
AI-genererad illustration
Ett år efter mordet på Helena Löfgren
Den 20 september har ett år gått sedan ambulanssjuksköterskan Helena Löfgren dödades under ett ambulansuppdrag i Harmånger i Nordanstigs kommun. Liam Hast, som då var 26 år, högg henne med kniv när ambulanspersonalen skulle ta hand om honom som patient. Han dömdes senare till 18 års fängelse för mord och våld mot tjänsteman.
Högsta domstolen beslutade den 13 april 2026 att inte meddela prövningstillstånd efter de anhörigas överklagande. Därmed står hovrättens dom på 18 års fängelse mot Liam Hast fast. Tre dagar före mordet hade Liam Hast även attackerat ambulanssjuksköterskan Per Brinkberg med ett basebollträ. Hälsinglands tingsrätt beslutade att Liam Hast skulle betala 15 000 kronor i skadestånd till Per Brinkberg för den attacken.
Per Brinkberg besöker ibland Helena Löfgrens grav på Hälsingtuna kyrkogård. Han beskriver att han fortfarande har svårt att förstå hur han ska gå vidare och att attacken mot honom finns kvar i tankarna. Helena Löfgrens syster Anna Löfgren beskriver det första året efter mordet som svårt och uppger att familjen försöker hitta en ny vardag samtidigt som den går igenom bland annat högtidsdagar och födelsedagar utan Helena Löfgren.
Efter mordet har Region Gävleborg fått kritik för säkerheten inom ambulanssjukvården. Region Gävleborg uppgav den 14 september 2026 att ett standardiserat arbetssätt för säkerhets- och riskbedömningar nu används vid ambulansuppdrag och att samtliga ambulansmedarbetare har utbildats i ett strukturerat verktyg för bedömning av risken för hot och våld. Region Gävleborg uppgav också att riskbedömningar dokumenteras tydligare i ambulansjournalen och att arbetet pågår med bättre integration mellan ambulansjournalen och övriga hälso- och sjukvårdens journaler. Informationssymboler utvecklas samtidigt för att uppmärksamma relevant säkerhetsinformation.
Frågan om informationsdelning inom blåljusverksamheten utreds vidare. Socialdepartementet utsåg i mars 2026 Stefan Jansson till särskild utredare med uppdrag att kartlägga informationsdelningen mellan ambulanssjukvård, övrig hälso- och sjukvård, larmcentraler, polis och räddningstjänst samt föreslå eventuella författningsändringar. Uppdraget ska redovisas senast den 16 oktober 2026. Sjukvårdsminister Elisabet Lann uppgav i augusti 2026 att regionerna bland annat kan förbättra informationsdelningen och samarbetet mellan ambulanspersonal och polis. Uttalandet kom efter att ett 15-tal ambulansanställda i Hälsingland beskrivit fortsatt oro för säkerheten.
Redan den 2 juni 2025 publicerade Socialstyrelsen en nationell rapport om hot och våld mot ambulanspersonal med analys och utvecklingsförslag för en tryggare arbetsmiljö. I sin kartläggning av ambulanssjukvården har Socialstyrelsen pekat på brister i samverkan mellan blåljusaktörer vid bland annat psykisk ohälsa, suicidlarm och situationer där det finns risk för hot och våld. Myndigheten har också föreslagit att informationsöverföring och samordning mellan berörda aktörer utreds vidare.
Källor
Analys
Förklaring:
Skrivstilen i artikeln är mycket saklig och neutral. Återgivningen av uppgifter sker främst genom källhänvisningar (t.ex. 'uppgav', 'beskriver', 'enligt') och utan journalistens egna värderingar, slutsatser eller emotionell förstärkning. Texten behåller ett tydligt källperspektiv och låter de nämnda aktörerna och myndigheterna tala för sig själva. Även när starka uttryck förekommer i citat eller källor upprepas de utan att journalisten själv tar ställning eller förstärker budskapet. Sammanhanget mellan meningarna följs logiskt och inga egna spekulationer eller bedömningar görs av journalisten.
Förklaring:
Artikeln fokuserar på statliga och teknokratiska åtgärder för att öka säkerheten och samordningen mellan blåljusaktörer. Den betonar offentliga reformer och myndighetsinsatser som lösningen på problemet, samtidigt som kritiska eller motstridiga röster från privata aktörer eller fackliga perspektiv inte får stort utrymme. Därför gynnar artikeln en centristisk (Mitten) politisk riktning.
Rubrik och framing:
Framing: betonar våld mot blåljuspersonal som ett säkerhetsproblem och vänder sig till offentliga åtgärder och samordning mellan myndigheter som lösningen.
Språk och ton:
Formal och saklig ton som lyfter offentliga åtgärder och arbetsmiljöfrågor utan kritiska kommentarer.
Källbalans:
Övervikt av myndighetskällor och offentliga institutioner; få motpartsliv eller fackliga röster syns.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: diskussion om kostnader, privata leverantörer, arbetsmiljöföreningens åtgärder, facklig representation och kritisk granskning av myndighets expansion.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Regionalt C-V-samarbete trots nationell regeringsgräns
Centerpartiet vill inte ingå i en regering tillsammans med Vänsterpartiet på riksnivå. Samtidigt samarbetar de...

Dog Rescue Auktsjaur tar hand om 27 utsatta hundar
Stefanie Ammann och Tomas Renberg driver sedan omkring ett år tillbaka Dog Rescue Auktsjaur, tre...

Hemmaträning stärker äldres fysiska förmåga i Östersund
Östersunds kommun har sedan våren 2026 erbjudit äldre med trygghetslarm individanpassad träning i hemmet. Insatsen...

Tio inlandskommuner kräver åtgärder mot mobilbrister
Tio kommuner i norrländska inlandet kräver att regeringen agerar mot bristande mobiltäckning. Region 10, som...
