Denisovanmänniskan identifierad genom gammalt DNA

Illustration

Nyheter

Denisovanmänniskan identifierad genom gammalt DNA

Av RedaktionenPublicerad: 16 juni 10:025 min

En nästan komplett människoskalle som hittades i Harbin i nordöstra Kina har nu identifierats som tillhörande en denisovan, en utdöd människogrupp med nära släktskap till neandertalarna. Fyndet bygger på analyser av gammalt DNA och proteiner som publicerades i vetenskapliga tidskrifter i juni 2025.

Skallen är omkring 146 000 år gammal och har under flera år varit känd under namnet Dragon Man. Identifieringen ger forskare den första tydliga bilden av hur denisovaner kan ha sett ut, eftersom gruppen tidigare främst varit känd genom mindre ben- och tandfragment.

Fossilet hittades redan 1933 av en kinesisk byggnadsarbetare i samband med ett brobygge över Songhuafloden i Harbin under den japanska ockupationen. Skallen gömdes i en familjebrunn och fördes vidare mellan generationer innan den donerades till forskare omkring 2018. Den beskrevs vetenskapligt första gången 2021.

Skallen tros ha tillhört en medelålders man med kraftig kroppsbyggnad. Bland kännetecknen finns stora fyrkantiga ögonhålor, kraftiga ögonbrynsbågar, brett ansikte, stora tänder och en stor hjärnvolym. När fyndet presenterades 2021 föreslog forskare vid Hebei GEO University, ledda av Xijun Ni och Qiang Ji, att fossilet skulle klassificeras som en egen art under namnet Homo longi.

Chris Stringer vid Natural History Museum i London beskrev då fyndet som ett av de viktigaste fossilen från den senaste miljonen åren och som en länge förlorad systerlinje till människan.

Den nya studien leddes av Qiaomei Fu vid Institute of Vertebrate Paleontology and Paleoanthropology inom Chinese Academy of Sciences. Forskarna lyckades utvinna mitokondrie-DNA och 95 proteiner från en mycket liten mängd förkalkad plack på en kvarvarande tand. Det genetiska materialet överensstämde med tidigare kända denisovanska DNA-sekvenser från Sibirien, bland annat genom 27 genvarianter som är unika för gruppen. Proteinanalyserna gav ytterligare stöd för identifieringen.

Qiaomei Fu uppgav att detta är första gången en skalle har kunnat kopplas direkt till denisovaner och att forskarna därmed kunnat ge gruppen ett ansikte. Enligt forskargruppen verkar individen från Harbin tillhöra en tidig gren av denisovanerna.

Denisovaner identifierades första gången 2010 genom ett fingerben som hittades i Denisovagrottan i Sibirien. Genetiska studier har visat att de både korsade sig med neandertalare och moderna människor samt bidrog med arvsmassa till nu levande befolkningar i Asien och Oceanien. Skallen från Harbin är nu det mest kompletta kända fossilet som kopplats till gruppen.

Alla forskare är dock inte helt överens om slutsatserna. Xijun Ni, som var en av huvudförfattarna bakom beskrivningen av Homo longi, har uttryckt försiktighet kring risken för modern kontaminering i DNA-materialet eftersom metoderna som användes var experimentella. Forskarna bakom den nya studien har samtidigt uppgett att en betydande andel kontaminering förekom men att omfattande metoder användes för att isolera det äldre materialet.

Frido Welker vid Köpenhamns universitet bedömde att resultaten är övertygande och framhöll att proteinanalyserna starkt talar för att fossilet tillhör en denisovan.

Fyndet stärker även kopplingarna till andra fossil från Östasien, bland annat käkbenet från Xiahe i Tibet. Samtidigt är kunskapen om individens liv begränsad eftersom inga verktyg eller spår av bosättningar hittades tillsammans med skallen. Forskarna bedömer att mannen levde under sena mellersta pleistocen i en sval och skogrik miljö.


Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 95%
95%
5%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är överlag skriven med en saklig och neutral ton utan laddade ord eller värderande formuleringar från journalisten själv. Texten återger fakta, vetenskapliga fynd, och forskarnas uttalanden på ett tydligt och neutralt sätt samt använder källhänvisningar konsekvent. Användningen av formuleringar som "beskrevs", "uppgav", "bedömde" och tydlig angivelse av källa gör att eventuellt laddade uttryck från forskare eller andra aktörer inte räknas som journalistens egna. Det finns inga tecken på egna slutsatser, spekulationer eller emotionellt/dramatiserande språk från journalisten. Några förstärkningar eller förminskningar av fyndets betydelse finns inte i journalistens språk. Eventuella bedömningar eller känslomässiga uttryck tillskrivs personer med tydlig källhänvisning, vilket inte påverkar oberoendet negativt. Hela texten håller en konsekvent neutral nivå, där komplex information om arkeologiska fynd och genetiska analyser presenteras utan egen värdering eller vinkling.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
0%
100%
0%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln domineras helt av ett vetenskapligt och sakligt perspektiv med flera expertkällor och utan ideologiska inslag, vilket är typiskt för en neutral eller mitteninriktad framställning. Inga element som direkt kopplas till vänster- eller högerideologier finns med.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden är en vetenskaplig upptäckt av en utdöd människogrupp baserad på genetiska och paleontologiska data. Forskare och forskargrupper framställs som ansvariga och lösningen för kunskapsutveckling inom arkeologi och antropologi.

Språk och ton:
Neutralt och sakligt språk utan värdeomdömen som gynnar någon politisk riktning. Vetenskapliga termer och fakta används konsekvent.

Källbalans:
Flera forskare från olika institutioner och länder citeras, inklusive skeptiska röster och försiktiga tolkningar, vilket ger en god mångfald av expertutlåtanden.

Utelämnanden och kontext:
Ingen politisk kontext eller ideologisk diskussion förekommer. Artikeln saknar perspektiv på samhällspåverkan eller eventuella politiska implikationer, vilket innebär att andra tolkningar inte är aktuella.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

ANNONS

Dela artikel:Laddar…

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.