Dödshot mot Donald Trump visas på stor skylt i Teheran

AI-genererad illustration

Nyheter

Dödshot mot Donald Trump visas på stor skylt i Teheran

Av Redaktionen•Publicerad: 5 nov 13:34•3 min

En reklamskylt som är flera meter stor med ett dödshot riktat mot USA:s president Donald Trump har satts upp på Enghelabtorget i Irans huvudstad Teheran. Skylten visar en tecknad bild av presidenten med sänkt huvud bakom fängelsegaller. Ovanför bilden finns ett engelskspråkigt budskap om att Trump ska dödas.

Nyhetsbyrån AFP dokumenterade reklamskylten den 3 november 2026. Den hade placerats på torget tidigare under veckan. I närheten finns ytterligare en skylt där Donald Trump avbildas tillsammans med USA:s vicepresident JD Vance, det amerikanska sändebudet Steve Witkoff och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. De fyra personerna framställs med blodiga ansikten och nedsmutsade kostymer.

Den 3 november samlades människor vid reklamskyltarna med röda flaggor och banderoller. Enligt nyhetsbyrån AFP innehöll budskapen krav på hämnd för Irans tidigare högste ledare Ali Khamenei, som dödades vid amerikanska och israeliska attacker den 28 februari 2026.

Skyltarna sattes upp inför manifestationer till minne av ockupationen av USA:s ambassad i Teheran 1979. Iran International rapporterade att en affisch annonserade en sammankomst på Enghelabtorget den 4 november klockan 20.00. Affischen innehöll dödshotet mot Trump på både persiska och engelska. Arrangörerna hade även meddelat planer på att bränna bilder av personer som betecknades som amerikanska brottslingar.

Under manifestationerna den 4 november antände demonstranter en stor banderoll som avbildade Donald Trump, JD Vance, Benjamin Netanyahu och Steve Witkoff. Händelsen dokumenterades av Euronews på Enghelabtorget. Deltagare bar samtidigt porträtt av Ali Khamenei och hans efterträdare Mojtaba Khamenei.

Manifestationer genomfördes också vid den tidigare amerikanska ambassaden i Teheran. Nyhetsbyrån Anadolu dokumenterade hur demonstranter marscherade från Palestinatorget längs Taleghanigatan till den tidigare amerikanska ambassaden i Teheran. Sammankomsterna uppmärksammade 47-årsdagen av ambassadockupationen 1979.

AFP rapporterade den 22 oktober 2026 att Teherans kommunala myndigheter låg bakom en installation på Tajrishtorget i norra Teheran där en skådespelare föreställde Donald Trump i en fängelsecell i naturlig storlek. Installationen hade placerats flera våningar ovanför gatunivå.

Teherans kommunala myndigheter förklarade i AFP:s rapportering att installationen på Tajrishtorget skulle påminna invånarna om Irans krav på rättvisa efter kriget. En skärm i anslutning till installationen visade anklagelser om amerikanska krigsbrott. Den iranska nyhetsbyrån Tasnim publicerade den 23 oktober bilder från installationen där en skådespelare utklädd till Trump rörde sig mellan en säng och en toalett inne i den uppbyggda cellen.

Den 2 november dokumenterade AFP även en utomhusutställning på Tajrishtorget med flera målningar riktade mot Donald Trump. I anslutning till utställningen visades bilder av skador efter amerikanska flyganfall mot Iran på en skärm.

De offentliga manifestationerna har ägt rum samtidigt som nya militära incidenter inträffat mellan länderna. Den 2 november genomförde USA begränsade angrepp mot iranska mål vid Hormuzsundet. En amerikansk tjänsteman uppgav att insatsen genomfördes efter att Irans revolutionsgarde hade beskjutit ett amerikanskt flygplan.

Under dagarna före den 3 november hade Washington och Teheran samtidigt återupptagit diplomatiska kontakter för att förhindra ytterligare strider. Nyhetsbyrån AFP rapporterade att Donald Trump även hade öppnat för möjligheten att nå en överenskommelse med Iran.

Den 5 november rapporterade Iran International att iransk statlig television hade visat en iscensatt hängning av en figur som föreställde Donald Trump. Framställningen var ytterligare en del av de offentliga manifestationerna riktade mot presidenten.

Efter USA:s mellanårsval publicerade även Irans ambassadkonto i Indien AI-genererat material där Donald Trump framställdes som besegrad och bortförd från Vita huset, enligt Iran International.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 97%
97%
3%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är mycket neutralt skriven. Den förlitar sig i hög grad på återgivningar av andras uppgifter (AFP, Euronews, Anadolu, Iran International, Tasnim, m.fl.) och använder verb som indikerar källhänvisning (dokumenterade, rapporterade, uppgav, sade). Språket är sakligt och saknar journalistens egna värderingar, slutsatser eller känslomässiga förstärkningar. Texten följer händelsernas tidsmässiga sammanhang och tydliggör vilka uppgifter som kommer från vilka källor. När hårda ord används är de oftast citerade eller återgivna som uppgifter från en källa, vilket minimerar journalistens eget värderande språk.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
25%
15%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar en vänsterinriktad vinkel genom att betona anti-imperialistisk kritik mot USA och Israel, framställa Iran som försvarare av rättvisa och mot våldsamma maktstrukturer, samt tendera att stödja narrativet om västerländska övergrepp och motstånd. Flertalet källor verkar förstärka denna syn genom att lyfta iranska myndigheters budskap och kritiska sammanhang, medan västs perspektiv åsidosätts eller inte ges lika mycket röst.

Rubrik och framing:
Framingen framställer Iran som rättvisesträvd påtryckning mot USA och Trump, där amerikansk och israelisk politik upplevs som hotfull. Lösningen förefaller ligga i iranska åtgärder och motreaktioner mot västerländska makter.

Språk och ton:
Språket använder känslomässiga och starka associativa ord och bilder som förstärker en negativ bild av USA och Trump samt en kritisk syn på västerländska aktörer; uttryck som dödshot, blodiga ansikten och krigsbrott förstärker en antagonistisk ton mot USA/Israel.

Källbalans:
Större vikt läggs vid iranska källor och västlig kritik mot USA framställs genom flera nyhetsbyråer utan att motsvarande amerikanska perspektiv ges samma utrymme; få eller inga direkta citat från amerikska myndigheter presenteras i detalj.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas eller nedtonas, bland annat USAs egen motförklaring och rätts- eller säkerhetspolitiska resonemang, samt bredare internationell kontext och röster från vanliga medborgare i Iran eller USA. Mindre fokus på konsekvenser för civilbefolkning och diplomatisk lösningsförmåga från västvärlden.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.