AI-genererad illustration
Dokumentär följer kvinnliga journalister efter Kabuls fall
Dokumentären Kabuls sista röster får premiär på SVT Play den 15 augusti efter sju års arbete. Måns Berthas från Sundsvall och journalisten Urban Hamid står bakom den 58 minuter långa filmen, som följer fyra kvinnliga journalister i Afghanistan före och efter talibanernas maktövertagande 2021. Film Västernorrland har samproducerat dokumentären, som även sänds i SVT2 den 16 augusti klockan 21.15.
Filmen följer Najwa Alimi, Mursal Nabi, Ogai Wardak och Farahnaz, som arbetade på den afghanska tv-kanalen Zan TV. Dokumentären skildrar deras arbete i Kabul, flykten i samband med stadens fall och omställningen till ett liv i exil i Europa. Måns Berthas uppger att arbetet flera gånger var nära att avbrytas och beskriver kvinnorna som unga journalister som försökte göra sina röster hörda i ett mycket konservativt land.
Svenska Afghanistankommittén uppgav 2019 att Zan TV, som grundades av Hamid Samar i april 2017, hade omkring en miljon tittare och sände 17 timmar om dygnet. Kanalen hade då 60 kvinnliga och 10 manliga anställda. Ogai Wardak hade där programmet Women’s Power, där hon intervjuade kvinnor som hade utmärkt sig inom olika områden.
Najwa Alimi tilldelades 2019 svenska regeringens Per Anger-pris för sitt arbete för yttrandefrihet och kvinnors rättigheter. Hon arbetade då som reporter på Zan TV. Efter talibanernas återkomst till makten 2021 flydde hon från Afghanistan och bosatte sig senare i Sverige. Mursal Nabi, som Urban Hamid och Måns Berthas filmade på Zan TV 2019, blev först kvar i Afghanistan efter maktövertagandet men tog sig senare till Saint-Louis i Frankrike.
Måns Berthas uppger att han under inspelningarna varit medveten om riskerna med att arbeta i Afghanistan men att fokus på arbetet tagit över när han befunnit sig på plats. Han anser också att utvecklingen i Afghanistan har fått mindre uppmärksamhet under senare år och hoppas att dokumentären ska få fler att uppmärksamma situationen i landet. Premiären sker den 15 augusti, fem år efter talibanernas maktövertagande den 15 augusti 2021, vilket Måns Berthas beskriver som en viktig milstolpe.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är huvudsakligen skriven i en saklig och neutral ton, med tydlig källa för alla värderingar och beskrivningar. Formuleringar som "beskriver kvinnorna som unga journalister som försökte göra sina röster hörda i ett mycket konservativt land" och "Måns Berthas uppger..." visar att värderingar och känslor tillskrivs källor och inte framställs som journalistens egna. Att ord som "viktiga milstolpe" används i samband med ett citat från Måns Berthas innebär inte att journalisten gör en egen värdering. Den enda svagheten är att vissa formuleringar, som exempelvis "han anser också att utvecklingen i Afghanistan har fått mindre uppmärksamhet under senare år och hoppas att dokumentären ska få fler att uppmärksamma situationen i landet", är baserade på intervjuutlåtanden. Dessa är dock tydligt markerade och betraktas därför inte som journalistens egna åsikter. Det finns ingen spekulation, förstärkning eller emotionellt styrande språk från journalistens sida. Därför är texten mycket oberoende skriven, men inte perfekt eftersom viss värdering härrör från källorna som återges, vilket är korrekt redovisat enligt instruktionen.
Förklaring:
Artikeln gynnar vänster genom att lyfta fram kampen för kvinnors rättigheter, yttrandefrihet och skydd av utsatta grupper i ett förtryckande samhälle. Den framhäver statliga och civilsamhällets roll i att stödja dessa och har en kritisk syn på konservativa maktstrukturer som talibanerna. Bristen på alternativa perspektiv och fokus på utsatthet och jämlikhet förstärker denna vänstervinkel.
Rubrik och framing:
Dokumentären skapar en verklighetsbild där kvinnliga journalister i Afghanistan framställs som modiga offer och kämpar för yttrandefrihet och kvinnors rättigheter under talibanernas förtryck. Talibanerna framstår som ansvariga för förtrycket och kaoset, medan journalisterna och SVT som kanal framställs som lösningen genom att ge en röst åt utsatta grupper.
Språk och ton:
Artikeln använder en positiv ton kring kvinnliga journalister och deras insatser, med ordval som lyfter fram deras mod och vikten av deras arbete. Det finns en förstärkning av kvinnornas utsatthet och kampen för rättigheter, medan talibanernas maktövertagande framställs som negativ och hotfull.
Källbalans:
Utrymmet domineras av kvinnliga journalisters och filmskaparnas perspektiv, samt Svenska Afghanistankommitténs beskrivningar. Det saknas framträdande röster från andra perspektiv, som talibanerna eller kritik mot dokumentärens framställning.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv som talibanernas syn eller andra afghanska gruppers erfarenheter saknas. Kontext om bredare geopolitiska faktorer, migreringspolitik eller kritik mot bistånd saknas också, vilket skulle kunna påverka en mer nyanserad politisk tolkning.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
89 utländska studenter läser svenska i Kalix
Under tre veckor deltar 89 studenter från 28 länder i svenskundervisning vid Kalix folkhögskola. Satsningen...
Ny militärutbildning samlar 40 deltagare utanför Kalix
Omkring 40 personer deltar i en ny militär utbildning på Grubbnäsudden norr om Kalix. Frivillig...
Grävmaskinist från Lofsdalen når miljonpublik
Jonas Stenberg, 38, från Lofsdalen har under tre år byggt upp en stor publik genom...
Järvangrepp på fjäderfän leder till ersättningsansökan
En tamdjursägare i Östersunds kommun har ansökt om ekonomisk ersättning efter att en järv vid...
