EU presenterar ny Arktisstrategi med satsningar på säkerhet och infrastruktur

EU-kommissionen presenterade på tisdagen den 20 oktober en ny strategi för Arktis med investeringar i isbrytare, undervattenskablar och säkerhetsåtgärder. Planen omfattar även klimatarbete och förbättrade levnadsvillkor för befolkningen i regionen. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen beskrev vid en kort pressträff Arktis som ett område där geopolitiska intressen möts och konkurrerar.

En central del av strategin är utbyggnaden av kommunikationsförbindelser. Förutom en ny undervattenskabel till Grönland ingår projektet Pan-Arctic Cable, som syftar till att skapa en förbindelse mellan Europa, Japan och Sydkorea via Grönland och Kanada. EU-kommissionen vill också etablera ett arktiskt kabelcentrum där medlemsländerna tillsammans med Norge och Island ska samarbeta om övervakning, skydd och reparation av undervattenskablar i Nordatlanten och Arktis.

Säkerhetsarbetet omfattar dessutom utökad informationsdelning och övervakning av så kallade skuggflottor. Strategin innehåller även stöd till rymdbaser i Norge och Sverige, rapporterade Financial Times den 20 oktober. Investeringar i ytterligare isbrytare ingår också i kommissionens planer.

EU:s utrikeschef Kaja Kallas har tidigare uppmärksammat den militära utvecklingen i regionen. Vid det europeiska Arktistoppmötet i Rovaniemi i Finland den 14 september 2026 framhöll hon att Ryssland återöppnar tidigare sovjetiska militärbaser och genomför robotövningar i de nordliga områdena. Hon pekade samtidigt på Kinas växande intresse för Arktis.

Europaparlamentet antog den 26 november 2025 rekommendationer om unionens diplomatiska arbete i Arktis. Parlamentet efterfrågade då större investeringar i kommunikationssystem, transportförbindelser, isbrytare och annan strategisk infrastruktur. Rekommendationerna omfattade även ett närmare samarbete mellan EU och Nato kring cyberangrepp, störningar av satellitnavigation och sabotage mot undervattenskablar.

Den nya strategin behandlar också utvinningen av fossila bränslen. EU står fortsatt fast vid sitt motstånd mot utvinning av olja, gas och kol i Arktis. Samtidigt har kommissionen tagit bort ett tidigare mål om att arbeta för ett internationellt rättsligt förbud mot ny fossilutvinning och köp av produkter från sådan verksamhet. Målet ingick i EU:s Arktisstrategi från 2021, rapporterade Reuters den 20 oktober.

Unionens hållning hindrar inte enskilda medlemsländer från att fortsätta köpa fossila bränslen från exempelvis de norska delarna av Arktis.

Samarbetet med Grönland har samtidigt fått en större ekonomisk omfattning. EU-kommissionen meddelade den 7 september 2026 att ett investeringspaket på 200 miljoner euro ska genomföras tillsammans med Grönland under 2026 och 2027. Pengarna ska bland annat användas till digitala förbindelser, vattenkraft, kritiska råmaterial, bostäder och stöd till mindre företag.

I september 2026 undertecknade Ursula von der Leyen, Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen och Danmarks statsminister Mette Frederiksen en gemensam deklaration i Nuuk. Överenskommelsen gäller ett fördjupat samarbete mellan Europeiska unionen, Grönland och Danmark.

Utöver säkerhet och ekonomiska investeringar ingår frågor om lokal utveckling och befolkningens deltagande. EU-kommissionens genomförandeorgan för klimat, infrastruktur och miljö, CINEA, meddelade den 19 maj 2026 att upp till 300 000 euro avsatts för ett projekt som ska stärka dialogen mellan beslutsfattare, ungdomar och urfolk i Arktis. Arbetet omfattar bland annat hållbart företagande och lokalt deltagande i den ekonomiska utvecklingen.

Strategin har den officiella titeln Europe's Northern Neighbourhood – A New Strategy for the Arctic. EU-kommissionens talesperson Paula Pinho meddelade den 19 oktober att Kaja Kallas och EU-kommissionären Jozef Síkela skulle presentera dokumentets detaljer för journalister i Europaparlamentet den 20 oktober.

Europaparlamentets utredningstjänst EPRS redovisade i juni 2026 att den uppdaterade strategin efter antagandet ska överlämnas till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.