väcker behöver få ett tydligare rättsligt svar. Hon menar också att domen inte gör rektorsyrket mer attraktivt.

Åklagaren Henning Signarsson har förklarat att han kommer att ställa sig positiv till att hovrätten beviljar prövningstillstånd. Han känner inte till några tidigare motsvarande domar och anser därför att en prövning i högre instans är angelägen.

Henning Signarsson har samtidigt bedömt att rektorn vidtog rimliga åtgärder med anledning av händelserna på skolan. Åtalet avser uteslutande att någon polisanmälan inte gjordes av rektorn.

Flickans föräldrar hade själva anmält händelserna till polisen. Den utredningen lades ned eftersom de berörda eleverna var under straffmyndighetsåldern. Henning Signarsson har dock klargjort att en sådan omständighet inte automatiskt befriar rektorn från den egna skyldigheten att polisanmäla.

Rektorns advokat Petter Hetta har redogjort för omständigheterna kring klientens frånvaro från skolan. När den allvarligaste händelsen inträffade var rektorn sjukskriven och inlagd på sjukhus. En tillförordnad rektor ansvarade då för verksamheten.

Enligt Petter Hetta hade de båda rektorerna kommit överens om att den tillförordnade rektorn skulle hantera ärendet. Den dömde rektorn återvände därefter till arbetet under endast några dagar innan han gick på semester och sedan avslutade sin anställning.

Rektorn har även förklarat att han vid tidpunkten för händelserna inte hade uppfattat att den nya lagstiftningen redan hade börjat gälla.

Petter Hetta hade den 15 oktober ännu inte fattat qualcosa beslut om ett eventuellt överklagande. För att domen ska kunna prövas vidare måste överklagandet lämnas till Umeå tingsrätt senast den 28 oktober 2026, enligt tidningen Skolledaren.

Bakgrunden till målet är de nya bestämmelser om skolors säkerhetsarbete som Sveriges riksdag antog den 4 juni 2025 genom propositionen Skolor mot brott, 2024/25:160. Reglerna infördes i ett nytt kapitel i skollagen, 6 a kap., och började gälla den 1 juli samma år.

Lagstiftningen innebär att rektorer ska polisanmäla misstänkta brott som begås av elever i samband med skolans verksamhet, såvida inte övervägande skäl talar emot en anmälan.

Skolverket förklarar att skyldigheten uppkommer redan när konkreta omständigheter ger anledning att misstänka att ett brott har begåtts. Skolan behöver inte först ha fastställt vilken elev som kan vara ansvarig för gärningen.

Att en elev inte har fyllt 15 år är enligt Skolverket inte heller i sig ett tillräckligt skäl för att avstå från polisanmälan. Elevens ålder och mognad får däremot ingå i rektorns samlade bedömning.

Myndigheten anger vidare att lagstiftningen inte innehåller något särskilt krav på att rektorer ska dokumentera sina beslut om polisanmälan eller de överväganden som ligger bakom dem. En polisanmälan ersätter inte heller skolans ansvar för att utreda kränkande behandling och genomföra nödvändiga åtgärder. Om förutsättningarna finns ska även en orosanmälan göras till socialtjänsten. Dessa skyldigheter kan behöva hanteras parallellt.

I regeringens proposition redovisades Skolsäkerhetsutredningens beräkning att den nya anmälningsskyldigheten i genomsnitt skulle kräva åtta arbetstimmar per rektor och år.

Domen har samtidigt lett till diskussioner om hur ansvaret ska fördelas mellan skolledare och huvudmän. En läsarundersökning genomförd av tidningen Skolledaren visar att avgörandet har väckt starka reaktioner bland rektorer. Flera har ifrågasatt att rektorn dömdes trots att skolan hade genomfört flera åtgärder och att händelserna redan hade polisanmälts.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman befarar att avgörandet kan få rektorer att göra fler polisanmälningar för att undvika personligt ansvar. Enligt henne riskerar det att öka administrationen utan att barnens trygghet nödvändigtvis stärks. Hon anser därför att skolhuvudmännen måste säkerställa att rektorer har tillgång till tydliga arbetsrutiner, juridiskt stöd och klara besked om ansvarsfördelningen.

Sveriges Skolledares förbundsjurist Niklas Bolin Djanaieff meddelade den 16 oktober att organisationen nu uppmanar sina medlemmar att följa lagens krav och polisanmäla varje händelse som de bedömer kan utgöra ett brott.

Även Semira Vikström, skolchef i Huddinge kommun, har uppmärksammat frågan om det personliga straffansvaret. Hon anser att det behöver diskuteras om ansvaret ytterst ska ligga på den enskilda rektorn samtidigt som huvudmannen ansvarar för att skapa förutsättningar att följa lagstiftningen.

Huddinge kommun har tagit fram gemensamma skriftliga rutiner och en checklista för hanteringen av misstänkta brott i skolan. Kommunen använder dessutom en e-tjänst där rektorer dokumenterar sina beslut om att göra eller avstå från en polisanmälan. Skolledningen följer upp ärendena varannan vecka.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?