Elisabeth Thand Ringqvist får uppdraget att försöka bilda regering

AI-genererad illustration

Nyheter

Elisabeth Thand Ringqvist får uppdraget att försöka bilda regering

Av Per Eriksson•Publicerad: 19 okt 13:55•3 min

Riksdagens talman Andreas Norlén har gett Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist i uppdrag att undersöka förutsättningarna för en ny regering. Beskedet lämnades vid en pressträff. Thand Ringqvist ska föra samtal med samtliga partiledare och redovisa resultatet senast den 26 oktober.

Elisabeth Thand Ringqvist har meddelat att hon vill undersöka möjligheten att bilda en regering i den politiska mitten. Hon har samtidigt klargjort att hon inte har för avsikt att själv bli statsminister. Centerpartiets ambition är att få till stånd en regering som arbetar med sysselsättning, minskade utsläpp och en stärkt välfärd.

Uppdraget omfattar även samtal med Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. Den 18 oktober publicerade Åkesson ett öppet brev till Thand Ringqvist med en inbjudan till ett förutsättningslöst möte om det parlamentariska läget. Han framhöll samtidigt att Sverigedemokraterna antingen ska ingå i den kommande regeringen eller inta en oppositionsroll.

Centerpartiet har tidigare öppnat för regeringssamarbete med Socialdemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet. Däremot har partiet motsatt sig att bilda regering tillsammans med Vänsterpartiet eller Sverigedemokraterna. I SVT:s Agenda den 4 oktober bekräftade Elisabeth Thand Ringqvist att motståndet mot Vänsterpartiets deltagande i en regering kvarstår, trots kontakter mellan de rödgröna partierna.

Tidigare under oktober bjöd Centerpartiets ledare in Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet till ett gemensamt möte med externa aktörer för att diskutera samhällsutmaningar i Sverige. Sveriges Radio rapporterade att samtliga tre partier tackade ja till inbjudan.

Det nya sonderingsuppdraget följer på att Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson förlorade statsministeromröstningen den 15 oktober. Riksdagens officiella resultat visade 248 nejröster och 99 ja-röster, inga nedlagda röster och två frånvarande ledamöter. Andersson hade därmed inte lyckats samla ett tillräckligt parlamentariskt underlag.

Efter omröstningen kontaktade Andreas Norlén samtliga partiledare per telefon för att diskutera den fortsatta regeringsbildningen. Magdalena Andersson framförde då att Moderaternas partiledare Ulf Kristersson borde få nästa möjlighet att undersöka förutsättningarna för en regering.

Vänsterpartiets gruppledare Samuel Gonzalez Westling meddelade i samband med omröstningen att partiet inte längre accepterar att enbart fungera som stödparti utan representation i regeringen. Partiledaren Nooshi Dadgostar förklarade därefter att Elisabeth Thand Ringqvist borde få pröva de regeringsalternativ som Centerpartiet förespråkat. Dadgostar ansåg även att Centerpartiet behöver tydliggöra vilka regeringskonstellationer partiet kan acceptera.

Det parlamentariska läget är jämnt. Reuters redovisade den 13 oktober att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet tillsammans har 176 av riksdagens 349 mandat. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har sammanlagt 173 mandat.

För att en statsministerkandidat ska godkännas krävs att färre än 175 riksdagsledamöter röstar nej. Riksdagens regler innebär att en kandidat inte behöver få en aktiv majoritet av ja-röster, eftersom nedlagda röster inte räknas som motstånd mot förslaget.

Andreas Norlén har förklarat att han inte vill låta regeringsbildningen 2018 styra hur den nuvarande processen genomförs. Vid pressträffen meddelade han också att Elisabeth Thand Ringqvist hade förklarat sig beredd att ta sig an uppdraget.

Talmannen kan lägga fram högst fyra förslag till statsminister innan ett extra val måste utlysas. Om riksdagen avslår samtliga fyra förslag ska ett extra val hållas inom tre månader. Omröstningen den 15 oktober var den första där ett statsministerförslag avvisades under den pågående regeringsbildningen.

Regeringsbildningen inleddes efter att Ulf Kristersson begärde att bli entledigad som statsminister den 17 september 2026. Andreas Norlén entledigade då även de övriga statsråden. Kristersson leder sedan dess en övergångsregering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna fram tills dess att en ny regering tillträder.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Språket i artikeln är sakligt, neutralt och saknar journalistens egna värderingar eller slutsatser. Funktionen är att återge vad som hänt och vad olika aktörer säger eller gör, med tydliga attributionskällor ( Reuters, Sveriges Radio, SVT Agenda, etc.). Orden som används beskriver händelser och ståndpunkter utan känslomässig färgning eller uppmaningar. Även när artikeln redogör för partiers positioner eller regelverk presenteras detta som uttalanden eller fakta från källor, inte som skribentens egen bedömning. Källhänvisningar följs genom texten där relevanta påståenden kommer från en källa och förblir därmed inte journalistiskt laddade. Den övergripande strukturen visar en kronologisk, faktabaserad sammanfattning av regeringsbildningsläget utan spekulationer.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
25%
50%
25%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln domineras av mittenpolitikens logik och Centerpartiet som mest framträdande aktör i regeringsbildningen. Den betonar möjligheten till samarbete mellan flera partier i mitten och framhåller Centerpartiets mål om sysselsättning, minskade utsläpp och stärkt välfärd, samtidigt som den begränsar stöd för Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Denna konstruktion gynnar en mittengående politik framför vänster- eller högeralternativ, även om inslag från båda sidor förekommer.

Rubrik och framing:
Framingen betonar mittenpolitik och Centerpartiets roll i regeringsbildningen.

Språk och ton:
Formell och saklig ton som framhäver Centerpartiets pragmatiska roll och målsättning att bilda en mittenregering.

Källbalans:
Centerpartiet får mest utrymme som huvudaktör; flera andra partier nämns i samband med samtal och positionsstaganden, medan Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna omnämns i samband med begränsningar av samarbete.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas när det gäller detaljerade politiska kompromisser, finansiering av mittenkonstellationen och hur olika partiers kärnfrågor skulle hanteras i praktiken; saknar djupare analys av konsekvenserna av olika regeringsalternativ.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.