Experter riktar kritik mot stiftelse

Flera forskare och experter inom juridik, offentlig förvaltning och antikorruptionsfrågor bedömer att uppgifterna kring Fållöknastiftelsen och dess kopplingar till statsministerparet väcker frågor om gränsdragningen mellan offentliga och privata intressen. Bedömningarna görs efter att de tagit del av en granskning av stiftelsens verksamhet och nätverk.

Granskningen rör Fållöknastiftelsen, som enligt uppgift har bildats av Birgitta Ed tillsammans med sin syster och flera vänner med syftet att främja existentiell hälsa utifrån kristna värderingar. Uppgifterna omfattar bland annat att stiftelsen hyr en herrgård som till hälften ägs av Birgitta Ed, att volontärer arbetar utan ersättning med renovering och insamling av donationer samt att över en halv miljon kronor har samlats in från okända givare för upprustning av fastigheten.

Enligt granskningen får Birgitta Ed ersättning för arbete med verksamhetsutveckling genom fakturering på 22 000 kronor i månaden. Beslutet fattades efter att hennes syster Marita Bildt ordnat en donation på 225 000 kronor från en okänd givare. Pengarna var öronmärkta för verksamhetsutveckling. Birgitta Ed deltog inte i beslutet, medan Marita Bildt medverkade.

Uppgifter i granskningen gör också gällande att styrelsemöten har hållits i statsministerns tjänstebostad Sagerska palatset, att volontärer lockats med möjligheten att få tillgång till ett nätverk samt att flera personer som marknadsfört stiftelsen i sociala medier beskrivits som vanliga volontärer trots att de i flera fall har bakgrund som lobbyister eller ledande personer inom näringslivet.

Vidare framgår att två personer som deltagit som volontärer senare fått offentliga uppdrag. Den ena anställdes som kanslisekreterare i Regeringskansliet, medan Martin Valfridsson utsågs till generaldirektör för Statens institutionsstyrelse, SiS. Beslutet om den senare utnämningen undertecknades av Ulf Kristersson och innebär en månadslön på 152 000 kronor.

Granskningen beskriver även hur präster i stiftelsens ledning använt kontakter inom kyrkan för att få stöd, gåvor samt arbetsinsatser utan ersättning. Kyrklig personal uppges också ha deltagit i retreats anordnade av stiftelsen. Dessutom redovisas kopplingar mellan personer i stiftelsen, Strängnäs domkyrkoförsamling och friskolekoncernen Europaskolan.

Anna Tyllström, docent i företagsekonomi vid Uppsala universitet, forskar om lobbying, pr-branschen och det hon benämner som mjuk korruption. Hon säger att påverkan kan ske genom nätverk, relationer och gentjänster utan att lagar nödvändigtvis överträds. Enligt Anna Tyllström präglas verksamheten kring Fållöknastiftelsen av en sådan nätverkskultur, även om hon inte uttalar sig om verksamhetens syfte.

Anders Ivarsson Westerberg, professor i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola, skriver i ett mejl att Marita Bildt sannolikt borde ha avstått från att delta i beslutet om ersättning till Birgitta Ed. Han menar också att det som framkommer är olämpligt, särskilt med tanke på statsministerns ställning. Anders Ivarsson Westerberg framhåller dessutom att användningen av statsministerns tjänstebostad bör hanteras på ett sätt som inte ger upphov till frågor om förtroende för ämbetet och staten.

Victoria von Uexkull, generalsekreterare för Institutet Mot Mutor, anser att personer med offentliga maktpositioner bör undvika situationer där det kan uppfattas som att ämbetet används för privata intressen. Hon pekar på risker med användning av offentliga lokaler i privata sammanhang och menar att omfattande volontärinsatser kan skapa intryck av beroendeförhållanden eller särbehandling. Enligt Victoria von Uexkull krävs särskild öppenhet och tydliga sakliga skäl när personer med kopplingar till verksamheten senare får offentliga uppdrag.

Joakim Nergelius, professor i juridik, beskriver helhetsbilden som problematisk. Han menar att volontärernas arbete har ett ekonomiskt värde som gynnar en privatägd fastighet samtidigt som regeringens anseende, lokaler och nätverk används i verksamheten. Enligt Joakim Nergelius riskerar gränsen mellan offentliga och privata intressen att bli otydlig.

Ulrik Åshuvud, generalsekreterare för Transparency International Sverige, ser flera varningssignaler i relationen mellan stiftelsen och statsministerparet. Han anser att statsministern borde ha hållit större avstånd till verksamheten och säger att hans medverkan kan uppfattas som ett stöd som ger stiftelsen legitimitet. Ulrik Åshuvud pekar också på möjliga jävsfrågor när personer med nära kopplingar till statsministerparet samtidigt får offentliga uppdrag.

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, säger att verksamheten bygger på att människor attraheras av närheten till statsministern. Han ser särskilt allvarligt på uppgifterna om att personer som deltagit i verksamheten senare fått offentliga uppdrag. Enligt Olle Lundin väcker den samlade bilden frågor om omdöme, gränsdragningar och maktnätverk kring regeringsmakten. Han bedömer att situationen riskerar att skapa relationer präglade av tjänster och gentjänster och säger att det ser mycket illa ut.