Caroline Andersson vill tillbaka efter fyra hjärnblödningar

Den svenska proffscyklisten Caroline Andersson, 25 år, återhämtar sig från omfattande skador efter masskraschen under cykel-VM i Montréal den 26 september 2026. Olyckan orsakade fyra hjärnblödningar, frakturer i ansiktet samt brott på både nyckelbenet och bäckenet. Trots skadorna har hon som mål att återvända till tävlingscyklingen under 2027.

Minnesluckorna efter olyckan är omfattande. Andersson berättar att hennes sista tydliga minnesbild är från det första stora varvet på VM-banan. Därefter minns hon ingenting förrän hon vaknade på sjukhuset fem dagar senare.

Kraschen inträffade strax före halva distansen av damernas drygt 180 kilometer långa linjelopp. Svenskan befann sig i tätgruppen när flera cyklister föll. Hon körde i över 60 kilometer i timmen, kastades mot marken och förlorade medvetandet. Ambulans förde henne till sjukhus, där läkarna konstaterade flera allvarliga skador.

Svenska Cykelförbundet meddelade den 27 september att Caroline Andersson hade opererats för nyckelbensbrottet sent under lördagskvällen. Assisterande förbundskaptenen Alexander Wetterhall uppgav samtidigt att hennes tillstånd var stabilt, men att smärtorna fortfarande var kraftiga.

Även landslagskollegan Julia Borgström drogs med i masskraschen. Enligt Svenska Cykelförbundet mådde hon efter omständigheterna bra. Wetterhall tog sig direkt till sjukhuset för att följa situationen kring den skadade Andersson.

För den svenska cyklisten var det den allvarligaste olyckan hittills i karriären. Hon berättar att tidigare krascher har orsakat bland annat hjärnskakningar och frakturer på armbågar och handleder. Hjärnblödningarna var däremot en ny och betydligt mer skrämmande erfarenhet, som fått henne att fundera över riskerna med sporten.

Efter tio dygn på sjukhuset i Montréal reste Caroline Andersson till sina föräldrar i Halmstad för att fortsätta återhämtningen. Hon har varit professionell cyklist sedan 2021 och har annars sin bostad i Andorra.

Under den första tiden hemma behövde hon framför allt sova och vila. Enligt hennes egen beskrivning sov hon mellan 16 och 18 timmar varje dygn.

En av skadorna var en så kallad DAI-blödning, som innebär att nervtrådarna i hjärnan sträcks ut. Hjärnan behöver då anpassa sig och skapa nya nervförbindelser. Medvetslöshet i samband med skadan och långvarig hjärntrötthet hör till de vanliga symtomen.

Olyckan inträffade under ett världsmästerskap där damernas linjelopp hade en krävande banprofil. Enligt arrangören Montréal 2026 omfattade sträckningen 2 570 höjdmeter, med start vid Quartier Dix30 i Brossard och målgång vid Parc Jeanne-Mance i Montréal.

Internationella cykelförbundets officiella resultat från Giro d'Italia Women 2026 visar att nederländska Demi Vollering vann loppet på tiden 4.45.09. Polska Katarzyna Niewiadoma-Phinney slutade tvåa och italienska Elisa Longo Borghini blev trea. Även den regerande världsmästaren Magdeleine Vallières Mill fanns bland cyklisterna som drabbades av en masskrasch.

Innan olyckan hade Caroline Andersson etablerat sig bland de främsta svenska damcyklisterna. Vid OS-debuten 2024 slutade hon på 14:e plats och året därpå blev hon elva i VM:s linjelopp. Under 2026 nådde hon dessutom fjärdeplatsen sammanlagt i den brittiska touren.

Säsongen innehöll ytterligare flera framträdande placeringar. I Giro d' Italia Women 2026 blev Andersson sjua i bergsprisklassificeringen med 21 poäng för Liv AlUla Jayco. Hon slutade också fyra i Le Samyn Ladies den 2 mars och tog samma placering i svenska mästerskapens linjelopp den 27 juni.

Bara 13 dagar före VM-olyckan, den 13 september, kom hon sexa i Women's Cycling Grand Prix Stuttgart & Region. Resultatet tillhörde hennes sista registrerade tävlingsplaceringar före kraschen.

Före världsmästerskapet hade Caroline Andersson högt ställda idrottsliga ambitioner. Hon berättar att målsättningen var att ta medaljer vid OS, VM och EM samt att nå så många topplaceringar som möjligt på världstouren. Efter olyckan är den omedelbara prioriteringen i stället att återhämta sig tillräckligt för att kunna tävla igen.

Svenskan beskriver sitt nuvarande hälsotillstånd som förhållandevis bra med tanke på omständigheterna. Hon har fortfarande betydande smärtor och är trött, men klarar det mesta i vardagen. Läkarna har däremot inte kunnat ge besked om huruvida hon blir helt återställd eller kan återvända till internationell elitnivå.

Osäkerheten har inte förändrat hennes beslut att fortsätta satsa på cyklingen. Andersson framhåller att sporten betyder mycket för henne och att hon accepterar riskerna som följer med tävlandet. Hon anser också att rädsla inte går att förena med att fortsätta tävla på högsta nivå.

Den fortsatta karriären är redan planerad tillsammans med det belgiska laget AG Insurance–Soudal, som hon nyligen har tecknat ett treårskontrakt med. Cyklingen är hennes heltidsarbete och ambitionen är att kunna återuppta tävlandet under 2027.

Vid presentationen av övergången beskrev sportchefen Jolien D'hoore Caroline Andersson som en mångsidig cyklist med taktiska kvaliteter, särskilt användbara i endagslopp. Svenskan förklarade då att hon ville bidra till lagets insatser i både etapplopp och klassiker, samtidigt som hon hoppades få möjligheter att köra för egna resultat.

Först återstår dock en återhämtning vars omfattning ännu är osäker. Trots det är Caroline Anderssons inställning att hon vill tillbaka till professionell cykling.