Elisabeth Thand Ringqvists statsministerförslag prövas trots motstånd

Riksdagen ska tisdagen den 3 november klockan 13.00 ta ställning till Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist som ny statsminister. Förslaget gäller en regering med fem partier, men flera av de tilltänkta regeringspartierna motsätter sig alternativet. Mycket talar därför för att riksdagen kommer att avslå förslaget.

Riksdagens talman Andreas Norlén har beslutat att genomföra omröstningen trots att Elisabeth Thand Ringqvists tidigare försök att undersöka förutsättningarna för en mittenregering inte ledde till någon överenskommelse. Andreas Norlén anser att en omröstning behövs för att föra regeringsbildningen vidare.

Den 29 oktober presenterade Andreas Norlén regeringsalternativet, som omfattar Centerpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna. Förslaget lades formellt fram i riksdagens kammare av andre vice talmannen den 30 oktober, med hänvisning till 6 kap. 4 § regeringsformen.

Statsministerförslaget bordlades första gången den 30 oktober och andra gången den 2 november. Omröstningen fastställdes därefter till den 3 november.

Elisabeth Thand Ringqvist har själv förklarat att hon ursprungligen inte arbetade för att bli statsminister. I ett uttalande från Centerpartiet den 29 oktober klargjorde hon att hennes sonderingsuppdrag handlade om möjligheten att bilda en mittenregering under Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson.

Elisabeth Thand Ringqvist framförde samtidigt att Socialdemokraterna behöver klargöra vilka regeringsalternativ partiet kan tänka sig att delta i för att processen med att bilda en ny regering ska kunna fortsätta.

Andreas Norléns beslut att nominera Centerpartiets partiledare har kritiserats från flera rödgröna partier. Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson har i en kommentar till SVT framhållit att det vore rimligare att låta Ulf Kristersson undersöka möjligheterna att bilda en högerregering än att rösta om ett alternativ som flera partier redan motsätter sig.

Miljöpartiets språkrör Amanda Lind har till SVT framfört en liknande uppfattning. Hon anser att Ulf Kristersson borde ha fått sonderingsuppdraget direkt och bedömer att talmannens beslut riskerar att förlänga regeringsbildningen.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar har däremot beskrivit talmannens beslut som ett sätt att låta riksdagen slutligt pröva Centerpartiets regeringsalternativ innan arbetet fortsätter.

Om Elisabeth Thand Ringqvist inte godkänns av riksdagen avser Andreas Norlén att ge Moderaternas partiledare Ulf Kristersson nästa sonderingsuppdrag. Enligt talmannens besked ska Ulf Kristersson då få en vecka, från den 3 till den 10 november 2026, för att undersöka möjligheterna att bilda regering.

Moderaternas gruppledare i riksdagen, Mattias Karlsson, bedömer att det saknas förutsättningar för Centerpartiet att ansluta sig till en högerregering. Han har framhållit att Ulf Kristersson under sitt eventuella sonderingsuppdrag får undersöka om partiernas tidigare politiska gränsdragningar går att förändra, men att han själv inte ser några sådana öppningar.

Andreas Norlén har även redogjort för hur regeringsbildningen kan fortsätta om Ulf Kristerssons sonderingar inte ger resultat. Talmannen avser i så fall att undersöka förutsättningarna för ett regeringsalternativ på den rödgröna sidan innan han tar ställning till en tredje statsministeromröstning.

Statsvetaren Jonas Hinnfors vid Göteborgs universitet har i Sveriges Radio beskrivit ett möjligt fortsatt förlopp där Magdalena Andersson återkommer som statsministerkandidat. Han har även framfört att Centerpartiet under vissa förutsättningar skulle kunna acceptera Vänsterpartiets medverkan i en regering, men då med strikta villkor.

Magdalena Andersson har redan prövats som statsministerkandidat under den pågående regeringsbildningen. Vid omröstningen den 15 oktober fick hon 99 ja-röster och 248 nej-röster. Två ledamöter var frånvarande och ingen avstod från att rösta. Samtliga sju övriga riksdagspartier röstade emot hennes kandidatur.

Enligt Sveriges riksdags regler krävs minst 175 nej-röster bland de 349 ledamöterna för att ett förslag till statsminister ska förkastas. En kandidat behöver därmed inte få en uttrycklig majoritet av ja-röster för att bli godkänd.

Talmannen får lägga fram högst fyra förslag till statsminister. Om riksdagen avslår samtliga fyra måste ett extra val hållas inom tre månader, såvida inte ett ordinarie val ändå ska äga rum under samma period.

Sverige leds tills vidare av en övergångsregering under Ulf Kristersson. Han begärde att bli entledigad som statsminister den 17 september 2026, varefter Andreas Norlén godkände hans avgång. Övergångsregeringen består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna och fortsätter att sköta regeringsuppgifterna fram till dess att en ny regering tillträder.