Extremvärmen pressar skördar och väntas höja matpriserna

AI-genererad illustration

Nyheter

Extremvärmen pressar skördar och väntas höja matpriserna

Av Peter KarlssonPublicerad: 4 aug 18:423 min

Matpriserna kan stiga under hösten efter att återkommande värmeböljor skadat stora mängder grödor i Europa. Shon Ferguson, forskare i nationalekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet, uppger att marknaden redan räknar med högre spannmålspriser och att frukt och grönsaker kan bli dyrare först.

I slutet av juli uppskattades minst 9 miljoner ton europeiska grödor ha förstörts av värmen. EU-kommissionen bedömer att mellan 6 och 7 procent av vår- och sommargrödorna har gått förlorade och att andelen kan öka eftersom sommaren ännu inte är över.

EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum JRC konstaterade den 27 juli att värmeböljorna i slutet av juni och mitten av juli främst hade skadat sommargrödor i områden med begränsad bevattning eller redan låg markfuktighet. JRC bedömde i juni att EU:s genomsnittliga skördeutfall fortfarande låg något över femårsgenomsnittet, men under nivån 2025. Vårens torka och värmen i maj hade samtidigt försämrat utsikterna för vintergrödor i delar av västra, centrala och östra Europa.

Spannmålsorganisationen Coceral har sänkt prognosen för EU:s majsskörd med närmare 8 procent till 52,7 miljoner ton. Det skulle vara den lägsta produktionen sedan 2007. Den franska majsodlarorganisationen AGPM beräknar att Frankrikes majsproduktion kan minska med 30 procent till 9,5 miljoner ton och har meddelat att prognosen kan behöva justeras ytterligare nedåt.

Frankrikes jordbruksminister Annie Genevard uppgav att grönsaksodlingar i bland annat Bretagne och Centre-Val de Loire hade förlorat hela skörden på vissa fält. Enskilda verksamheter riskerade enligt Annie Genevard att mista upp till hälften av årets produktionsvolym. Juli var samtidigt den varmaste månaden som uppmätts i Frankrike sedan mätningarna inleddes 1900, enligt Météo-France. I början av veckan låg temperaturerna strax över 40 grader på flera platser i Italien.

Även den svenska skörden väntas bli mindre. Lantmännen prognostiserade spannmålsskörden 2026 till 5,0 miljoner ton. Det är omkring 20 procent mindre än Jordbruksverkets slutliga resultat på 6,4 miljoner ton för 2025 och under tioårsgenomsnittet på cirka 5,5 miljoner ton.

Shon Ferguson uppger att stigande spannmålspriser även kan påverka priserna på gris- och nötkött, eftersom spannmål används som djurfoder. Enligt honom påverkar torkan hela produktionskedjan. Frukt och grönsaker kan reagera snabbare på brist eftersom varorna levereras nära inpå skörden. Sverige importerar bland annat sådana livsmedel från Spanien, som har drabbats av flera värmeböljor.

EU-kommissionen bedömde i sin kortsiktiga jordbruksprognos att livsmedelspriserna väntades öka till följd av stigande insatskostnader. Kommissionen beskrev samtidigt utsikterna för energi- och jordbruksmarknaderna under 2026 som fortsatt mycket osäkra.

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO redovisade ett globalt livsmedelsprisindex på 130,3 punkter i juni 2026. Det var 1,7 procent högre än ett år tidigare, trots en nedgång med 0,3 procent från maj. FAO konstaterar att avkastningen för de flesta större jordbruksgrödor börjar minska vid temperaturer över 30 grader, medan potatis och korn kan påverkas redan vid lägre temperaturer.

Shon Ferguson beskriver torkan som ytterligare en störning i ett redan känsligt ekonomiskt läge. Enligt honom har krigen i Mellanöstern och Ukraina gjort världsekonomin sårbar. Han framhåller också att skadeläget kan förändras från dag till dag under den återstående delen av sommaren.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 97%
97%
3%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är övervägande skriven i ett neutralt och sakligt språk. Den undviker värderande, spekulativa eller känslomässigt styrda formuleringar från journalistens sida och hänvisar tydligt till källor när hårda uttryck används, t.ex. när forskare och myndigheter beskrivs. Det finns inga överdrifter eller förstärkningar från journalisten, och alla bedömningar eller utsagor är korrekt tillskrivna källor såsom forskare, EU-kommissionen och jordbruksorganisationer. Det finns heller inga egna slutsatser eller spekulationer presenterade som fakta från journalistens sida. Det finns en mindre avvikelse i någon formulering där beskrivningar som "Juli var samtidigt den varmaste månaden..." utan direkt källa kunde uppfattas som förstärkande, men det förs direkt tillbaka till Météo-France som källa, vilket är förenligt med riktlinjerna. Sammantaget visar artikeln en hög grad av neutralitet och oberoende i journalistens eget språk.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
30%
65%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln fokuserar på sakliga fakta, expertbedömningar och statistik samt myndighetsutlåtanden utan att ta ställning för eller emot några politiska lösningar eller grupper. Det saknas ideologisk vinkling mot vare sig statlig inblandning eller marknadslösningar. Detta ger en pragmatisk och teknokratisk framställning som främst gynnar en mittenposition.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en bild av att extremvärmen och klimatrelaterade skador på skördar är ett växande problem som leder till högre matpriser. Problemet framstår som klimatrelaterade väderförhållanden och dess direkta ekonomiska konsekvenser. Forskare och myndigheter ses som ansvariga aktörer som informerar om situationen, medan problemet är de negativa effekterna av värmeböljor på jordbruket och matförsörjningen.

Språk och ton:
Språket är sakligt och fokuserar på fakta och prognoser från experter och myndigheter. Inga värdeladdade ord eller förstärkningar gynnar någon politisk sida tydligt, utan artikeln förmedlar information om ekonomiska och klimatrisker på ett informativt sätt.

Källbalans:
Utlåtanden från forskare, europeiska myndigheter (EU-kommissionen, JRC), branschorganisationer och nationella ministrar ges utrymme. Det finns ingen tydlig motpart som kritiseras eller ifrågasätts, vilket ger ett vinkelrätt expertfokuserat perspektiv utan ideologiska motargument.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar en diskussion om möjliga politiska åtgärder eller lösningar, samt saknar fördjupning i vem som bör bära ansvaret eller hur konsekvenserna bör hanteras ekonomiskt eller socialt. Konsekvenser för olika samhällsgrupper eller strukturella problem som klimatpolitik eller jordbruksstöd tas inte upp, vilket skulle kunna påverka den politiska tolkningen.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.