Emma Ellingsen larmar om ökat transhat

Illustration

Nyheter

Emma Ellingsen larmar om ökat transhat

Av RedaktionenPublicerad: 21 juni 04:484 min

En ny attitydundersökning i Norge visar att motståndet mot transpersoner har ökat de senaste åren. Enligt Barne-, ungdoms- og familiedirektoratet (Bufdir) uppger 17 procent att de har negativa attityder till transpersoner, vilket är fem procentenheter högre än i motsvarande mätning 2022.

Undersökningen visar att män under 30 år är den grupp som är mest negativt inställd, medan kvinnor under 30 år är den mest positiva. Bufdir redovisar även att män generellt är mindre positiva till transpersoner än kvinnor, ett mönster som också framkommit i tidigare attitydundersökningar. Personer som bor i Oslo uppges samtidigt vara mer positiva till hbtq-personer än befolkningen i övriga delar av landet.

I samband med att resultaten presenterades träffade kultur- och jämställdhetsminister Lubna Jaffery influencern Emma Ellingsen för att diskutera situationen för transpersoner i Norge. Lubna Jaffery uppgav att den hårdare tonen i sociala medier och den ökade polariseringen visar att arbetet för ett inkluderande samhälle behöver fortsätta, så att transpersoner kan leva utan trakasserier och diskriminering.

Emma Ellingsen, 24, blev känd när hon som 12-åring berättade att hon var transperson i tv-serien Född i fel kropp. Hon har senare genomgått könsbekräftande kirurgi och uppgav att hon 2021 även ändrade juridiskt kön och identitetshandlingar. I dag är hon en av Norges största influencers med över 1,4 miljoner följare på sociala medier.

Enligt Emma Ellingsen har hatet och trakasserierna ökat under senare år. Hon uppger att hon regelbundet måste blockera användare på sociala medier och att kommentarerna blivit grövre och mer hotfulla. Hon beskriver också att hon fått hotfulla brev och att vissa händelser varit så allvarliga att hon behövt ha kontakt med polisen. Emma Ellingsen uppger vidare att hon på senare tid upplevt fler hot, hårdare kommentarer och en större polarisering än tidigare.

Emma Ellingsen säger att utvecklingen är oroande och att undersökningsresultaten visar varför frågan behöver uppmärksammas. Hon uppger att hon försöker leva sitt liv öppet och inte gömma vem hon är.


Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk genomgående. Den återger uppgifter och uttalanden från personer och myndigheter på ett tydligt källhänvisande sätt utan att journalisten själv uttrycker värderingar, spekulationer eller egna slutsatser. Alla beskrivningar av känslor, anklagelser eller hårda uttryck som "hat", "trakasserier", "hot" och "hårdare kommentarer" är tydligt tillskrivna Emma Ellingsen och andra källor, vilket inte påverkar poängen negativt. Språket är återgivande och sakligt, utan förstärkningar, överdrifter eller egna analysuttalanden. Därför bedöms artikeln som mycket oberoende i sin språkliga utformning.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
80%
20%
0%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln främjar en vänsterorienterad syn genom att lyfta fram strukturella problem med diskriminering av en utsatt grupp, i detta fall transpersoner. Den stöder en starkare statlig insats och sociala skyddsnät i form av nationella myndigheter och ministeransvar, samt främjar jämlikhet och motverkan av diskriminering. Den saknar balanserande perspektiv och framför ett tydligt budskap om inkludering, vilket tydligt gynnar vänsterpolitiska värden.

Rubrik och framing:
Artikeln presenterar en ökad förekomst av transhat som ett samhällsproblem. Offerrollen läggs på transpersoner, särskilt representerade av Emma Ellingsen, medan samhällets negativa attityder beskrivs som ett hinder. Lösningen framställs som fortsatt arbete för inkludering och mot diskriminering, med stöd från politiska aktörer som jämställdhetsministern.

Språk och ton:
Språket betonar oro och allvar kring ökningen av hat och hot mot transpersoner, och beskriver de negativa attityderna som ett växande problem. Positiva ord kopplas till transpersonernas öppenhet och kampen mot diskriminering, medan negativa beskrivningar riktas mot hatiska aktörer. Tonen framhäver behovet av skydd och stöd till marginaliserade grupper.

Källbalans:
Källorna består främst av en statlig myndighet (Bufdir), en minister med ansvar för kultur och jämställdhet, samt en känd transperson och influencer, Emma Ellingsen. Det finns inga källor som representerar motståndare eller kritiker till dessa perspektiv, vilket ger en ensidig bild som stödjer skydd och erkännande av transpersoner.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv som diskuterar komplexa samhällsdebatter kring könsidentitet eller kritik mot de åtgärder som föreslås. Det finns heller ingen analys av orsaker till ökade negativa attityder eller bredare kontext kring kultur och politik som skulle kunna nyansera bilden.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

ANNONS

Dela artikel:Laddar…

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.