Carl Bildt varnar för extraval efter låsta regeringsförhandlingar

Sverige kan tvingas till ett extraval om partierna inte lyckas enas om en ny regering. Den tidigare statsministern och utrikesministern Carl Bildt (M) bedömer att risken är betydande. I SVT:s Aktuellt beskriver han förhandlingarna som alltmer låsta och konstaterar att han för närvarande inte ser någon lösning.

Carl Bildt anser att partiledarna måste göra omfattande politiska kompromisser för att en regering ska kunna bildas. Han menar att minst en av parterna behöver genomföra en genomgripande förändring av sin tidigare hållning. Annars återstår enligt honom möjligigheten att utlysa extraval.

Den tidigare statsministern framhåller samtidigt att partiernas ovilja att överge sina vallöften inte är anmärkningsvärd. Han anser att det är rimligt att partier håller fast vid den politik de gått till val på, men att ståndpunkterna kan visa sig omöjliga att förena. I sådana situationer betraktar han extraval som ett demokratiskt sätt att hantera ett politiskt dödläge.

Carl Bildt säger också att valrörelsen redan gav tydliga indikationer på att regeringsbildningen kunde bli svår. Hans nuvarande bedömning är att motsättningarna mellan partierna snarare har förstärkts än minskat.

Efter riksdagens avslag på Magdalena Andersson (S) som statsminister den 15 oktober 2026 har ansvaret för nästa steg i regeringsbildningen gått vidare till Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist. Omröstningen slutade med 99 röster för Magdalena Andersson och 248 emot. Två ledamöter var frånvarande. Riksdagens sammanställning visar att samtliga närvarande ledamöter utanför Socialdemokraterna röstade nej.

Talmannen Andreas Norlén gav den 19 oktober Elisabeth Thand Ringqvist i uppdrag att undersöka möjligheterna att bilda regering. Hon ska redovisa resultatet senast måndagen den 26 oktober.

Vid sin pressträff den 19 oktober förklarade Andreas Norlén att Elisabeth Thand Ringqvists namn hade förts fram av företrädare från både höger och vänster. Han bedömde därför att Centerpartiets förslag om ett politiskt mittenalternativ kunde fungera som utgångspunkt för de fortsatta samtalen.

Elisabeth Thand Ringqvist vill undersöka förutsättningarna för ett regeringssamarbete mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Hon har tidigare bjudit in de rödgröna partierna till ett seminarium, men regeringsbildningen behandlades inte vid det tillfället.

Samtliga riksdagspartier har därefter accepterat hennes inbjudan till samtal om regeringsfrågan, vilket SVT Nyheter har redovisat. Under onsdagen den 21 oktober träffade hon Magdalena Andersson för att diskutera möjligheterna till ett samarbete. Socialdemokraternas partiledare ville efter mötet inte kommentera om samtalen hade lett till några framsteg.

Centerpartiet meddelade den 19 oktober att Elisabeth Thand Ringqvist inte själv vill bli statsminister. Partiet ser i stället Magdalena Andersson som den mest sannolika kandidaten att leda en regering inom det föreslagna mittenalternativet.

I en intervju med TV4 Nyheterna har Elisabeth Thand Ringqvist framhållit att det finns parlamentariska möjligheter för en mittenregering. Samtidigt anser hon att någon av de berörda parterna måste ompröva sina politiska gränser för att en överenskommelse ska bli möjlig. Hon har också betonat att partierna behöver tid för att pröva olika regeringsalternativ.

Centerpartiet har även öppnat för att acceptera en regering som enbart består av Socialdemokraterna, förutsatt att partierna först kommer överens om en plan för regeringens politik. Elisabeth Thand Ringqvist har samtidigt pekat på att Vänsterpartiets krav på att ingå i regeringen har förhindrat sådana diskussioner.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet har motsatt sig alternativet med en ren socialdemokratisk regering, vilket SVT Nyheter tidigare har rapporterat.

Det parlamentariska läget är jämnt. Valmyndighetens fastställda valresultat från den 19 september visar att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet tillsammans har 176 av riksdagens 349 mandat. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har sammanlagt 173 mandat.

Socialdemokraterna blev största parti med 28,02 procent av rösterna och 99 mandat. Centerpartiet fick 7,03 procent och 25 mandat, medan Kristdemokraterna tilldelades 22 mandat och Liberalerna 19 mandat.

För att en statsministerkandidat ska godkännas krävs inte att en majoritet av ledamöterna röstar ja. Riksdagens regler innebär att förslaget går igenom om färre än 175 ledamöter röstar emot kandidaten.

Talmannen kan lägga fram sammanlagt fyra förslag till statsminister. Sedan Magdalena Andersson röstats ned återstår högst tre försök innan ett extraval blir obligatoriskt. Om samtliga fyra förslag Förkastas ska ett sådant val genomföras inom tre månader.

Den tidigare statsministern Ulf Kristersson (M) begärde sitt entledigande den 17 september 2026. Han leder fortfarande en övergångsregering med företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i väntan på att en ny regering ska tillträda.

En övergångsregering hanterar enligt Riksdagen främst löpande och brådskande ärenden. Enligt praxis avstår den från nya politiska initiativ och får inte besluta om extraval.

Sverige har inte genomfört något extraval till riksdagen sedan den 1 juni 1958. Den gången stod frågan om den allmänna tilläggspensionen, ATP, i centrum för valrörelsen. Ett extraval förändrar inte tidpunkten för nästa ordinarie riksdagsval.

Carl Bildt bedömer att partiernas nuvarande positioner gör det svårt att hitta en gemensam regeringslösning. Han anser att ett extraval kan bli nödvändigt om ingen partiledare är beredd att göra de eftergifter som krävs för att bryta dödläget.