Donald Trump stoppar Rysslandssanktioner inför kongressvalet

USA:s president Donald Trump har stoppat ett omfattande sanktionspaket mot Ryssland och öppnat för handel med rysk diesel. Besluten har väckt kritik bland amerikanska politiker och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som anklagar Trump för att försöka tvinga Ukraina att kapitulera inför Ryssland.

Den 9 oktober 2026 utfärdade det amerikanska finansdepartementets sanktionsmyndighet Office of Foreign Assets Control, OFAC, den generella licensen nummer 135. Tillståndet omfattar vissa transaktioner i samband med försäljning, leverans, lossning och import av diesel med ryskt ursprung.

Samma dag meddelade Donald Trump att Ryssland omedelbart skulle tillföra den internationella marknaden mer än 300 000 ton diesel, följt av ytterligare leveranser. Presidenten presenterade även planer på att använda den amerikanska Defense Production Act för att öka raffinaderiernas produktion i USA.

Trump har motiverat dieselöverenskommelsen med att bränslepriserna behöver sänkas. Han har hävdat att avtalet med Rysslands president Vladimir Putin, tillsammans med vad han beskriver som amerikansk total kontroll över Hormuzsundet, ska pressa ned dieselpriserna i rekordfart. Presidenten har framhållit lägre priser för amerikanska konsumenter som sin främsta prioritet.

Den 15 oktober bekräftade Kremls talesperson Dmitrij Peskov att Ryssland återupptagit dieselleveranser till utlandet. Det skedde efter att landet den 10 oktober delvis hade upphävt sitt exportförbud. Fartygsuppgifter som Reuters redovisade visade samtidigt att ett tankfartyg med 40 000 ton rysk diesel hade lämnat hamnen Primorsk med Marocko som destination.

Kremls särskilda sändebud Kirill Dmitriev framhöll den 14 oktober att dieselavtalet med USA skulle kunna bli utgångspunkten för ett mer omfattande ekonomiskt samarbete och nya investeringar mellan länderna. Dmitriev argumenterade även för att de amerikanska sanktionerna drabbade amerikanska medborgare och jordbrukare negativt.

Vid sidan av dieselöverenskommelsen har Trump använt ett undantag i den amerikanska sanktionslagstiftningen för att senarelägga omfattande strafftullar kopplade till Rysslands energiexport. Bloomberg har redovisat att lagstiftningen drevs fram av den republikanske senatorn Lindsey Graham och undertecknades av Trump i september 2026.

Den 18 oktober förklarade Trump att besluten om rysk diesel och uppskjutna sanktioner även hade ett diplomatiskt syfte. Presidenten ville hålla Ryssland kvar i förhandlingarna om Ukraina och ansåg att ytterligare ekonomiska åtgärder kunde försvåra USA:s försök att nå en fredsuppgörelse.

Motsättningarna mellan Washington och Kyiv har samtidigt fördjupats. Trump har anklagat Volodymyr Zelenskyj för att aldrig ha velat avsluta kriget. Den 10 oktober krävde den amerikanske presidenten att Ukraina skulle upphöra med sina angrepp mot ryska oljeraffinaderier. Han framförde även uppfattningen att Ukraina borde få en annan president som kunde förhandla fram en överenskommelse med Ryssland.

Associated Press rapporterade att Trump kopplade de ukrainska attackerna mot ryska energianläggningar till de höga dieselpriserna i USA.

Zelenskyj presenterade den 18 oktober ett förslag som innebar att Ukraina skulle avstå från attacker mot ryska oljeraffinaderier i utbyte mot ytterligare amerikanska luftvärnsrobotar till Patriot-systemen. I intervjun med Bloomberg beskrev den ukrainske presidenten förslaget som ett sätt att skydda Ukrainas egna energianläggningar mot ryska angrepp.

Ukrainas president har även tagit upp begränsningar i det amerikanska underrättelsesamarbetet och vapenstödet under ett digitalt möte med de amerikanska senatorerna Thom Tillis från Republikanerna och Richard Blumenthal från Demokraterna. Zelenskyj ville att senatorerna skulle arbeta för att restriktionerna avlägsnades.

Trots motsättningarna förbereds nya diplomatiska kontakter mellan USA och Ukraina. Financial Times rapporterade den 20 oktober att Donald Trumps sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner skulle träffa Volodymyr Zelenskyj i Norge för fortsatta samtal om kriget och möjligheterna att nå en fredsuppgörelse.

Zelenskyj har samtidigt kopplat förändringarna i den amerikanska politiken till det förestående mellanårsvalet den 3 november. I en intervju med Bloomberg framförde han uppfattningen att den politiska tonen i USA blir betydligt mer aggressiv under valperioder. Den ukrainske presidenten uttryckte också förhoppningar om att relationen mellan länderna skulle förbättras efter valet.

Vid det amerikanska kongressvalet står samtliga 435 platser i representanthuset och ungefär en tredjedel av senatens 100 platser på spel. USA:s federala valinformationstjänst USAGov anger att ledamöterna i representanthuset väljs för två år, medan senatorerna har sexåriga mandatperioder.

Republikanerna riskerar att förlora sin kontroll över kongressen. Om Demokraterna tar över kan Donald Trump få svårare att genomföra flera av sina utrikespolitiska beslut.

Presidentens opinionssiffror är dessutom låga inför valet. I en undersökning från Washington Post, ABC News och Ipsos uppgick stödet för Donald Trumps arbete som president till 33 procent.

Mätningen visade samtidigt att 66 procent av amerikanerna var missnöjda med presidentens arbete. Av dessa var 52 procent av samtliga tillfrågade starkt missnöjda. Demokraterna hade också ett försprång på åtta procentenheter i väljarstödet inför valet till representanthuset.

Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 13 oktober 2026 och omfattade 2 545 vuxna amerikaner. Resultaten publicerades under de sista veckorna inför kongressvalet, samtidigt som Trump försvarade sin förändrade Rysslandspolitik med hänvisning till bränslepriserna och de pågående fredsförhandlingarna om Ukraina.