Centerpartiet kräver partiavtal om EU utsläppshandel

Centerpartiet vill att riksdagspartierna förbinder sig att arbeta för skärpta regler i EU:s utsläppshandel om de ingår i en regering efter valet. Partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist presenterade förslaget om ett klimatkontrakt vid en glaciär i Jämtland.

Bakgrunden är EU-kommissionens förslag från den 17 juli om att ändra handelssystemet, som sätter ett pris på utsläppen från europeisk industri. Enligt förslaget ska den årliga minskningen av antalet utsläppsrätter sänkas till 3,7 procent från 2031 och till 1,7 procent från 2036.

Den nuvarande minskningsfaktorn är enligt International Carbon Action Partnership 4,3 procent under perioden 2024–2027 och ska höjas till 4,4 procent från 2028. EU-kommissionen motiverar de föreslagna lättnaderna med att europeiska företags konkurrenskraft behöver stärkas.

Elisabeth Thand Ringqvist anser att förslaget missgynnar svenska industrier som har anpassat sina verksamheter efter de nuvarande reglerna. Hon uppger att partierna genom kontraktet ska klargöra vilken linje de tänker driva efter valet och arbeta för att behålla dagens regler eller nå en stramare uppgörelse än EU-kommissionens förslag.

Centerledaren bedömer att samtliga partier utom Sverigedemokraterna kan vara beredda att skriva under. Hon pekar särskilt på att Moderaterna går till val med Sverigedemokraterna som möjligt regeringsparti och anser därför att de borgerliga partiernas hållning behöver tydliggöras.

Sveriges regering meddelade före EU-kommissionens presentation att Sverige vill behålla den nuvarande minskningstakten. Regeringen vill också att kommunal avfallsförbränning och fler fartyg ska omfattas av systemet samt att reglerna ger bättre förutsättningar för permanent koldioxidlagring, bland annat genom bioenergi med avskiljning och lagring av koldioxid, Bio-CCS.

EU-kommissionen föreslår samtidigt att kommunal avfallsförbränning stegvis ska föras in i utsläppshandeln och att reglerna för flyg och sjöfart ska skärpas och utvidgas. Omkring 250 miljoner ton permanent koldioxidupptag inom EU ska på sikt kunna integreras i systemet.

För sektorer som omfattas av EU:s klimattullar föreslås den fria tilldelningen av utsläppsrätter vara helt utfasad först 2038. Från 2031 ska företag kunna få 80 procent av sina fria utsläppsrätter efter att de lämnat en trovärdig investeringsplan för minskade utsläpp. Den återstående tilldelningen ska vara beroende av att planen genomförs.

Företag som får villkorade utsläppsrätter ska enligt förslaget investera minst ett belopp som motsvarar utsläppsrätternas värde i utsläppsminskande åtgärder. Den årliga minskningen av riktmärkena för gratis tilldelning föreslås samtidigt begränsas till två procent, jämfört med den tidigare högsta nivån på 2,5 procent.

EU-kommissionen vill även minska uttaget av överskott genom marknadsstabilitetsreserven från 24 till 12 procent. Förändringen gör att fler utsläppsrätter kan finnas kvar på marknaden. Carbon Market Watch bedömer att den långsammare minskningen och den fortsatta fria tilldelningen riskerar att försvaga systemets styrande effekt och senarelägga industrins omställning.

Intäkterna från EU:s utsläppshandel har enligt EU-kommissionen uppgått till omkring 260 miljarder euro sedan 2013. Kommissionen föreslår att minst hälften av medlemsländernas framtida intäkter ska användas för att stödja industrins omställning.

EU:s beslutade klimatmål för 2040 innebär enligt Europeiska unionens råd att nettoutsläppen ska minska med 90 procent jämfört med 1990. Från 2036 får unionen använda internationella klimatkrediter motsvarande högst fem procent av EU:s nettoutsläpp 1990 för att nå målet.

WWF uppgav inför översynen att centrala frågor var hur snabbt utsläppstaket ska sänkas, hur marknadsstabilitetsreserven ska utformas och hur permanent koldioxidupptag ska hanteras. Förslaget måste godkännas av både medlemsländerna i Europeiska unionens råd och Europaparlamentet innan ändringarna kan träda i kraft.

Elisabeth Thand Ringqvist anser att Sverige kan påverka förhandlingarna genom ett aktivt arbete i Europaparlamentet. Hon valde glaciären som plats för presentationen eftersom hon beskriver smältande svenska glaciärer som en tydlig och synlig följd av klimatförändringarna.