Demokratibrist pekas ut som största utmaningen för öbor

Bristande demokratiskt inflytande är det största problemet för många ö-samhällen, enligt Paulina Rytkönen, docent och lektor vid Södertörns högskola. Frågan uppmärksammades när forskare och experter från flera länder samlades på Öckerö för att diskutera levnadsvillkor, samhällsservice och framtida utmaningar för människor som bor på öar.

Konferensen, Bridging Knowledge and Practice for Resilient Island Societies, genomfördes den 15–16 oktober 2026 i lokalen Arken på Kompetenshuset, Lammholmsvägen 2. Det var den tredje svenska nationella öforskningskonferensen. Södertörns högskola och Skärgårdarnas Riksförbund arrangerade mötet i samarbete med Göteborgs universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Öckerö kommun.

Bland deltagarna fanns forskare och sakkunniga från bland annat Finland, Storbritannien och Kanada. Konferensen behandlade gemensamma förutsättningar för ö-samhällen, där frågor om vattenförsörjning och färjeförbindelser ingick i programmet.

Paulina Rytkönen framhöll att beslut som berör öbor ofta fattas av personer och organisationer som befinner sig på andra platser. Hon beskrev därför det demokratiska underskottet som en mer grundläggande utmaning än öarnas övriga praktiska problem.

Frågan har tidigare uppmärksammats inom svensk öforskning. I november 2022 meddelade Södertörns högskola att forskare och företrädare för svenska skärgårdar hade bildat ett nationellt nätverk för att utveckla kunskapen om öar och skärgårdssamhällen. Paulina Rytkönen påpekade då att otillräckliga kunskapsunderlag kunde medföra att beslut fattades utan tillräcklig hänsyn till öarnas särskilda villkor.

Nätverkets första möte ägde rum på Åstol i Bohusläns skärgård i oktober 2022. Där identifierades behov av ytterligare forskning om bland annat bostäder, skärgårdsskolor, vård och omsorg samt lokal och regional förvaltning.

Liknande frågor behandlas i ett internationellt samarbete som Tillväxtverket presenterade i december 2025. Sverige, Grekland, Kroatien och OECD deltar i arbetet, där de svenska samarbetspartnerna omfattar Öckerö kommun, Region Gotland och Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Projektet undersöker hur offentliga beslut kan utformas med större hänsyn till öars geografiska förhållanden och hur samverkan mellan olika beslutsnivåer kan utvecklas.

Inom projektet har OECD tagit fram en verktygslåda för så kallad ö-säkring, Island Proofing. Metoden används för att granska vilken påverkan politiska förslag och offentliga beslut kan få på öar. Region Gotlands internationella strateg Roland Engkvist har uppgett att nästa steg är en svensk översättning och att verktyget ska prövas tillsammans med regioner och nationella myndigheter.

Transportfrågorna är samtidigt en återkommande del av forskningen. I OECD:s rapport Policy Pathways Beyond the Shoreline från 2026 beskrivs betydande skillnader mellan svenska öars färjekostnader. Organisationen jämför bland annat Gotlands högre transportkostnader med den subventionerade färjetrafiken till Öckerö och redogör för hur transportpoliken kan påverka de ekonomiska villkoren för olika ö-samhällen.

Vid konferensen på Öckerö behandlades också sambandet mellan fungerande samhällsservice och invånarnas välbefinnande. Margareta Bohlin, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, tog upp infrastrukturens betydelse för människors existentiella och psykologiska hälsa.

Enligt Margareta Bohlin påverkas invånarnas framtidstro av hur vardagens grundläggande funktioner fungerar. Hon lyfte bland annat tillgången till vatten, fungerande avloppssystem och tillräckligt täta färjeförbindelser. Även möjligheten att ha kvar en lokal skola och affär har enligt henne betydelse för om människor upplever det som meningsfullt att fortsätta bo på en ö.

Statistiska centralbyråns uppgifter visar att Sverige vid utgången av 2020 hade 541 befolkade öar som saknade fast förbindelse med fastlandet genom bro eller tunnel. Det var 37 färre än 2010, samtidigt som den sammanlagda befolkningen på dessa öar hade vuxit med nästan 4 000 personer.

I Öckerö kommun ökade antalet folkbokförda på Hönö från 5 119 till 5 555 mellan 2010 och 2020. På Öckerö steg invånarantalet under samma period från 3 494 till 3 570. Hönö var därmed landets näst folkrikaste ö utan fastlandsförbindelse, efter Gotland.

Frågor om lokal service har även undersökts genom projektet Ö för ö. Enligt Tillväxtverket samlade Länsstyrelsen i Stockholms län invånare, beslutsfattare och andra lokala aktörer på 13 skärgårdsöar för att kartlägga behoven. Projektets totala kostnad uppgick till 2 937 000 kronor. Bland resultaten fanns ett eltaxikooperativ, en minibutik på Ornö och ett utegym på Utö.

Öarnas särskilda ekonomiska villkor har dessutom undersökts i ett forskningsprojekt finansierat av Tillväxtverket. I december 2021 presenterade Södertörns högskola resultat från studier av besöksnäringen på 14 svenska öar. Paulina Rytkönen och övriga forskare konstaterade att företag med flera verksamhetsinriktningar hade haft problem med att ansöka om pandemistöd, eftersom regelverken inte var anpassade efter deras verksamhetsformer.

En av huvudtalarna vid konferensen på Öckerö var Godfrey Baldacchino, professor från Malta. Han framhöll att omkring tio procent av världens befolkning lever på öar och ansåg att deras förhållanden behöver ägnas större forskningsmässig uppmärksamhet. Enligt Godfrey Baldacchino ger internationella möten också deltagarna möjlighet att upptäcka att många av deras erfarenheter delas av andra ö-samhällen.

Konferensens tredje huvudtalare var Andrew Jennings, professor i östudier, historia och kultur vid University of the Highlands and Islands i Skottland. Tillsammans med Godfrey Baldacchino och Margareta Bohlin ingick han i det huvudtalarprogram som presenterades av konferensens vetenskapliga kommitté.

Inför arrangemanget hade Skärgårdarnas Riksförbund satt den 15 augusti 2026 som sista datum för presentationsförslag. Registreringen stängde den 15 september och deltagaravgiften var 1 000 kronor.

Konferensen ingår i arbetet inom Swedish Network for Island Research, SNIR, där en årlig nationell öforskningskonferens är en central verksamhet. Den andra konferensen planerades till den 6–7 mars 2025 vid Södertörns högskola. Årets möte på Öckerö fortsatte därmed den svenska konferensserie som vuxit fram kring forskning om öar och skärgårdssamhällen.