Få söker miljonstöd till bevattningsdammar i Skåne

Länsstyrelsen Skåne uppmanar fler lantbrukare att söka investeringsstöd för bevattningsdammar innan tidsfristerna blir för snäva. Myndigheten har en total budget på exakt 53 482 289 kronor för stödet under perioden 2023–2027, men knappt nio miljoner kronor har hittills betalats ut. Antalet ansökningar har samtidigt varit lågt. Länsstyrelsen Skåne uppger att en ansökan kom in 2023, tre under 2024, fyra under 2025 och tio hittills under 2026. Myndigheten uppger också att Sverige riskerar sanktioner från EU om det mål som är kopplat till stödet inte uppnås.

För att omfattas av stödet måste investeringen vara färdig 2028. Enligt Länsstyrelsen Skåne kan processen inför ett bygge ta lång tid eftersom nödvändiga vattentillstånd kan ta uppemot två år att få. Havs- och vattenmyndigheten uppger att tillstånd till vattenverksamhet enligt miljöbalkens elfte kapitel vanligtvis prövas av mark- och miljödomstolen. Påverkan på bland annat sjöar, vattendrag och grundvatten genom exempelvis schaktning eller förändrade vattenflöden ska beskrivas och bedömas enligt miljöbalken. Länsstyrelsen Skåne uppger dessutom att själva anläggandet av en damm kan kräva tillstånd eller anmälan om den placeras i ett vattenområde, vilket myndigheten definierar som mark som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd.

Greppa Näringens underlag om lagring av bevattningsvatten anger att en ansökan om vattendom bland annat behöver innehålla uppgifter om dammens placering, vattenuttagets storlek och den tekniska utformningen. Även berörda parter, genomfört samråd, miljökonsekvensbeskrivning samt förslag till villkor och kontroll behöver redovisas. Länsstyrelsen Skåne handlägger stödansökningarna löpande under hela året. För att en ansökan ska kunna få stöd krävs minst 300 poäng i myndighetens urval. Risk för vattenbrist och investeringens kostnadseffektivitet kan vardera ge högst 400 poäng.

Stödet kan uppgå till högst 1,6 miljoner kronor eller 40 procent av den totala investeringen. Jordbruksverket anger att eget arbete, eget material och användning av egna maskiner inte räknas som utgifter som investeringsstöd får lämnas för. Att en stor del av kostnaden måste finansieras av lantbrukaren anges i originaluppgifterna som en möjlig förklaring till det begränsade antalet ansökningar.

Lantbrukaren Nicklas Göransson i Gärds Köpinge byggde sin bevattningsdamm 2018. Nicklas Göransson uppger att dammen ger både ekonomisk trygghet och möjlighet att hålla produktionen jämn och hög. Han framhåller samtidigt att en ny anläggning kan kräva stora investeringar när kostnader för damm, stamledningar, bevattningsmaskiner och spridare räknas in. Trots kostnaderna rekommenderar Nicklas Göransson andra lantbrukare i Skåne med behov av bevattning att överväga investeringen.

SMHI konstaterar efter analyser av hydrologiska mätserier att åren 2016–2018 var särskilt torra i södra Sverige och att effekterna av torrperioder kan mildras genom att vatten lagras i exempelvis sjöar eller dammar för senare användning. LRF uppger att en bevattningsdamm kan ge ett lantbruksföretag jämnare tillgång till vatten under växtsäsongen och skapa förutsättningar för att odla fler eller andra grödor.

Europeiska kommissionen uppger att Sveriges nuvarande strategiska plan för EU:s gemensamma jordbrukspolitik omfattar perioden 2023–2027 och bland annat har som mål att öka den svenska livsmedelsproduktionen samtidigt som jordbrukets miljö- och klimatstandarder höjs. LRF uppger också att Länsstyrelsen Skåne under 2025 avsatte sju miljoner kronor till samarbetsprojekt för stärkt lokal livsmedelsproduktion och beredskap. Projekt om vattenförsörjning prioriterades och stödet kunde uppgå till två miljoner kronor per projekt.