AI-genererad illustration
Centerpartiet föreslår skatt på beroendeframkallande algoritmer
Centerpartiet vill införa en särskild skatt för sociala mediebolag som använder beroendeframkallande algoritmer. Partiet vill att intäkterna bland annat ska användas till stöd för civilsamhället och att skatten ska ge företagen ekonomiska incitament att förändra sina tjänster.
Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist säger att sociala mediebolag varje år tjänar mångmiljardbelopp på svenska barn och ungdomar, samtidigt som bolagen enligt henne inte ger något motsvarande tillbaka till samhället. Partiet vill också att Sverige ska driva frågan inom EU om större insyn för externa aktörer i hur plattformarnas algoritmer fungerar.
Frågan om beroendeframkallande funktioner på sociala medier granskas redan inom EU. EU-kommissionen meddelade den 10 juli 2026 sin preliminära bedömning att Meta bryter mot EU:s förordning om digitala tjänster genom utformningen av Instagram och Facebook. Granskningen gäller bland annat oändlig scrollning, automatisk uppspelning, pushnotiser och starkt personaliserade rekommendationssystem. Den 6 februari 2026 gjorde EU-kommissionen en motsvarande preliminär bedömning av TikTok och ansåg även att plattformens verktyg för skärmtid och föräldrakontroll inte minskade riskerna på ett effektivt sätt.
Centerpartiet vill samtidigt införa en 15-årsgräns för sociala medier. En svensk åldersgräns behandlas också i den statliga utredningen SOU 2026:35, som Socialdepartementet har skickat på remiss. Sista dagen för remissvar är den 16 oktober 2026. Regeringen har ännu inte publicerat någon lagrådsremiss eller proposition i frågan.
De nuvarande svenska reglerna om barns personuppgifter innebär enligt Integritetsskyddsmyndigheten att barn som har fyllt 13 år själva kan samtycka till behandling av personuppgifter när kommersiella internettjänster, däribland sociala medier, erbjuds direkt till dem. För barn under 13 år krävs en förälders godkännande av samtycket.
Europaparlamentet har efterlyst en gemensam digital åldersgräns i EU på 16 år för bland annat sociala medier utan föräldrars godkännande, samtidigt som 13 år föreslagits som lägsta gräns för tillgång. Europaparlamentet har även efterlyst ett förbud mot engagemangsbaserade rekommendationsalgoritmer för minderåriga och att de mest beroendeframkallande funktionerna ska vara avstängda som standard.
Folkhälsomyndigheten uppger att forskningsunderlaget bakom myndighetens rekommendationer visar samband mellan omfattande skärmanvändning och sämre sömnhälsa samt depressiva symtom. Myndigheten rekommenderar bland annat att yngre barn använder åldersanpassade tjänster utan algoritmstyrning.
Analys
Förklaring:
Texten är till största delen skriven med ett sakligt och neutralt språk utan egna värderingar eller spekulationer från journalisten. Inga laddade ord, förstärkningar eller egna slutsatser används i journalistens egen framställning. De hårda och värderande uttryck som förekommer (såsom "beroendeframkallande", "mångmiljardbelopp", "bryter mot EU:s förordning" eller samband mellan skärmanvändning och depressiva symtom) återges som påståenden, bedömningar eller rekommendationer från politiker, myndigheter eller EU-kommissionen, vilket inte sänker poängen. Det finns en ren rapportering av fakta och olika aktörers uttalanden. Enda anledningen till att poängen inte är 100 är att vissa formuleringar från Centerpartiets partiledare kunde vara aningen mer neutrala i sin ordalag, men eftersom detta är tydligt återgivna åsikter från en källa påverkar det inte journalistens oberoende. Sammantaget en mycket neutral och saklig text.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst vänsterperspektivet eftersom den framhåller behovet av statlig styrning, reglering och skatt på stora företag för att skydda utsatta grupper som barn. Den lyfter fram statliga myndigheter och EU:s regulatoriska initiativ samtidigt som företagsperspektivet saknas, vilket speglar en tilltro till offentliga lösningar och kritik mot företags makt. Viss pragmatism finns i mitteninslagen, men helhetsbilden är tydligt vinklad mot en starkare statlig roll.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden kretsar kring behovet av reglering av sociala mediebolags beroendeframkallande algoritmer, där företagen framställs som problematiska aktörer som tjänar stort ekonomiskt på utsatta grupper som barn och unga. Lösningen ligger i statlig styrning och ekonomiska incitament.
Språk och ton:
Artikeln använder ett faktabaserat och beskrivande språk utan värdeladdade ord, men urvalet av fakta och citat betonar vikten av statlig reglering och skydd för barn, vilket indirekt ger stöd åt en lösningsmodell med reglerande stat.
Källbalans:
Utrymme ges främst till Centerpartiets partiledare, EU-kommissionen, statliga myndigheter och offentliga institutioner som Folkhälsomyndigheten och Integritetsskyddsmyndigheten, medan näringslivet eller sociala mediebolag ej ges röst, vilket ger ett tydligt statligt och regulatoriskt perspektiv.
Utelämnanden och kontext:
Det saknas tydliga perspektiv från företagssektorn eller marknadsargument som skulle kunna belysa negativa effekter av skatt eller reglering, samt ett bredare debattperspektiv om frihet eller individuell ansvarighet. Detta gör att artikeln lutar mot en lösning med stark statlig intervention utan motvikt.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Dom om 28 miljoner rivs upp i villatvist
Tvisten om en lyxvilla på Formentera utanför Ibiza fortsätter efter fastighetsutvecklaren Oscar Engelberts bolagskollaps. Stockholms...
Fans kräver pengar tillbaka efter inställd SHM-konsert
Besökare som rest till Göteborg för Swedish House Mafias konsert på Ullevi reagerar på att...
Liberalerna vill sänka kostnader för klimatsmarta val
Liberalerna vill göra flera klimatrelaterade val billigare för hushåll och bilister. Partiet föreslår bland annat...
Nyfödda vårdas under jord i utsatta Kherson
Nyfödda barn fortsätter att komma till världen i Kherson samtidigt som den ukrainska frontstaden utsätts...
