Ebba Busch öppnar för annan regeringsroll efter valet

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch håller fortsatt öppet för att partiet kan få en annan roll om Tidöpartierna inte lyckas behålla regeringsmakten efter valet. Hon säger att målet är en högerregering om det är möjligt, men framhåller samtidigt att ett starkare KD kan ge en mitten-höger-tyngdpunkt även vid ett annat valresultat och göra det svårare att bilda regering med Vänsterpartiet och andra partier.

Busch har tidigare sagt att Kristdemokraterna i en exceptionell situation skulle kunna stödja en regering ledd av Socialdemokraternas Magdalena Andersson. Hon vill dock inte närmare ange vilka omständigheter som skulle krävas och säger att en kris som exempelvis en översvämning i Sverige inte i sig skulle motivera en annan regeringskonstellation. Hon vill inte heller spekulera i ett scenario med drönaranfall eller krig mot Sverige för att precisera var gränsen går.

Frågan om möjliga samarbeten har aktualiserats samtidigt som Tidöpartierna ligger efter oppositionen i opinionen. Verian uppgav i SVT:s augustimätning att Tidöpartierna samlade 43,9 procent, jämfört med 53,9 procent för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet. Ipsos uppgav i en mätning publicerad den 25 augusti att skillnaden hade minskat till 6,8 procentenheter, från 9,5 procentenheter i juni.

Kristdemokraterna har samtidigt stärkt sitt eget stöd. Demoskop uppgav den 12 augusti att partiet hade 7,5 procent, den högsta noteringen för KD i institutets väljarbarometer på sex år och den tredje månaden i följd med ökat stöd.

Under valrörelsen har Busch lagt stor vikt vid välfärdsfrågor och sagt att en regering som behöver Kristdemokraternas stöd måste ta konkreta steg mot ett statligt huvudmannaskap för vården. Novus uppgav i augusti att sjukvården fortfarande var väljarnas högst prioriterade politiska fråga. I undersökningen den 6–12 augusti angav 66 procent sjukvården som en av de viktigaste frågorna.

Regeringen beslutade den 18 augusti att tillsätta en utredning om nationella principer för vilket vårdutbud som ska finnas i Sverige. Utredningen ska bland annat kunna behandla personalresurser, öppettider och geografiska avstånd och ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 februari 2028. Vårdansvarskommittén konstaterade samtidigt i sitt slutbetänkande 2025 att det saknades ett brett parlamentariskt stöd för att helt förstatliga hälso- och sjukvården. Ledamöter från Socialdemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna bedömde att underlaget inte visade att ett fullständigt statligt huvudmannaskap skulle ge förbättringar.

Magdalena Andersson sade den 4 augusti att Socialdemokraterna är öppna för samarbete med samtliga riksdagspartier utom Sverigedemokraterna. Hon sade samtidigt att hon vill se ett större statligt ansvar för sjukvården, men inte ett fullständigt förstatligande. Redan i februari uppgav Andersson att hon såg en grund för samarbete mellan Socialdemokraterna och Kristdemokraterna och pekade ut energipolitik och sjukvård som områden där partierna har gemensamma intressen.

Ebba Busch sade i november 2025 att Kristdemokraterna ville fortsätta Tidösamarbetet i ytterligare fyra år men samtidigt kunna sluta breda sakpolitiska överenskommelser med Socialdemokraterna när sådana uppgörelser bedöms vara bra för Sverige. I partiets valmanifest anges familjernas ekonomi, välfärdens kärna, ett starkare Sverige och värderingsfrågor som fyra övergripande områden. Bland förslagen finns ett barnbidrag på 2 000 kronor och en successivt förlängd föräldraförsäkring.