Dna-spår centralt när Brattåsmord prövas i rätten

AI-genererad illustration

Nyheter

Dna-spår centralt när Brattåsmord prövas i rätten

Av Sofia NilssonPublicerad: 17 aug 07:213 min

Rättegången mot den 45-årige man som åtalats för morden på Tor Öberg och Gerd Viklund i Brattås inleds den 17 augusti 2026 i Ångermanlands tingsrätt. Målet har nummer B 1029-26 och huvudförhandlingen är planerad till den 17, 21, 24 och 26 augusti. Den första rättegångsdagen börjar klockan 09.00.

Mannen greps 21 år efter dubbelmordet sedan dna-baserad släktforskning använts i utredningen. Polismyndigheten uppger att Nationellt forensiskt centrum, NFC, fick använda en dna-baserad släktforskningsdatabas. Efter gripandet registertopsades mannen och hans dna gav en positiv träff mot spår från brottsplatsen. Misstankegraden höjdes därefter till sannolika skäl.

Enligt åtalet fanns dna som kopplar den åtalade mannen till Gerd Viklund vid hennes fotled. Åklagarens övriga bevisning omfattar bland annat skospår, föremål som hittats i skogen, telefontrafik och jämförelser med dna på tuggummipapper. Senior åklagare Hanna Flordal uppger att beslutet att använda en släktforskningsdatabas fattades i augusti 2025 och att ytterligare tekniska, forensiska och rättsmedicinska undersökningar genomfördes efter gripandet.

Den 45-årige mannen är tidigare ostraffad och bodde i Härnösand när morden begicks. I förhör har han medgett att han befann sig på brottsplatsen men nekat till brott. Han har uppgett att han kom till gården av en slump efter att ha hört skrik och att två män lämnade platsen när han anlände. Mannen har också berättat att han i panik drog in Gerd Viklund i en lada innan han sprang därifrån.

Försvarsadvokat Johan Lavås uppgav i juni att dna-spåret på den ena målsäganden var den centrala bevisningen mot hans klient. Enligt Johan Lavås har mannen lämnat en förklaring till hur dna-spåret uppkom.

Utredningen hade dessförinnan pågått under många år och hundratals personer hade dna-testats utan att någon kunnat knytas till brotten. Genombrottet kom efter att ny lagstiftning gjorde det möjligt att använda dna-baserad släktforskning i mordutredningar. Polisen uppger att metoden efter Brattåsgenombrottet har använts i en handfull av myndighetens närmare 800 kalla fall. Brattås var enligt Polismyndigheten det första fallet efter dubbelmordet i Linköping där metoden ledde till ett gripande efter att den nya lagstiftningen trätt i kraft.

Något fastställt motiv till morden har polisen inte kunnat ange. Senior åklagare Hanna Flordal uppger också att utredningen inte har kunnat visa någon tidigare koppling mellan den åtalade mannen och Tor Öberg eller Gerd Viklund. Inne i bostaden låg Tor Öbergs plånbok med 10 000 kronor kvar orörd. Gerd Viklunds bankkort försvann däremot och flera uttagsförsök gjordes, men enligt Hanna Flordal har den åtalade mannen inte kunnat knytas till dessa försök.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk genomgående utan egna värderingar, spekulationer, överdrifter eller förstärkningar från journalisten. Informationen redovisas med tydliga källhänvisningar och återgivna uttalanden tillskrivs ansvariga aktörer såsom Polismyndigheten, åklagare och försvarsadvokat, vilket följer riktlinjerna för oberoende rapportering. Inga egna slutsatser eller emotionellt laddade formuleringar förekommer. Hårda eller känsloladdade uttryck saknas helt eller återges i direkt form via källor, vilket inte påverkar poängen. Den enda mindre avvikelsen är att vissa beskrivningar skulle kunnat göras ännu mer neutrala, men dessa påverkar inte konkurrenskraften i artikeln. Sammantaget håller texten en mycket hög grad av neutralitet och oberoende.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
80%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln främjar en mittensyn genom att ge utrymme åt polisen och rättsväsendets tekniska och institutionella arbete, utan att visa tydlig ideologisk vinkling mot höger eller vänster. Den framstår som saklig och inriktad på fakta i en kriminalrättslig kontext utan att lyfta samhällspolitiska eller ideologiska perspektiv, vilket gynnar en teknokratisk och pragmatisk mittposition.

Rubrik och framing:
En kriminalrättslig verklighetsbild skapas med fokus på polisens och åklagarens arbete för att lösa ett gammalt mordfall. Den åtalade mannen framställs som huvudmisstänkt medan rättsväsendets tekniska bevisning och metoder framstår som centrala lösningar.

Språk och ton:
Artikeln använder ett neutralt och faktabaserat språk, med inga tydliga värdeladdade ord som gynnar eller missgynnar någon part särskilt. Det finns varken överdrivna förstärkningar eller förminskningar.

Källbalans:
Polismyndigheten och åklagaren får stort utrymme i artikeln, vilket visar på en tyngdpunkt vid officiella rättsinstanser. Försvarsadvokatens röst tas upp, men är begränsad, och den åtalade mannen hörs endast indirekt genom rapporterade förhör.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln tar inte upp några samhällspolitiska diskussioner kring integritet eller rättssäkerhet i samband med användningen av dna-baserad släktforskning. Perspektiv från integritetsskydd eller kritik mot tekniska metoder inom polisen saknas, vilket skulle kunna ge en annan politisk vinkling.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.