Dyrare insatsvaror pressar svenska spannmålsodlare

Spannmålsskörden har inletts i Skåne samtidigt som stigande kostnader för gödsel och bränsle försvårar lantbrukarnas beslut om vilka grödor som ska odlas nästa säsong. Lantbrukarnas riksförbund uppgav att kostnadsökningarna inom svenskt lantbruk fram till den 30 april 2026 uppgick till 2,1 miljarder kronor.

LRF:s förbundsordförande Palle Borgström uppgav att kalkylen vid de dåvarande prisnivåerna motsvarade en förlust på omkring 2 000 kronor per hektar brödvete. En tredjedel av de lantbruksföretag som ingick i LRF:s undersökning planerade att minska odlingen, medan hälften sköt upp eller ställde in investeringar.

Krigen i Ukraina och Mellanöstern har drivit upp priserna på mineralgödsel. Även bränslet har blivit dyrare, samtidigt som problemen med transporter genom Hormuzsundet påverkar världshandeln, enligt Lantbrukarnas riksförbund. Jordbruksverket uppgav att merparten av gödseln till 2026 års odling köptes före prisuppgången, men att gödsel till höstsådden väntades bli dyrare än året före.

Den svenska spannmålsskörden beräknas uppgå till 5,0 miljoner ton under 2026. Lantmännen uppgav att vinterskador, framför allt på höstvete, är den främsta orsaken till prognosen. Volymen ligger även under det beräknade tioårssnittet på omkring 5,5 miljoner ton.

Jordbruksverkets preliminära uppgifter visar att spannmålsarealen uppgår till 988 400 hektar under 2026. Det är 21 600 hektar, eller 2 procent, mindre än året före. Höstvetearealen har minskat med 10 200 hektar, medan arealen med oljeväxter har ökat med omkring 10 000 hektar.

Året före uppgick spannmålsskörden till 6,4 miljoner ton, enligt Statistiska centralbyrån. Det var 23 procent mer än femårsgenomsnittet och den näst största svenska spannmålsskörd som har uppmätts. Höstvete svarade för 56 procent av skörden 2025, och den skördade arealen på 470 000 hektar var den största som dittills registrerats.

Höstsådda grödor har blivit vanligare i Sverige under de senaste 20 åren. Per Germundsson, spannmålschef på Lantmännen, uppgav att en förklaring är att grödorna ger stabilare avkastning när klimatet förändras. De har en längre växtperiod och ger större skördar än vårsådda grödor, men kräver samtidigt mer insatser, bland annat gödsel.

Den försämrade lönsamheten för höstvete får lantbrukare att överväga andra grödor, även om spannmål inte ser ut att kunna ersättas i större skala. Per Germundsson bedömde att odlingen av höstraps kommer att öka under hösten. Han uppgav också att odlingen av hampa och stärkelsepotatis har vuxit i Skåne under de senaste åren till följd av den svaga lönsamheten inom spannmålsodlingen.

Lantmännen uppgav även att odlingen av ärter och åkerbönor ökar. Grödornas lägre behov av gödsel kan enligt företaget göra dem mer attraktiva när kostnaderna är höga.

Regeringen beslutade den 30 juli 2026 om ett krisstöd på drygt 1,6 miljarder kronor till lantbruksföretag. Stödet beräknades motsvara 85 procent av de ökade kostnaderna för drivmedel och gödsel. Höstspannmål och höstoljeväxter omfattas av den högsta stödnivån på 1 200 kronor per hektar, medan främst vårspannmål omfattas av 975 kronor per hektar.

Jordbruksverket meddelade att lantbrukarna inte behöver ansöka om stödet eftersom utbetalningarna baseras på grödor och arealer i SAM-ansökan för 2026. Pengarna ska betalas ut senast den 31 december 2026. Betesmarker omfattas inte, och för växtodlingsföretag är den lägsta utbetalningen 5 000 kronor. Taket motsvarar 50 000 euro per företag.

Sverige är fortfarande självförsörjande på spannmål och exporterar en del av produktionen. Per Germundsson uppgav att en omfattande livsmedelsproduktion är viktig för landet och utgör en förutsättning för animalieproduktionen. En kraftig minskning skulle enligt honom även påverka den svenska ekonomin.